Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   St:  
(1591-1938) 
 
Avancerad sökning
   

 

Det materialistiska väsendet och dess hjälplöshet inför sitt eget psyke eller sin själsliga sida, samt dess upptäckt av nödvändigheten av en försyn  1617. All religiös inställning eller tron på en Gudom, tron på ett evigt liv, på reinkarnation och karma, kan således av den materialistiska forskaren omöjligt uppfattas som realiteter. Han har inga instrument eller metoder med vilka han kan undersöka, mäta och väga dessa företeelser. Det blir därför självklart för honom att uppfatta dem som övertro. Han är alltså i förhållande till den religiöst troende människan ett "gudlöst" väsen. Samtidigt som han har fått ett stort vetande och ständigt tillägnar sig mer vetande på det materiella området, och blir berikad med ett härigenom uppbyggt materiellt kunnande så att han genom stora kraftmaskiner kan låta elementen arbeta för sig, har han blivit utan stöd för den i djupet av hans psyke eller ande från djuret nedärvda tendensen att rikta sig mot Försynen. Medan den religiöst troende människan genom sina föreställningar och sin fasta tro på en försyn har ett stöd för sin ande, är det materialistiskt inställda väsendet helt hjälplöst när det råkar ut för psykiska eller själsliga stormar eller uppror. Väsendet är nu på detta fält lika blottat som "djuret". Dess organiska inriktning mot Försynen kan endast komma till utlösning vid en eventuell livsfara eller i en olyckskris i dess öde, när dess materialistiska vetande och kunnande eller all annan hjälp i form av andra människors sympati eller välvilja ingenting förmår. I denna själsliga eller psykiska, hjälplösa situation kommer den från forna tider nedärvda tendensen åter fram, men naturligtvis i ett rop på hjälp som språkmässigt är mer kultiverat än det oartikulerade ljud, genom vilket samma tendens kommer till utlösning i djurets ångestskri. En sådan materialist är alltså i förhållande till den religiöst inställda människan, som tidigare nämnts, att betrakta som "gudlös". Han ersätter denna "gudlöshet" med sin glädje över sina forskningsresultat och åtföljande fysiskt, materialistiskt vetande och kunnande, det må vara som en duktig hantverkare, en stor uppfinnare, advokat eller läkare, en stor affärsman, eller i någon annan position baserad på materiellt vetande och kunnande. Och det är alltså bara när han råkar i den tidigare nämnda besvärande situationen, då ingen av dessa ställningar eller på dem byggda fysiska positioner kan skydda honom, som han upptäcker att han har behov av en försyn, och genom att anropa denna försyn söker han nå den räddning eller utväg som han inte kunnat finna någon annanstans.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.