Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   St:  
(2396-2664,E) 
 
Avancerad sökning
   

 

Ingen människa skall bestraffas eller avrättas på grund av sitt levnadssätt  2439. Denna hämnd- och strafftillvaro är således i verkligheten sanningen om jordmänniskornas samliv i dag. De upprätthåller detta samliv i kraft av straff och hämnd, och det kan överhuvud taget inte presteras någon större överträdelse av de villkor, vars uppfyllande leder till upplevelsen av det absolut verkliga livet, det liv, där det inte finns sorg, lidande eller dödsfruktan, utan som utgör ett gudomligt strålflöde av ljus, vilket vill säga den absoluta kärleken, som aldrig söker sitt, utan befordrar välbefinnandet, lyckan och glädjen över livet hos allt levande. Att jordens mänsklighet är himmelsvitt avlägsen från en sådan tillvaro och att den därför måste leva i ett permanent ragnarök eller helvete, är således inte så märkvärdigt. Men att av denna orsak bestraffa eller hämnas på människorna eller deras ledare och vägvisare vore ett absolut och totalt felgrepp eller en lika graverande överträdelse av livslagen. Kosmiskt sett är alls ingen individ på jorden hemfallen till straff eller avrättning på grund av sin levnadsart, han må aldrig så mycket tillhöra den människoklass som kallas "förbrytare", "rövare" och "mördare". Det är också självklart att mänsklighetens ledare, politiker, präster och lärare inte heller i någon situation kan vara hemfallna till straff, även om de eventuellt har störtat människorna i olycka eller inspirerat dem till att uppfatta krig och straffdomar som orubbliga livsideal.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.