Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   St:  
(2396-2664,E) 
 
Avancerad sökning
   

 

Att felbedöma Gudomen   2611. Det är självklart att väsendena i detta kosmiska foster- och barnstadium inte kan vara identiska med Guds primära medvetandeorgan eller upplevelse- och skaparredskap. Det måste alltså vara helt dåraktigt att bedöma Gudomens medvetande och väsen efter vad han kan manifestera i kraft av dessa foster- och barnväsen. När människorna emellanåt undslipper sig uttryck som: "Det kan absolut inte finnas någon Gud, för i så fall skulle han inte tillåta alla dessa blodiga krig, lidanden och svårigheter som de levande väsendena här på jorden stönar och suckar under", så visar detta på ett skriande missförstånd. Det avslöjar ett lika stort misstag som det vore att tro att ett foster i moderlivet eller ett barn är ett vuxet och färdigt väsen – om nu ett sådant misstag vore möjligt. Så länge människorna ännu är kosmiska foster- och barnväsen i Gudomen, det vill säga icke färdiga medvetanderedskap för Gud i ett visst spiralkretslopp, kan Gudomen naturligtvis inte manifestera hela sitt gudomliga ljus- eller strålflöde genom dem. Dessa väsen är nödsakade att vara i ett område av spiralkretsloppet som är hemvist för motsvarande icke färdiga väsen, och där dessa har möjligheter att uppleva verkningarna av sin ofullkomlighet och därigenom lära sig handla riktigt, och därmed bli fria och fullkomliga i sitt skapande och uppträdande. Det är denna process som utgör Guds skapelse av människan till sin avbild.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.