Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   St:  
(2396-2664,E) 
 
Avancerad sökning
   

 

Det orubbliga moraliska fundamentet i den renodlade kristna världsreligionen  2431. Vilket är det moraliska fundamentet i den kristna världsreligionen? Det moraliska fundamentet i den kristna världsreligionen är identiskt med den interplanetariska kosmiska världsmoralen. Den kosmiska världsmoralen känner vi här i västerlandet till huvudsakligen genom världsåterlösaren Jesus Kristus. I hans liv och livsinställning uppenbarades den för människorna. Den blev bl.a. koncentrerad i följande ord: "Du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft. - Du skall älska din nästa såsom dig själv. - Älsken edra ovänner, gören gott mot dem som hata eder, välsignen dem som förbanna eder, bedjen för dem som förorätta eder och förfölja eder, och varen så eder himmelske Faders barn; han låter ju sin sol gå upp över både onda och goda, och låter det regna över både rättfärdiga och orättfärdiga. Ty om I älsken dem som älska eder, vad lön kunnen I få därför? Göra icke publikanerna detsamma? Och om I visen vänlighet mot edra bröder allenast, vad synnerligt gören I därmed? Göra icke hedningarna detsamma? Varen alltså I fullkomliga, såsom eder himmelske Fader är fullkomlig." Och heter det inte vidare: "Stick ditt svärd tillbaka i skidan; ty alla som taga till svärd skola förgöras genom svärd. - Allt vad I viljen att människorna skola göra eder, det skolen I ock göra dem; ty detta är lagen och profeterna." Har vi inte just här en moral som visar den absolut enda vägen till den verkliga freden och till krigets avskaffande, såväl mellan nationer och stater som man och man emellan? Kan det finnas en högre moral än denna? Kan en livsinställning bli mera fullkomlig än när den till hundra procent baserar sig härpå. Den som av hjärtat praktiserar den, han älskar sina ovänner, välsignar dem som förbannar honom. Hur skulle krig kunna uppstå här? En sådan människa kan alltså inte bli förnärmad, kan inte bli vred, kan inte bli svartsjuk, kan inte bli missunnsam, liksom hon naturligtvis inte heller kan förfölja eller förtrycka eller på annat sätt genera eller förolämpa sina medmänniskor. Dem man älskar vill man endast glädja och göra gott emot. Med denna inställning är man helt ur stånd att känna hat, vrede eller bitterhet. Var det inte också detta som demonstrerades på Golgata kors? Såg man inte här, att världsåterlösaren inte betraktade sina bödlar som fiender? Han förstod att de inte visste vad de gjorde. Därför förlät han dem deras handlingssätt mot honom och bad till och med att de inte skulle bli straffade därför. Står vi inte här inför den absolut fullkomliga människan och hennes livsinställning? Är inte ett sådant väsen just ett med Gud i sitt sätt att vara? Var inte korsfästelsen alltså ett uppenbarande av en livsinställning som inte kan överglänsas? Kan en inställning vara högre än denna: att kunna älska sina fiender lika högt som man älskar sina vänner eller sig själv? Ja, betyder inte detta just att man på detta gudomliga människostadium överhuvud taget inte kan känna någon fiendskap mot någon eller något? Att ha en sådan inställning är detsamma som att låta sitt ljus stråla och värma med samma kraft över både onda och goda, över både rättfärdiga och orättfärdiga, varigenom vi alltså liksom Gud villkorslöst omfamnar allt i vår kärleks strålflöde. Härmed har vi kommit till den kosmiska inställning som alla kosmiska analyser i denna bok framhåller som världsalltets grundton eller universums livslag, vars uppfyllande är själva den eviga freden, vilken återigen är betingelsen för det verkliga eviga livets ljusflöde i väsendets realistiska, vakna, dagsmedvetna upplevelse.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.