Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   St:  
(2396-2664,E) 
 
Avancerad sökning
   

 

Det är en urspåring av medvetande att tro att andra väsen än vi själva kan vara de absolut skyldiga till vårt öde  2448. Det är alltså utifrån denna moral som Kristus förkunnar att man skall förlåta sin nästa, icke blott sju gånger dagligen utan sjuttio gånger sju gånger, vilket i verkligheten vill säga att vi skall förlåta vår nästa absolut allting som han gör emot oss. Detta förstår man bättre när man känner till de kosmiska analyser som visar att man själv är absolut skuld till sitt öde, hur mörkt och olyckligt det än må vara. Ett öde kan alltså endast vara verkningarna av ens egen tidigare levnadsart, d.v.s. reaktionerna av handlingar som man själv begått. Om dessa handlingar inte vore begångna, skulle ifrågavarande olyckliga öde vara en total omöjlighet. Det är alltså inte de människor som utlöser det mörka ödet mot oss som är de verkligt skyldiga. De utgör endast naturens, livets eller Gudomens naturliga organ eller redskap, genom vilka de av oss utsända ödesenergierna kan komma till utlösning mot oss själva. Dessa väsen blir just redskap för sådana mörka energier, i samma mån som de står på utvecklingssteg, där detta slag av utlösningar och handlingar är naturliga. Mörka handlingar eller tankeklimat kan naturligtvis inte utlösas av människor som nått fram till det humana eller kärleksfulla tillståndet. Eftersom det öde vi får, vare sig det är ljust eller mörkt, ont eller gott, endast kan uppstå på grund av orsaker som enbart kan ha satts i gång av oss själva, och då det mörka ödet omöjligt kunde ha uppstått, om vi inte hade utlöst orsaken därtill i vårt sätt att vara, skulle det ju vara helt meningslöst och missvisande att söka identifiera något som helst annat väsen som upphov till vårt eget öde. Att bli vred, bitter och hämndgirig på andra väsen, straffa, mörda och dräpa eller lemlästa dem för att de är medier eller Gudomens redskap för utlösningen av vår egen karmaenergi, detta är hundraprocentigt felaktigt och leder helt bort från naturens eller livets verkliga mening och därmed från det sinnelag som utgör Guds medvetande eller den helige Ande, det medvetande som gör sin ägare till människan som "Guds avbild".


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.