Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
 
 
Avancerad sökning
  Kosmisk kemi
  9 Kapitlet    Lagen för ämnenas reaktion
289.    "Kosmisk kemi" är läran om överfysisk energi
290.    Hela livet och tillvaron är en kosmisk-kemisk process
291.    Individens skydd och de farliga själskrafterna
292.    "Kosmisk kemi" är detsamma som "ödesvetenskap"
293.    När de själsliga företeelserna blir förståndskontrollerade
294.    Intet ämne kan vara "immateriellt". Medvetenhetsenergierna är en förlängning av de fysiska energierna
295.    Sprängämnesenergiernas närvaro i mentaliteten som grunden för rovdjurets existens
296.    Sprängämnesenergiernas närvaro i jordmänniskans mentalitet som grunden för allt jordmänskligt elände eller som "roten till allt ont"
297.    "Kosmisk kemi" och jordmänniskans ödesdaning
298.    Bakom ämnenas reaktion framträder en evig lag, som gör en allomfattande världsplan till faktum
299.    Det är inte nog med att endast känna de fysiska krafterna
300.    "Kosmisk kemi" och talangernas skapelse
301.    Logiskt och ologiskt tänkande utgör korrekt respektive felaktig kosmisk-kemisk sammansättning
302.    Lagen för ämnenas reaktion som grundval för allt som kan förnimmas
303.    Eländet i världen beror inte på lagen för ämnenas reaktion
304.    Det gudomliga "något", "X1" eller jaget bakom energierna
305.    Ämnenas betydelse för jaget
306.    När Försynen får skulden för väsendenas olyckliga öde
307.    En olycka eller en olycklig situation kan aldrig skyllas på ämnena eller energierna
308.    Ämnena och jagets fria vilja
309.    Om ämnena inte existerade
310.    Lagen för ämnenas reaktion är Gudomens eviga kärleksgåva till jaget i det levande väsendet
  10 Kapitlet     Jagets eviga kraftkällor
311.    Jaget på Gudomens tron
312.    "Stor" eller "liten" kan inte vara något riktigt uttryck för ett skapat föremåls intellektuella värde
313.    Jagets namnlösa natur
314.    Jagets identitet som "en treenig princip", vilken princip utgör betingelsen för ett levande väsens manifestationer
315.    Jaget är evigt, men dess produkter är "timliga" eller "dödliga"
316.    De tre "X-en" blir till bevis för att varje form av skapelse har "ett levande väsen" till upphov
317.    Jagets synliggörelse och "utvecklingsstegen"
318.    Den treeniga principen kan endast existera som "ett levande väsen". All materia i universum är detsamma som "Guds ande"
319.    Jaget, döden och den fysiska kroppen
320.    Väsendenas reinkarnation blir till faktum
321.    De rent fysiska erinringarna och den eviga tillvaron
322.    En första glimt av den kosmiska kemins djupaste orsak: det levande väsendet
323.    Den nuvarande jordiska kemin kan inte skapa "vegetabiliska" eller "animaliska" organismer. Den kan endast frambringa konstgjorda kroppsdelar av "mineralmaterial"
324.    "Levande" och "livlös" materia
325.    Den kosmiska kemin är ännu inte en dagsmedvetenhetsfunktion som den fysiska kemin. Därför måste individen betrakta allt som "dödligt"
326.    "Undermedvetenhetsfunktionen". "Ödeselement" och "talangkärnor". "Övermedvetandet. "Inveckling" och "utveckling"
327.    "Övermedvetandet" och viljan
328.    "Övermedvetandet" utgör en "evighetskropp" för individen och fungerar utanför hans organism oberoende av reinkarnationen. Det är individens "ödeskropp"
329.    "Undermedvetandet"
330.    "Dagsmedvetandet" och "nattmedvetandet"
331.    "Dagsmedvetandets" variationer
332.    Grundenergierna framträder i sex kosmiska "materieblandningar"
333.    De kosmiska "materieblandningarna" och den jordiska människan
334.    Den jordiska människan är "en levande bomb". Hennes medvetenhetsliv är "explosioner". Kverulantstadiet som övergångsstadium från "djur" till "människa"
335.    Det utvecklade väsendet och "kverulantstadiet"
336.    Trötthet är detsamma som mikroskopisk smärtförnimmelse
337.    Sömnen och dess natur
338.    Drömmar avslöjar två former av "vakentillstånd". Individen framträder i två världar
339.    När drömmar visar sig som "förutsägelse", "fjärrskådning", "vandring utanför den fysiska kroppen", "förflyttning till avlägsna orter" etc.
340.    Minne och dröm
341.    Drömmarna blir bevis för ett själsligt tillstånd och en själslig värld
342.    Varför väsendena tror, att nattmedvetandet är djup sömn eller medvetslöshet
343.    Varför drömtillståndet är abnormt
344.    Drömmar är ödelagt bevismaterial för en högre världs existens
345.    Drömmarnas ofullkomlighet som ett led i skapandet av "okunnighet" eller "inveckling"
346.    När jordmänniskan lever i den övertron att livet har en början och ett slut
347.    Jaget finns före och efter detaljerna i sin skapelse
348.    Det levande väsendets öde
349.    Det finns sex grundarter av levande väsen, alltefter de sex grundenergierna
350.    Jagets första kraftkälla. Instinktenergin och växtriket
351.    Jagets andra kraftkälla. Tyngdenergin, eld eller solenergi
352.    Jagets tredje kraftkälla. Känsloenergin. Världsalltets köld. Solarna blir till. När känslan övervinner tyngdenergin och den fysiska materien skapas
353.    All skapelse är en hundraprocentig manifestation av logik och är därför i motsvarande grad ett uttryck för kärlek
354.    Jagets fjärde kraftkälla. Intelligensenergin. Naturen utgör medvetande
355.    Intuitionen och världsåterlösarna. Jagets femte stora kraftkälla. Intuitionsenergin är identisk med "den helige Ande"
356.    Minnes- eller salighetsenergin. Jagets sjätte stora kraftkälla
357.    Moderenergin eller jagets sjunde kraftkälla
  Symbol nr 9    Grundenergiernas kombination
358.    Grundenergierna är alla sju närvarande överallt
359.    Växtriket och grundenergierna. Växternas mentalitet
360.    Djurriket och grundenergierna
361.    Människoriket och grundenergierna. Den riktiga människans minne. Materialisation och dematerialisation
362.    Smekning och kärlek. Kärlekens rike
363.    Visdomsriket. Väsendenas materialisation och dematerialisation som en viljeakt
364.    Svårigheten att förstå visdomsriket
365.    Om den medvetenhetsmässiga överlägsenhet, som gör sig gällande i visdomsriket, vore rådande i den jordiska människans hemortszon. Intet under att vägen ut ur de tunga materiernas zon endast går genom utveckling av nästakärlek
366.    Den helige Ande och intelligensenergin
367.    Den jordiska människan och intuitionsenergin eller den helige Ande
368.    Visdomsriket och den helige Ande
369.    Den gudomliga världen. Väsendena endast iklädda tanke
370.    Varför den jordiska människan är bunden av materien och det himmelska väsendet är frigjort från denna
371.    Väsendena i "den gudomliga världen" har evig ungdom och förnimmer livet som evig tillvaro
372.    Väsendenas korrespondens i den fysiska och andliga världen framträdande som indirekt resp. direkt. Fysiska och underfysiska kroppar. Övermedvetandet
373.    Föräldraprincipen är latent i "den gudomliga världen". Förnimmelseupplevelserna är indirekta i den fysiska världen och endast direkta i spiralens högsta värld
374.    Jagets tillbakadragande av medvetandet från smärtområden
375.    Tal och skrift är endast indirekta uttrycksmedel för jaget
376.    Orientering angående tolkningen av den himmelska sfären
377.    Fysisk tyngd eller vikt är identisk med vilja eller begär. Allt är medvetande. "Guds Ande svävar över vattnet"
378.    Jordklotet är ett levande väsens organism. Jordklotet och dess upphov eller jag är en "jordmänniska" i en högre spiral
379.    "D-spiralen" och "E-spiralen"
380.    Den "fasta punkten" eller underlaget för det levande väsendets framträdande i de högsta världarna är dess jag och övermedvetande. Denna "fasta punkt" är mystik i den jordiska människans hemortszon, där materien dominerar över allting och hindrar väsendet från att se sig självt. Väsendet ser det "skapade" utan att kunna se en skapare
381.    Jaget som den "fasta punkten"
382.    Jaget som höjt över tiden och rummet
383.    "Den gudomliga världens" klot eller himlakroppar. Väsendena befinner sig i Gudomens mentalitet. Det jordiska väsendet och det himmelska
384.    Tillvaron i "den gudomliga världen". Man möter också sina fiender i "den gudomliga världen", men deras hat och vrede är borta. Reinkarnationen är avhängig av väsendets gästtillvaro i "den gudomliga världen"
385.    När väsendet är ett med tidens och rummets herre. En dag är för väsendena som tusen år, och tusen år är som en dag
386.    I "den gudomliga världen" känner väsendet sig som sin egen "fasta punkt". Det upplever sig ha "fullbordat loppet" och blivit "Guds avbild"
387.    Minnet. Förnimmelsen av "evig tillvaro". Väsendenas förmåga att vandra tillbaka i tiden
388.    Korrespondensen i "den gudomliga världen". Upplevelse av medväsendenas "kosmiska banor". Hundraprocentig uppfyllelse av de eviga lagarna för skapelse eller av detta: "Du skall älska din nästa som dig själv"
389.    Den vetenskapliga motiveringen för mina analyser av de högsta världarna och dess matematiska grundval som bevis för den högsta idealismens identitet som vetenskap. Utan min analys av de högsta världarna ingen som helst motivering för den i bibeln genom årtusenden bebådade högre moralen i världen. Egoism eller mentalt mörker måste då vara livets lösen
390.    Väsen som inte förstår dessa analyser och därför förnekar dem. Angående förmågan att se in i framtiden
391.    Väsendets dagsmedvetande överföres till "salighetsriket". Detta överförande sker på grundval av väsendets mättnad på ljustillvaron i spiralens högsta rike. Väsendets rörelse genom spiralens riken sker uteslutande på basis av dess egna önskningar och dess egen längtan
392.    Med mättnaden på ljustillvaron blir individens viljeföring mer och mer riktad mot "egoism", men innan denna viljeföring får obehagliga verkningar förflyter väldiga tidrymder
393.    För att finna kontraster till ljustillvaron måste väsendet söka sig tillbaka till sina upplevelser från spiralens lägsta zoner
394.    "Mineralriket" uppstår. Är inte någon "livlös" värld
395.    Varför minneszonen i spiralen heter "salighetsriket"
396.    Salighetsväsendet lever i djup ensamhet eller i vila, vad angår upplevelsen av medväsendena i den "yttre" världen, eftersom detta väsen endast kan förnimma i sin inre värld
397.    Upplevelsen av "salighetsriket". Allt här framträder i mentalt silver- och guldmaterial. "Salighetsriket" är en extra bekräftelse på de gudomliga orden "allt är mycket gott"
398.    Upplevelsen av "salighetsriket" erbjuder särskilt gynnsamma betingelser för väsendet att se fullkomligheten i världsalltet
399.    "Ädla" och "oädla" "metaller" i tankevärlden. Varför "tiden läker alla sår"
400.    "Salighetsväsendena" har "fullbordat loppet" och ser lidandena från "Guds egen utsiktspunkt"
401.    "Salighetsväsendena" ser tillbaka på tidigare liv i spiralen
402.    "Salighetsväsendet" ser sina tidigare liv i laster och utsvävningar och dessas verkningar på efterföljande liv. Det ser sitt sexuella liv genom tiderna och därmed sin egen förvandling från "djur" till "människa" och denna förvandlings besvärligheter. "Djursexualism" och "människosexualism". "Syndafallet" eller flockens missförstånd av polutvecklingen i väsendets medvetande
403.    "Mannen" och "kvinnan" eller "han-" och "honväsendet" degenererar men "geniet" uppstår
404.    "Salighetsväsendet" ser hur de djuriska kampmetoderna utvecklas till genialitet till förmån för principen "var och en är sig själv närmast". Detta skapar grundvalen för "helvetets" existens: "den dräpande principen". "Helvetet" återigen skapar sin egen undergång i väsendets medvetande, varvid "den riktiga människan" blir till faktum och livet antar en form som ligger utanför "salighetsväsendets" intressesfär, eftersom denna livsform just är den som det blivit mätt på i "den gudomliga världen"
405.    Jordmänniskan och "salighetsväsendet" är kontraster. Deras anknytning till en "uppåtgående" resp. "nedåtgående" bana
406.    Varför "salighetsväsendet" endast har intresse för spiralens lägsta zoner och varför det alltmer avlägsnar sig från "den gudomliga världen"
407.    Liknelsen om "den förlorade sonen" och "salighetsväsendet". "Salighetsväsendets" intellektualitet är "döende". "Salighetsriket" är början till en kosmisk vilozon för väsendets intellektualitet
408.    "Salighetsväsendets" tilltagande längtan efter mörkret
409.    Varför väsendets eviga livsbana betecknas som en spiral. En evig tillvaro framträder som den sanna verkligheten
410.    Varför "salighetsrikets" "yttre värld", "mineralriket", av jordmänniskorna uppfattas som en livlös värld
411.    Lösningen på de "livlösa" materiernas gåta. "Mineralrikets" funktioner är "livsyttringar"
412.    Den religiöst troendes och den materiellt forskande vetenskapsmannens syn på mineralrikets energier
413.    Extasenergierna befruktar "salighetsväsendenas" talangkärnor. "Salighetsväsendenas" anknytning till den nya spiralens första grundenergier. Elden uppstår
414.    Det är "salighetsrikets" väsen som får solarna att skina i världen. Alla fysiska företeelser är omskapat solsken
415.    Vetenskapen och "domedagen"
416.    Rättfärdighet omöjlig i en värld, där väsendenas världsuppfattning i sig själv är osann
417.    Domedagens dom över väsendena. Den "nya himlen" och den "nya jorden"
418.    "Salighetsrikets" längtansenergier blir till fysisk elektricitet
419.    En sexuell akt eller befruktning är en utlösning av elektriska krafter. Klotens tillkomst är också baserad på en sexuell akt i makrokosmos
420.    Varför man lärt ut att de mörka fysiska kloten är kalla och döda världar. Jordklotet är längre kommet i sin spiral än solsystemet i sin
421.    Allt solsken i världen är "makrokosmisk sexualenergi". Det sexuella kraftcentrum är stort i förhållande till organismen
422.    Förälskelse är "mikrokosmisk sexualenergi". Den sexuella akten och de diskarnerade väsendena
423.    Den rent materiella elden är närvarande i de levande väsendenas organismer
424.    Väsendenas återupplevelse av de tidigare livsperioderna i form av repetitioner
425.    De levande väsendenas eldtillvaro
426.    Var väsendets repetition av sin tidigare eldtillvaro är till finnandes i dess nuvarande liv
427.    De diskarnerade väsendenas eld och befruktningen. Vetenskapen känner endast till en tredjedel av livets kretslopp
428.    Med "avkylningen" uppstår väsendets intellektuella centrum
429.    Disharmonin mellan väsendets sexuella och intellektuella centrum och verkningarna härav
430.    Reaktionen mellan "tyngd." och "känsloenergierna". "Tyngdenergin" ligger till grund för alla sexuella krafter, såväl de som befordrar fortplantningen som de vilka befordrar den dynamiska kraften i allting. Alla utlösningar av principen "att dräpa" är viljeledd "tyngdenergi"
431.    Alla rörelser eller manifestationer i tillvaron är identiska med ett bindande eller frisläppande av "tyngdenergin" med hjälp av "känsloenergin"
432.    Kultiveringen av individens opererande med "tyngd-" och "känsloenergierna" bringar honom i kontakt med Gudomens mentalitet
433.    Med hjälp av animalismen skapas åt jaget ett intellektuellt centrum på det fysiska planet. Därefter överföres både dess sexuella och dess intellektuella centrum till "känslokroppen", och väsendet blir en "riktig människa"
434.    Animalism, sexualism och intellektualitet gör sig också gällande i makrokosmos och mikrokosmos
435.    Den moderna vetenskapen och spiralens kosmiska analys. När en analys är matematisk
436.    När en roman är matematiskt fullkomlig
437.    Hjälte- och skurkbenämningar är illusoriska
438.    När romaner, skådespel, filmer och sagor endast baseras på lovprisning av en hjälte och bestraffning av en skurk. När världsbilden baseras på samma lovprisning
439.    Symbol nr 9 är uttryck för ett evighetsfacit och är alltså inte en relativ företeelse. När vetenskapen förnekar Gudomens existens eller alltets identitet som levande väsen och väsendenas odödlighet
440.    Kosmiska analyser och relativa analyser
441.    Kosmisk klarsyn, dess betingelse och facit
  11 Kapitlet    Tankeklimat
442.    Den "blåst" varmed Gud "inblåste livets ande i Adam". De levande väsendena måste leva i "tankeklimat"
443.    De levande väsendena måste lära att beskydda sig mot "tankeklimat" alldeles som de lärt att beskydda sig mot de fysiska klimaten
444.    Moral och vetenskap utgörande samma princip. Moral är en vägledning i övervinnelse av "tankeklimat" på samma sätt som vetenskap är en vägledning i övervinnelsen av de fysiska elementen eller klimaten
445.    Degenererande "kosmiskt medvetande" och dess konsekvenser
446.    "Kosmiskt medvetande" hos naturmänniskan och hos den högintellektuella jordmänniskan. "Instinkten"
447.    Det "kosmiska medvetandet" och skönheten i spiralens första zoner
448.    Väsendenas längtan emot primitivitet ställer det "kosmiska medvetandet" i skuggan. Djurets medvetande i renkultur
449.    Djuret har sitt medvetande riktat endast mot den yttre världen och känner därför inte sig självt. Med upptäckten av sitt eget "själv" blir det till jordmänniska
450.    Den mentala skillnaden mellan den jordiska människan och djuret
451.    Det döende "kosmiska medvetandet" upplever en renässans i form av den religiösa instinkten hos den jordiska människan
452.    Det "kosmiska medvetandet" når sitt latenta stadium hos jordmänniskan. Materialism och krig som konsekvensen härav
453.    Krig utgör forntida religioners efterlämnade vanemedvetande och har ingenting med kristendom att göra
454.    Väsendenas humana och brutala tendensers åldersskillnad och dennas inflytande i deras dagliga liv
455.    Medlidandets tillkomst och natur grundar sig på erinringar från gångna tider
456.    När jordmänniskans medlidande inte är lika framträdande på alla lidandesfält
457.    När medlidandeförmågan blir till allkärlek, inträder det "kosmiska medvetandet" åter i dagsmedvetandet och väsendet blir "ett med Fadern"
458.    Varför de mörka anlagen manifesteras lättare än de ljusa anlagen eller humaniteten. Är väsendet inte sig självt, när det befinner sig i hetsighets- eller raserianfall?
459.    Det "onda" och det "goda"
460.    "Kosmiskt medvetande"
461.    Det "kosmiska medvetandet" utgör ett kretslopp, i vilket det skapar "kosmiska årstider", "dagar" och "nätter" etc.
462.    "Solenergin" bakom de "kosmiska årstiderna"
463.    Ett "något" bakom energierna. "Jaget", "den treeniga principen" eller det levande väsendets grundanalys
464.    Individens "evighetskropp"
465.    "Övermedvetande" och "undermedvetande". Varför den jordiska människan endast är medveten i sin fysiska kropp
466.    Allt medvetenhetsliv är "kosmiskt medvetande" på olika stadier, som tillsammans bildar "spiralen". Genom "evighetskroppen" skapar väsendet självt sin reinkarnation
467.    Varför väsendena hyser rädsla för döden. Konsekvenserna av "kosmiskt medvetande"
468.    Varför väsendena. är olika. Hela tillvaron är en bevisföring för livets verklighet och dödens omöjlighet
469.    Allt är tankeenergi. Hela vår tillvaro äger rum mitt i en allt dominerande andlig atmosfär eller livsyttringsvåg, vars högsta analys är humanitet och kärlek
470.    Jordmänniskans primitiva syn på världsalltet, och materialismen som denna syns konsekvenser
471.    Den kosmiska solens närvaro i varje levande väsen i form av "kosmiskt medvetande" och de härav följande "kosmiska årstidernas" skapelse i mentaliteten
472.    Det levande väsendets tankeklimat och naturkrafterna
473.    Vi använder i vårt språk meteorologiska uttryck för tanketillstånd
474.    Väsendena har olika begär, blir olika i framträdandet och går olika vägar genom livet
475.    De levande väsendenas sammanslutning i flockar
476.    Flockprincipen degenererar men är ännu så starkt framträdande, att den ligger till grund för statsbildningen och för moderna föreningar eller sammanslutningar
477.    Den högsta analysen av "ämne" eller "materia". Varför vi inte uppfattar föreningar eller andra sammanslutningar som "ämnen"
478.    Alla föreningsmässiga sammanslutningar skapar i princip samma kraftmanifestation som den vilken framträder i varje form av materia
479.    Var vi klarast förnimmer materiens analys. Det kosmiska perspektivförhållande som gör de levande väsendenas framträdande synligt som "materia"
480.    "Mellankosmisk materia"
481.    "Mikrokosmisk materia"
482.    "Makrokosmisk materia"
483.    Varför den mikrokosmiska och makrokosmiska materien uppfattas som "död" materia, medan den mellankosmiska materien helt uppfattas som liv
484.    Det levande väsendet såsom utgörande en av de enheter, varav varje slag av materia består
485.    Materien är livsrum eller tillvaroplan för levande väsen
486.    Det kosmiska panoramat i jordmänniskans fysiska horisont. Evighetens närvaro i "nuet"
487.    Ämnena är detsamma som tankeklimat. Deras samlade slutfacit är kärlek och avslöjar en levande Försyn bakom all tillvaro
488.    Livet utgör en personlig korrespondens mellan det levande väsendet och Gudomen
489.    "Kosmisk kemi" är en "kosmisk språkundervisning". Att lära sig förstå Gudomens språk är det aktuella målet för den jordiska människan
490.    Jordmänniskorna missförstår livets eller Gudomens språk, och deras tillvarozon blir därför den mörkaste i spiralen
491.    Jordmänsklighetens största villfarelse
492.    Feltolkningen av "den gudomliga korrespondensen" och konsekvenserna därav
493.    "Fast materia" kan ses som "gasformig". En diamant är en "himlarymd" med "vintergator", "solsystem", "planeter" och "månar"
494.    "Gasformig materia" kan ses som "fast materia". Diamanten är en "förstenad himlarymd"
495.    "Materia" och "ljus" är identiska. "Materiens" färg är detsamma som dess "himmelska ljus". Alla färger, även "vitt" och "svart", är en och samma sak, sedd i skilda "kosmiska perspektiv"
496.    Varje form av förnimmelse eller upplevelse är detsamma som en "syn"
497.    Världsalltet är en ocean av "ljus", som framträder i en skala, på vars steg jagen har sin plats. Förnimmelsen av denna skala
498.    Förnimmelserna "ljus" och "mörker". Färgerna "svart" och "vitt". Färgskalan
499.    "A-perspektivet", "B-perspektivet" och "C-perspektivet"
500.    Förnimmelsen av "ljus" och "mörker" och de härunder hörande upplevelserna av färger är "relativa". Alla jordmänskliga, materiellt vetenskapliga analyser är "förhållandeanalyser" . Dessa analyser och "kosmiska analyser"
501.    Jordmänniskans "relativa" kunskapsgrund som basis för alla meningsskiljaktigheter i världen och härav följande ofrid och krigstillstånd
502.    Det levande väsendet bygger självt sitt öde
503.    Jordmänsklighetens illusoriska tillvaro
504.    En ny kunskapsgrund. Alla "ämnen" eller all "materia" utgör "det gudomliga något" sett genom "perspektivprincipen". Genom "materiens" analys möter vi Gudomen
505.    "Kosmisk kemi" är detsamma som konsten att skapa det perspektivförhållande, genom vilket Gudomen blir till verklighet
506.    Jordmänniskornas mörka tankeklimat beror på felaktiga perspektiviska förhållanden. "Kosmisk kemi" täcker jagets beröring med samtliga existerande energier eller "ämnen"
507.    Jordmänniskorna och "kosmisk kemi"
508.    När "djuret" omskapas till "människa"
509.    Naturens larmande krafter och stilla solsken framträder i jordmänniskans blod och väsen, och dess logik börjar göra sig gällande i hennes hjärna.
510.    Väsendets "aningsförmåga" och dess begynnande organismskapelse
511.    "Begäret" som fundamentet för allt medvetenhetsliv. "Självbevarelsedriften"
512.    Jagets fysiska kropp blir till. Väsendet börjar tänka. "Djuret" är det första tänkande väsendet i spiralen
513.    Grundvalen för utveckling. Längtan är det bindemedel, varmed jaget är knutet vid tillvaron. Alla tankar är barn av begäret
514.    Väsendets vilja blir till. "Självbevarelsedriften" blir därefter hjärnmedvetet dirigerad eller ledd
515.    Energireaktionerna blir till "erfarenheter". Väsendets upplevelse blir i dess animaliska tillvaro medvetet viljemässigt ledd
516.    Väsendena får olika syn på livet. "Utvecklingsstegen"
517.    Hela medvetenhetslivet är varierande energiblandningar och härav följande reaktioner. Väsendet börjar framträda som "jordisk människa"
518.    "Själviskhet'" eller "egoism" är reaktionen av väsendets längtan efter fysisk genialitet
519.    Vi har mycket att tacka "själviskheten" för
520.    I djurriket är "själviskhet" största dygd och kan uttryckas i mottot: "Envar är sig själv närmast"
521.    Väsendena måste bryta ned andra väsens materiekombinationer för att kunna bygga upp sitt eget fysiska skydd. Skapandet av medlet härför
522.    Vad är en explosion? - Vi lever i en ocean av "fängslade explosioner"
523.    Skapandet av fängsling av explosioner. Det levande väsendet kan vara explosionens herre såväl som dess slav
524.    "Tyngdkraften" är jordklots jagets vilja
525.    Makrokosmisk, mellankosmisk och mikrokosmisk "tyngdkraft"
526.    Kunskapen om "tyngdkraften" och dess betydelse i väsendets ödesdaning
527.    Hur energi blir till "ämne"
528.    En liten tillbakablick över de levande väsendenas struktur. Jaget kan genom sitt övermedvetande ständigt skapa sig nya kroppar. Varför ett väsen ibland önskar sig döden och begår självmord
529.    "Urbegäret"
530.    "Urbegäret" och jaget. Genom "urbegäret" är jaget rotfäst i materien och denna i jaget
531.    "Urbegäret" och "moderenergin"
532.    Jaget blir reaktionsdugligt. "Övermedvetandet'" och "ödeselementet'"
533.    "Spiralcentra"
534.    Allt som förnimmes är "det gudomliga något". Den "absoluta verkligheten" och den "frambragta verkligheten". De tre "X-en" blir återigen till faktum
535.    Världsalltets grundanalys kan endast existera såsom utgörande "en treenighet"
536.    Den "absoluta verkligheten" och den "skapade verkligheten". Varför "det högsta något" är namnlöst
537.    Det obegränsades närvaro i varje form av begränsning. Illusionernas värld som bakgrund för upplevelse av "det absoluta något"
538.    Varför "den treeniga principen" är evig
539.    "Den treeniga principen" är ett allt täckande uttryck för livets eller tillvarons allra högsta analys. Allt det synliga eller förnimbara identiskt med en illusorisk värld
540.    De två "något'" "skaparförmågan" och "det skapade" såsom identiska med "något nr 1". En bekräftelse på de gamla orden "I honom är det som vi lever och rör oss och är till"
541.    En "syn" av ett ting är inte detsamma som tinget självt
542.    Relativitet. Alla för våra sinnen tillgängliga detaljer utgör endast en analys av dessas förhållande till vår egen utsiktspunkt eller platsen i vår horisonts centrum
543.    "Ett något som är" såsom utgörande tillvarons orubbliga grundanalys. "Något nr 1" är det absolut verkliga. Alla andra ting i tillvaron utgör endast en "syn" av detta "något"
544.    Om "något nr 2" och "något nr 3" inte bestod av förgängliga ting
545.    "Urbegäret" är livets eller tillvarons första späda grodd. En absolut skaparförmåga (kosmiskt sett) kan inte existera i världsalltet. Vårt skapande är endast "ett omskapande av något till något". Ett "nytt något"' kan inte uppstå
546.    Då vårt skapande är detsamma som ett "omskapande av något som inte är till något som inte är", är det en illusion
547.    Det vi kallar "människa", "djur", "växt" eller "mineral" är illusoriska förklädnader av "något som är". Det vi ser av våra medväsen är inte "det absoluta oförgängliga något" i dem
548.    Varför det klarseende eller kosmiskt medvetna väsendet inte dömer utifrån synliga, timliga företeelser. Bekräftelse på de stora bibliska utsagorna. Kärleken blir det allt dominerande hos den klarsynte
549.    Med förstående av "perspektivprincipen" existerar inte längre något "livets mysterium"
550.    På livsanalysernas allra högsta tinnar. "Den orsakslösa orsaken"
551.    På livsanalysradens allra översta steg finner man de "icke skapade" tingen, medan man på de övriga stegen finner illusionerna eller den gudomliga uppenbarelsen
552.    Vi får en garanti för att vår analys är riktig. Den utvecklade läsaren begåvas med det allra högsta vetande
553.    Vi får bevis för att det existerar en "kosmisk kemist" och att tillvaro och öde är "kosmisk kemi"
554.    Vad vi fann på andra sidan förnimmelseförmågan. Avsikten med vår analys
555.    En resumé eller tillbakablick över föregående analyser
556.    "Urbegäret" är ett resultat av sitt upphovs tidigare upplevelse eller öde. Då detta öde endast har kunnat bli till i kraft av ett tidigare "urbegär" o.s.v., får vi här en bekräftelse på väsendets eviga tillvaro
557.    Varför det levande väsendet inte är en automatisk maskinfunktion
558.    En hänvisning till att finna livsgåtans lösning genom att meditera över sig själv
559.    Livsmysteriets grundfacit nr 1. - Det levande väsendet är icke ett "intet"' utan ett "något"
560.    Livsmysteriets grundfacit nr 2. - Orsak och verkan
561.    Livsmysteriets grundfacit nr 3. - Logik eller planmässighet
562.    Livsmysteriets grundfacit nr 4. - Idéskapelse eller tänkande
563.    Livsmysteriets grundfacit nr 5. - Det levande väsendets existens
564.    Livsmysteriets grundfacit nr 6. - Forskaren måste möta sitt högsta "själv" eller "jag"
565.    Livsmysteriets grundfacit nr 7. - Jaget är "något" som inte är verkan av en föregående orsak
566.    Livsmysteriets grundfacit nr 8. - "Den treeniga principen"
567.    Livsmysteriets grundfacit nr 9. - Det levande väsendet framträder som "Guds avbild", skapad att vara "honom lik"
568.    Livsmysteriets grundfacit nr 10. - Det levande väsendets odödlighet
569.    Livsmysteriets grundfacit nr 11. - Reinkarnation och öde
570.    Den kristna kyrkliga syndaförlåtelseteorin, som måste överges för att livsmysteriets avslöjande skall kunna bli total och i överensstämmelse med jordmänsklighetens växande vetenskapligt inställda mentalitet
571.    "Den helige Ande" eller livsmysteriets vetenskap och "Livets Bog"
572.    Allt liv är "utrannsakning av Guds vägar". Att motarbeta denna "rannsakning" är detsamma som att "dräpa" eller att överträda det femte budet
573.    En "ny himmel" och en "ny jord" eller en mänsklighet hänryckt i "salighet" som ett resultat av "utrannsakningen av Guds vägar"
574.    Betingelsen för att något skall kunna vara berättigat att kallas "mycket gott"
575.    Om livsmysteriets grundfacit nr l inte existerade
576.    Om livsmysteriets grundfacit nr 2 inte existerade
577.    Om livsmysteriets grundfacit nr 3 inte existerade
578.    Om livsmysteriets grundfacit nr 4 inte existerade
579.    Om livsmysteriets grundfacit nr 5 inte existerade
580.    Om livsmysteriets grundfacit nr 6 inte existerade
581.    Om livsmysteriets grundfacit nr 7 inte existerade
582.    Om livsmysteriets grundfacit nr 8 inte existerade
583.    Om livsmysteriets grundfacit nr 9 inte existerade
584.    Om livsmysteriets grundfacit nr 10 inte existerade
585.    Vad som gör livsmysteriets grundfacit nr 11 till ett orubbligt plus
586.    Den gängse jordmänskliga synen på världsalltet och de verkliga fakta. En konflikt mellan "syndaförlåtelseteorin" och livslagarna eller den verkliga sanningen
587.    Kretsloppet. Det levande väsendets öde och materiens framträdande i fast, flytande och gasformigt tillstånd
588.    Jaget och kretsloppets fjärde tillstånd: materiens framträdande som "strålformig", d.v.s. som eld, köld, elektricitet, "strålar" och "vågor". Detta tillstånd som grundval för individens medvetenhetsskapande och "andliga tillvaro"
589.    När jämvikten mellan materierna i organismen och medvetandet blir störd. "Fysisk" och "själslig feber". "Själsliga störningar" och "sinnessjukdom"
590.    Jagets öde och materiens fyra tillstånd
591.    Jaget måste behärska den ena energin med den andra. Utan materiens förtätnings- och upplösningsförmåga skulle varje form av manifestation vara omöjlig
592.    Varför "mineralmaterien" betraktas som livlös
593.    Hur "organisk" eller "levande" materia blir till
594.    Skillnaden mellan "mineralmateria" och "organisk" materia. Den "strålformiga" materien kan till- och frånkopplas jagets fysiska organism
595.    När jaget drar sin "strålformiga" materia ut ur sin fysiska organism. "Animalisk" materia
596.    Samarbetet mellan makroväsendet och mikroväsendena i en organism. All fysisk smärta, allt fysiskt lidande är en levande korrespondens mellan makrojaget och mikrojagen. "Bön" och "Gudom" framträder som logiska företeelser, vilka utgör fundamentet för all manifestation
597.    Mikroväsendenas välbefinnande upplevs som hälsa och vällust av makroväsendet
598.    Varför man kan klippa hår och naglar utan att det gör ont
599.    Mikroväsendenas gåva till makroväsendet
600.    Makroväsendets gåva till mikroväsendena. Makroväsendet och mikroväsendena får "skörda vad de sår"
601.    Varför det levande väsendet hyser rädsla för döden. Väsendet finner frid endast i hoppet på en evigt fortsättande tillvaro
602.    Mikroindividernas förhållande till makroorganismens undergång. Makroväsendets vanemedvetande och "liket"
603.    Alla väsen i världsalltet är "jämställda"
604.    Kretsloppet. Hunger och mättnad som reglerande faktorer i kretsloppet. Ett väsens jordeliv är också ett kretslopp
605.    "Materialism" och "humanitet"
606.    Alla former av liv är placerade i kretsloppet
607.    Varför kretsloppet betecknas som en "spiral"
608.    "Ödeslagen": Alla måste tjäna alla
609.    Fundamentet för ödesdaningen. Varje manifestation representerar i utlösningsögonblicket den högsta fullkomligheten
610.    Väsendets evigt skiftande mentala hunger- och mättnadstillstånd som basis för dess skiftande plats i kretsloppet eller spiralen. Väsendets "kosmiska andning"
611.    Väsendets generalöde är en "inandning" och en "utandning" av "kosmiskt liv" och "salighet"
612.    Varför jordmänniskan inte tycker om sitt "mörka" öde
613.    Det finns i absolut mening ingen "synd" och inga "syndare"
614.    Väsendets viljeutlösning och spiralkretsloppet eller dess "kosmiska andning"
615.    De eviga orden "Vad ett väsen sår skall det skörda" blir till vetenskaplig sanning
616.    Om livsmysteriets elfte grundfacit inte existerade
617.    "Allt är mycket gott"
618.    Väsen som inte kan förstå livets tolv grundfacit
619.    Två kategorier av väsen, vilkas kritik av kosmiska analyser aldrig kan identifieras som vetenskaplig värdesättning
620.    "De kommande släktenas" möte med "hjälparen, den helige Ande"
621.    Vad vi erfor i det elfte kapitlet: Allt medvetenhetsliv är "tankeklimat", är atmosfär, moln, regn och solsken, morgon- och aftonrodnad på det eviga livets himmel. Stadfästelsen av jordmänniskans plats i spiralkretsloppet. Världspanoramats struktur, dess kärlekslagar eller kulminerande logik är den högsta intellektuella undervisningen, samtidigt som det är Gudomens egen livsyttring och ledning av det levande väsendet hän emot dess egen salighet
622.    Vi har blivit medvetna "kosmiska kemister" och får jagets existens bekräftad. Får bekräftat att all manifestation är "livsyttring"
623.    Den jordiska människan fyller sitt öde med disharmoni. Hennes tankeklimat är analoga med de meteorologiska klimaten
624.    Det levande väsendet lever mellan två himlar eller två världar. Fundamentet för en "varaktig fred", "kosmiskt medvetande" eller "salighet"
625.    Vad läsaren bibringats genom det nu genomgångna avsnittet av "kosmisk kemi" och vad som återstår av samma kapitel
626.    Grundkällan till den jordmänskliga medvetenhetssfärens kosmisk-kemiska sammansättning
627.    "Känsloklimatet"
628.    De "troendes" medvetenhetssfär eller "kyrkohelgedomen"
629.    "Kyrkohelgedomen" kan inte ge en varaktig tillfredsställelse när det gäller livsmysteriets lösning. Väsendena söker sig miljonvis över till en annan mental sfär som vi här i "Livets Bog" gett beteckningen "skolhelgedomen"
630.    "Intelligensklimatet". Kampen mellan de "troende" och de "vantrogna" och dess konsekvenser
631.    "Intelligensklimatets" väsens speciella natur. Världsalltet kan av dessa väsen endast uppfattas som en död värld
632.    "Känslo-" och "Intelligensklimaten" kan inte ensamma skapa en "intellektuell" sfär utan måste vara hemvist för "gråt och tandagnisslan"
633.    Väsendet börjar spekulera över lidandenas orsak
634.    Erinringarna från tidigare liv och dessas betydelse för väsendets nuvarande förnimmande
635.    Erinringarna framträder i två faser
636.    Jordzonens "äldste". "Världsåterlösarna" är jordmentalitetens "salt"
637.    "Intellektuellklimatet"
638.    Vi har kommit igenom analysen av jordmänsklighetens mentala grundatmosfär. Genom "intellektuellklimatet" får jordmänniskan "kosmiskt medvetande", och jordens mentala atmosfär blir identisk med "den helige Ande". Guds Ande kommer att lysa överallt på jordens väg genom världsrymden

Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.