Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   St:  
(2396-2664,E) 
 
Avancerad sökning
   

 

Att felbedöma Gudomen  2611. Det är självklart att väsendena i detta kosmiska foster- och barnstadium inte kan vara identiska med Guds primära medvetandeorgan eller upplevelse- och skaparredskap. Det måste alltså vara helt dåraktigt att bedöma Gudomens medvetande och framträdande efter vad han kan manifestera i kraft av dessa foster- och barnväsen. När människorna stundom låter sig undslippa uttryck som: "Det kan absolut inte finnas någon Gud, ty i så fall skulle han inte tillåta alla dessa blodiga krig, lidanden och svårigheter som de levande väsendena här på jorden stönar och suckar under", så visar detta på ett skriande missförstånd. Det avslöjar ett lika stort misstag som det vore att tro att ett foster i moderlivet eller ett barn är ett vuxet och färdigt väsen - om nu ett sådant misstag vore möjligt! Så länge som människorna ännu är kosmiska foster- och barnväsen i Gudomen, d.v.s. ofärdiga medvetanderedskap för Gud i ett visst spiralkretslopp, kan Gudomen naturligtvis inte genom dem manifestera hela sitt gudomliga ljus- eller strålflöde. Dessa väsen är nödsakade att vara i ett område av spiralkretsloppet som är hemort för motsvarande ofärdiga väsen och där dessa har möjligheter att uppleva verkningarna av sin ofullkomlighet och därigenom lära sig handla riktigt och därmed bli fria och fullkomliga i sitt skapande och handlande. Det är denna process som utgör Guds skapande av människan till sin avbild och like.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.