Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   St:  
(2396-2664,E) 
 
Avancerad sökning
   

 

Varför de kristna nationerna inte har iakttagit Jesu bud om att älska sin nästa, utan i stället har skapat blodiga krig och mordprocesser   2574. För att man ska kunna förstå en teoretisk vägledning, fordras alltså absolut att man i förväg har gjort erfarenheter som en vägledning utifrån kan kombineras med. Den främmande vägledningen och väsendets utvecklingsstadium måste vara så närbesläktade att en kontakt kan skapas mellan dessa två företeelser. I annat fall blir vägledningen inte trovärdig, eller uppfattas som fantasi av eleven eller den som den riktar sig till. Den blir alltså utan betydelse. Är det inte just detta vi ser, när vi upplever hur Jesu ord om kärlek till nästan eller hans ord om att den som dräper med svärd själv ska dödas med svärd, samt många andra av hans gudomliga bud blir ignorerade? Blir inte denna ignorans särskilt påtaglig just genom den dråpmoral som de nationer som kallar sig kristna ännu representerar? Förekommer det inte där alltjämt rent av auktoriserade mord och dråp i form av avrättningar och straff? Vi måste lära oss inse att den moraliska vägledningen, till och med när den förkunnats av mänsklighetens största företrädare för humanitet och kärlek, aldrig kan bli annat än något sekundärt i omskapelsen av väsendena. Det primära i denna skapelse är absolut Gudomens egen direkta påverkan på väsendet genom naturens manifestationer samt väsendets egna, självupplevda erfarenheter av denna. Det är dessa väsendets egna erfarenheter och upplevelser genom naturen och omgivningen som i första hand räknas, och som blir det primära i väsendenas förvandling från djur till människa, liksom det var dessa företeelser som påverkade växten och förvandlade den till djur. Andras erfarenheter och upplevelser kan således i bästa fall endast bli av sekundär betydelse.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.