Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
 
 
Avancerad sökning
  16 Kapitlet    Den kosmiska världsmoralen
2396.    Vägen till den stora födelsen
2397.    "Tröskelns väktare"
2398.    Varför det heter "ljusets" och "mörkrets" väsen
2399.    Kärnpunkten i allt mentalt mörker jordmänniskorna emellan
2400.    Utvecklingen skall avlägsna nutidens auktoritativa men falska moralbegrepp om fängslande och bestraffning
2401.    Den nya världsåterlösningen eller den verkliga vägen till världsfreden
2402.    Det levande väsendet och "den högsta elden"
2403.    Den maskulina och den feminina polkonstellationen i det levande väsendet som fundament för dess psyke, kroppsstruktur och levnadsart
2404.    Polkonstellationen och det levande väsendets framträdande som hanköns- eller honkönsväsen eller som renodlat "djur"
2405.    Polkonstellationen och "djurets" förvandling till "människa"
2406.    Grundvalen för den absoluta eller kosmiska världsmoralen
2407.    Vad som är vår mission eller orsaken till skapandet av livets kosmiska analyser
2408.    Vad det är som får människan att bruka sin intelligens i "det ondas" eller "det godas" tjänst
2409.    Vad som ligger till grund för förmågan att förlåta sin nästa
2410.    När man kräver en moral och ett levnadssätt av sin nästa som han ännu inte är tillräckligt utvecklad för att kunna prestera
2411.    Människans uppfattning eller bedömning av en annan människa som "förbrytare" är roten till allt "ont" i världen
2412.    Det finns inget absolut "ont" i världsalltet, eftersom allt som kallas så är livsviktigt material för skapandet av väsendenas eviga livsupplevelseförmåga
2413.    Det levande väsendets immunitet mot död och undergång i dess upphöjdhet i Guds strålgloria
2414.    Den fysiska tillvarons nödvändighet
2415.    Livets upplevelse
2416.    Hur människornas tro på död och förintelse uppstod
2417.    Väsendets fysiska jordeliv och därav följande medvetandeutveckling
2418.    Människorna och den djuriska moralprincipen
2419.    Var den djuriska livsprincipen ännu bildar moral och levnadsmönster för den jordiska människan
2420.    Varför jordmänskligheten är uppdelad i folkgrupper med skilda moraluppfattningar och levnadsarter
2421.    Intoleransen eller den religiösa förbannelse som håller människorna i ett permanent fysiskt och andligt krigstillstånd, varigenom de utövar bestraffningar och avrättningar av mindre utvecklade väsen, som de kallar "förbrytare"
2422.    Varför alla världskulturer hittills sjunkit i grus och spillror och varför den nuvarande, så högt prisade moderna kulturen hjälplöst är på väg mot sitt förfall
2423.    Den jordmänskliga mentala undergången, där djurisk primitivitet sitter i högsätet
2424.    De mänskliga egenskapernas materiella förvandling av djuret
2425.    Vad de mänskliga egenskapernas utveckling hittills har åstadkommit i mänsklighetens levnadsart
2426.    Varför jordmänskligheten måste leva i krig och krigsfruktan eller en världskultur som i huvudsak bara utgör ett väpnat krigsstillestånd
2427.    Miljontals människor är analfabeter på humanitetens eller den verkliga nästakärlekens område
2428.    Om alla jordens, i fysisk materia inkarnerade människor stod på samma utvecklingssteg
2429.    Någon verkligt rättfärdig kosmisk moral i renodlad form existerar ännu inte i de jordmänskliga samhällenas lagar
2430.    Hedendomen inom den kristna världsreligionen
2431.    Det orubbliga moraliska fundamentet i den renodlade kristna världsreligionen
2432.    De mest graverande följderna av mänsklighetens okunnighet och primitivitet på det psykiska, kosmiska och moraliska området
2433.    Grundorsaken till jordmänsklighetens domedags- eller ragnaröksepok
2434.    Varför det med nödvändighet måste vara en skillnad mellan de högre och de lägre utvecklingsstegens väsen
2435.    Grundorsaken till alla medvetandekollisioner
2436.    När makten och inte rätten bestämmer över människorna
2437.    All livsupplevelse byggd på makt i stället för rätt utgör vägen till ragnarök eller helvetet
2438.    Vilka krav som måste uppfyllas innan man kan uppnå kosmiskt medvetande eller bli den fullkomliga människan eller "Guds avbild"
2439.    Ingen människa skall bestraffas eller avrättas på grund av sitt levnadssätt
2440.    Varför jordmänniskorna hämnas och bestraffar
2441.    Hur människan blir fri från allt mörkt öde
2442.    Den speciella okunnighet som är skulden till väsendenas olyckliga öde
2443.    Vad som gör det svårt för jordmänskligheten att förstå ödesmysteriets analys
2444.    Rättfärdighetens kulmination
2445.    En existerande "syndernas-förlåtelse-princip"
2446.    Varför jordens människor inte kan uppleva den verkliga och absoluta freden
2447.    Den kosmiska världsmoralens fundament
2448.    Det är en urspåring av medvetande att tro att andra väsen än vi själva kan vara de absolut skyldiga till vårt öde
2449.    Om alla människor hade nått så långt i utveckling, att de helt kan förlåta sin nästa, skulle allt vad krig, hämnd och straff heter vara något omöjligt på jorden
2450.    Att förlåta sin nästa betyder inte, att vi inte måste skydda oss mot hans eventuella mörka och farliga handlingar
2451.    Orsaken till det stora ragnarök eller det helvetestillstånd som jordens människor lever i
2452.    Den ödeskontroll, i kraft av vilken Kristus kunde säga att till och med alla våra huvudhår är räknade
2453.    Varför allt är mycket gott
2454.    Mänsklighetens ragnaröks- eller mörkerepok kan inte skyllas på någon människa och kan därför inte heller avlägsnas genom tukthus, bestraffning eller avrättningar
2455.    Ett väsens säkraste väg till sitt eget olyckliga upplevelsetillstånd eller öde
2456.    Kulturmänniskornas juridiska rättsväsen främjar dressyr i stället för moral
2457.    Skapandet av den verkliga freden är varken en fråga om vilja eller en fråga om makt, det är en fråga om utveckling
2458.    Den absoluta freden och mänskligheten
2459.    Slutfacit på människans jordiska tillvaro
2460.    Modellen för den fullkomliga människans levnadsart
2461.    Det enda som kan avlägsna mörkret från människans öde är att gå i världsåterlösarens fotspår och liksom han förlåta sina fiender
2462.    Förnimmelseförmågan, tänkandet och uppenbarandet av det levande väsendet
2463.    Hela världsalltet med alla sina detaljer är helt och hållet manifestation av medvetande
2464.    Kärlekslösheten och kärleken, det onda och det goda, utgör villkor för evig livsupplevelse
2465.    Om det onda inte existerade och livslagarna inte kunde överträdas
2466.    Det levande väsendet har frihet: Det kan göra det goda, och det kan göra det onda
2467.    "Det obehagligt goda" och "det behagligt goda"
2468.    Väsendenas öde är verkningarna av det av dem själva utlösta handlandet mot allt annat liv i universum
2469.    Humanitetens eller nästakärlekens morgonrodnad och soluppgång
2470.    Det är inte så märkvärdigt att det hittills inte har kunnat skapas fred på jorden
2471.    Den högsta elden
2472.    Den eviga Gudomen eller alla levande väsens Allfader
2473.    Om de levande väsendena inte vore sammanknutna till den stora enhet som heter Gudomen
2474.    Vad som upprätthåller väsendenas individualitet och den därav följande upplevelsen av åtskillnad från andra väsen
2475.    Gud, gudason och de levande väsendena
2476.    Väsendenas upplevelse av åtskillnad från andra levande väsen är blott en tänkt motsats till den absoluta verkligheten, i vilken de är sammanknutna till en enhet
2477.    Kärleken är, trots att väsendena är omedvetna därom, en förnimmelse av den enhet eller samhörighet som väsendena utgör med alla andra levande väsen på det högsta medvetandeplanet
2478.    Kontrastprincipens oumbärlighet för förnimmelse eller upplevelse av livet
2479.    Halvkönsväsen och helkönsväsen
2480.    Väsendenas poltillstånd och deras framträdande som Guds avbild och like
2481.    Det levande väsendets medvetandestruktur - som växt, djur eller människa - beror helt och hållet på dess polkonstellation
2482.    Polkonstellationens verkningar i den jordiska människan
2483.    Människorna och polkonstellationen
2484.    Alla jordmänniskor befinner sig mer eller mindre i dubbelpoligheten
2485.    Människorna har för länge sedan sprängt den enpoliga morallagen
2486.    De hittillsvarande världsreligionerna har huvudsakligen endast gett människorna en morallag för enpoliga väsen
2487.    Den begynnande skillnaden mellan djur och människor
2488.    Djävulsmedvetande
2489.    Livets mening med avseende på människornas manifestation och upplevelse av djävulsmedvetande
2490.    Det fundamentala i Guds skapelse av människan
2491.    Vad det är som gör djuret till människa
2492.    Den sexuella polprincipen eller "den högsta elden" garanterar väsendena evig rättvisa
2493.    Polkonstellationens balans i Kristusväsendet
2494.    De två ordinära polernas betydelse i det levande väsendet
2495.    Vad den enpoliga polkonstellationen betyder i mannen och kvinnan
2496.    Det enpoliga könstillståndet och väsendets mentala horisontområde
2497.    Ett begynnande högre medvetandetillstånd i den jordiska människan
2498.    Den jordiska människan är ett övergångsväsen mellan djur och människa
2499.    Lösningen på sfinxens gåta eller det djuriska och det mänskliga i den ofärdiga jordiska människan
2500.    Vad som sker när man odlar det djuriska, och vad som sker när man odlar det mänskliga i sitt handlande
2501.    Varför människan inte i det oändliga kan fortsätta med att manifestera djurisk levnadsart
2502.    När människan inte längre nänns uppfylla moselagen: öga för öga och tand för tand
2503.    Jordmänniskornas forcerade utveckling
2504.    Den begynnande nästakärlekens födelse i den jordiska människan
2505.    Förföljelse av och okunnighet om den begynnande humana egenskapen eller nästakärleken
2506.    Ofödda själar med avseende på väsendenas kosmiska struktur
2507.    När den materiella vetenskapen och ett flertal av jordens människor inte förstår polförvandlingen
2508.    Den hos djur och primitiva människor medfödda antipatin mot det abnorma eller förment abnorma
2509.    Det är inte livets avsikt att blott skapa en superman och en superkvinna
2510.    Prostitution och onani
2511.    Äktenskapets degeneration och de olyckliga följderna därav
2512.    Barn som föds utanför äktenskapet. Barnhem och onaturlig uppfostran
2513.    Djur och människor i förhållande till "de lyckliga äktenskapens zon"
2514.    Instinktförmågan och det normala äktenskapliga tillståndet hos djur och människor
2515.    Den äktenskapliga sympatin blir utlevd och förträngd av en annan sympati samt följderna därav
2516.    Människorna kommer allt längre bort från de stora världsreligionernas moralbud
2517.    Mänskligheten i domedagsepoken och bibliska förutsägelser. Djävulsmedvetandet eller det djuriska i människan, som i hög grad skulle utvecklas just i domedagsepoken
2518.    Varken bestraffningar eller avrättningar, kyrkor eller tempel kan frälsa världen. Endast Gudomen kan vara världens frälsare
2519.    Människan är fri och obunden i orsak- och verkankedjan och får här kunskap om "det onda" och "det goda", "det djuriska" och "det mänskliga" i människan
2520.    Vad som får människan att göra "det goda", varigenom hon blir till "Guds avbild"
2521.    Det är lika livsviktigt för människan att hon behärskar den andliga materien som att hon i dag behärskar den fysiska materien
2522.    Det blir inte den materialistiska vetenskapen eller de religiösa dogmerna utan i stället lidandeserfarenheterna som kommer att föra mänskligheten ut ur domedagens vånda
2523.    Världsalltets huvudstruktur kan endast erfaras som självupplevelse genom kosmiskt medvetande
2524.    De för de kosmiska analyserna mogna människorna
2525.    Den ofärdiga jordiska människan är ett förutvarande djur
2526.    Väsendets mänskliga tillstånd beror på hur mycket hon avlägsnat sig från djurets psyke
2527.    Fundamentet för väsendets levnadsart är inte själva viljan, utan det som påverkar eller dirigerar viljan
2528.    Väsendets plats i spiralkretsloppet bestäms av dess polkonstellation
2529.    Vad den ofärdiga människan mer eller mindre har gemensamt med djuret
2530.    Vad kan vara rättfärdigare och därmed kärleksfullare än livets struktur?
2531.    Varför inget väsen kan bli verkligt straffskyldigt samt den härav följande moraluppfattningen
2532.    Polkonstellationen och dess verkningar i den ofärdiga jordiska människans levnadssätt
2533.    Polkonstellationen i den jordiska människan och "djävulsmedvetande" och människan som "Guds avbild"
2534.    Vad som gör den andliga vetenskapen till livsvillkor för människorna
2535.    Vad som krävs för att den andliga vetenskapen skall kunna upplevas som faktum och varför den stundom ignoreras och betraktas som fantasi, spekulation eller dikt
2536.    Vilka som har bruk för polanalyserna och vilka som ej har det
2537.    Äktenskapliga underminerande psykiska företeelser som människorna inte förstår
2538.    Uppfattningen om äktenskapet som en för väsendet evigt fortsättande tradition och följderna av denna felaktiga uppfattning
2539.    Livets kretslopp kan inte stannas genom fängslande eller dödsstraff
2540.    Hankönsväsen och honkönsväsen i renodlat tillstånd
2541.    Den jordiska människan är ett "djur" under förvandling till "människa"
2542.    Jordmänniskans "djuriska" och "mänskliga" egenskaper
2543.    Polkonstellationens förvandling och den därav följande degenerationen av människans "djuriska" medvetandedel
2544.    Kärleken, ödet och "det minst onda"
2545.    Den motsatta polens verkningar och därav följande slutfacit i skapandet av den fullkomliga människan
2546.    Polkonstellationen och den absoluta kärleken och "mannens" och "kvinnans" förvandling till ett nytt väsen
2547.    Den ofärdiga jordiska människan är varken "man" eller "kvinna" i renodlat tillstånd
2548.    Den begynnande människan och hennes "djuriska natur"
2549.    Vad som gång på gång får människan att på nytt ingå äktenskap
2550.    Vad äktenskapet betyder i de primitiva zonerna, där nästakärleken ännu inte existerar
2551.    Skillnaden mellan "förälskelse" och "nästakärlek"
2552.    Vad kärlek eller nästakärlek är
2553.    Hur en vetenskap kan vara falsk
2554.    Kärleken och äktenskaps- eller parningssympatin har var sin speciella zon, där de kan komma till full utveckling
2555.    Parningskärleken är baserad på enpoligheten, medan nästakärleken är baserad på dubbelpoligheten
2556.    Enpolighetens degeneration har fört människan till "de olyckliga äktenskapens zon"
2557.    Enpolighetens degeneration och nästakärlekens begynnande verkningar
2558.    När parningssympatin och nästakärlekssympatin blir infekterade av varandra
2559.    Äktenskapets förfall
2560.    När väsendets äktenskapstalang är degenererad
2561.    De olyckliga äktenskapens uppkomst
2562.    Den äktenskapliga sympatin är inte en viljeakt utan utgör ett resultat av de krafter som dirigerar viljan
2563.    En ny moral eller livsuppfattning, som är i överensstämmelse med människans förvandlingsprocess från "djur" till "människa", är absolut av behovet påkallad
2564.    Mänskligheten på tröskeln till ett nytt väsentillstånd, som skall bli himmelriket här på jorden
2565.    Väsendenas intelligensutveckling och materialismen
2566.    Lågintellektualitet eller lågpsykiska människor och högintellektualitet eller högpsykiska människor
2567.    Varför vi måste beteckna det djuriska hos människan som "djävulsmedvetande"
2568.    De tusenåriga moraltraditionerna har förlorat sin makt över människorna
2569.    Hurudan en ny moraluppfattning skall vara och inte vara
2570.    Människorna uppfyller inte moralföreskrifter genom att hotas med straff och evig pina i ett helvete
2571.    Den kristna världsmoralen har inte existerat förgäves
2572.    Hur Gud förde växten fram till att bli djur samt djuret fram till att bli människa
2573.    Den begynnande människan får intelligens och kan börja komplettera sin utveckling och sitt vetande med hjälp av andras vetande och erfarenheter
2574.    Varför de kristna nationerna inte har iakttagit Jesu bud om att älska sin nästa men däremot har skapat blodiga krig och mordprocesser
2575.    Där en praktisk vägledning kan betyda något i väsendets utveckling
2576.    Det är inte så egendomligt att kristendomen inte blivit till kristendom i renodlad form
2577.    Ett bestraffande och avrättande rättsväsen omskapar inte människorna till kristna
2578.    Praktiserar inte de kristna staterna i vissa fall rent av en kulminerande hedendom?
2579.    Varför man inte kan ställa människorna till svars för deras hedniska eller deras kristna livsuppfattning
2580.    Människorna har kommit så långt i sin utveckling att de i själva verket kunde börja häva "förbannelsen" att de skall äta sitt bröd i sitt anletes svett
2581.    Hur skulle världen månne se ut, om det inte funnes polis- och rättsväsen och en överhet?
2582.    Människan som Guds avbild är absolut inte ett väsen som man behöver skydda sig emot
2583.    Varför de ofärdiga människornas dagliga liv måste vara en krigsskådeplats
2584.    Den okända nästakärleken eller den begynnande förmågan att älska sin nästa som sig själv
2585.    Vad som sker när man lever högt på sin nästas bekostnad, och vad som sker när man är till glädje och välsignelse för sin nästa
2586.    Den ofärdiga människans två sympatiska anlag
2587.    Kristuskärleken
2588.    Kristuskärleken och jordmänniskorna
2589.    Nästakärleken får djävulsmedvetandet att degenerera
2590.    Övergången från djävulsmedvetandet till verkligt människomedvetande är inte lätt
2591.    Instinkten och den sanna verkligheten bakom de religiösa uppfattningarna eller dogmerna
2592.    Instinktens ofelbara ledning av de levande väsendena för fyllandet av livsviktiga ändamål
2593.    Hur intelligensutvecklingen får instinkten att degenerera och början till djävulsmedvetandet uppstår
2594.    Hur parnings- eller äktenskapssympatin skiljer sig från den verkliga kärleken
2595.    Livslagen - du skall älska din nästa som dig själv - kan omöjligt bli uppfylld genom parnings- eller äktenskapssympatin
2596.    Parnings- eller äktenskapssympatin kan inte avlägsna djävulsmedvetandet eller lidandena från människornas öde
2597.    Den nya sympatin och dess verkningar
2598.    Allkärleken gör det levande väsendet till "Guds avbild" och like
2599.    Äktenskap som bara är repetitionsäktenskap
2600.    Äktenskap som i själva verket kan undvika upplösning endast tack vare den begynnande nästakärleken och inte på grund av förälskelse eller sexualitet
2601.    När väsendet helt lämnar äktenskapets zon eller sfär
2602.    När polkonstellationen åstadkommer att väsendet inte längre kan bli förälskat eller ha äktenskapstalang
2603.    Den dubbelpoliga sexuella driften ligger till grund för universums grundton: allkärleken
2604.    De helt dubbelpoliga väsendena är Gudomens primära medvetandeorgan för manifestation och upplevelse
2605.    Livsupplevelseförmågan beror på kontrastskapelse och kretsloppsprincipen
2606.    Hur Gudomens primära medvetande hålls i en evig kulmination
2607.    Väsendenas livsupplevelseförmågas förnyelse genom mörkret eller Gudomens sekundära medvetandeområde
2608.    En återblick på väsendenas passage genom mörkret eller Gudomens sekundära medvetandeområde
2609.    Om det levande väsendet inte skulle inkarnera i de yttre världarnas materia
2610.    I spiralkretsloppets växt- och djurrike är de levande väsendena endast kosmiska fosterväsen
2611.    Att felbedöma Gudomen
2612.    Varje levande väsen kommer i sitt slutfacit att bli till Guds avbild, en mental sol för sin omgivning och hemmahörande i "himmelriket"
2613.    Man börjar förstå att det måste finnas en naturlig eller gudomlig mening med väsendenas dubbelpolighet
2614.    Huvudorsaken till de sexuella urspåringarna
2615.    När förälskelseförmågan och de äktenskapliga tendenserna har upphört i väsendet, kan det endast känna ren allkärlek eller nästakärlek
2616.    Det begynnande dubbelpoliga väsendets besvärligheter och obehagligheter
2617.    Varför dubbelpoliga väsen föredrar intim vänskap med väsen av sitt eget kön i stället för med det motsatta könets väsen
2618.    Vad den normala dubbelpoligheten leder väsendena fram till
2619.    Budet om att älska sin nästa som sig själv kan omöjligt bli uppfyllt, ifall väsendet även skall uppfylla äktenskapslagen
2620.    Kristus förkunnade en vida högre tillvaroform än den äktenskapliga
2621.    Varför polanalysen återgivits här
2622.    Det färdigutvecklade dubbelpoliga väsendets sexuella utlösning sker inte i den djuriska parnings- eller äktenskapsaktens form
2623.    Det verkliga eller absoluta kosmiska äktenskapet
2624.    Förälskelsesympatin och enpoligheten kan inte befria människorna från olyckliga öden
2625.    Dubbelpolighetens sympati eller den absoluta kärleken är fundamentet för Gudomens och de kosmiskt medvetna väsendenas handlande
2626.    Hur kulminationen av den högsta elden upplevs av den ofärdiga människan och av den färdiga människan
2627.    Hur kärleken kan bli så stark att den gör väsendets framträdande till ett permanent solsken för allt och alla
2628.    Den högsta elden är de andliga världarnas näringsprocess
2629.    I de högsta världarna är det den största njutning för väsendena att få möta varandra och skapa gemensam livslust, glädje och salighet
2630.    I den fullkomliga människans kosmiska hemortszon
2631.    Livets största bud eller krav för de jordiska människorna i dag
2632.    Väsendenas liv i de högsta världarna
2633.    De högsta väsendenas upplevelse av den högsta elden samt deras framträdande som Gudomens medvetande- och kärleksorgan
2634.    De enpoliga väsendenas upplevelse av den högsta elden
2635.    De helt dubbelpoliga andliga väsendenas permanenta upplevelse av den högsta elden och den därav skapade upplevelsen av välbefinnande och salighet
2636.    Förälskelsen eller den enpoliga sympatin är ett återsken av de högsta världarnas kosmiska solsken, uppenbarat genom fysiska organismer i spiralkretsloppets nattsvarta mörkersfär eller helvete
2637.    Det fundamentala i livsmysteriets lösning
2638.    Gudomen och de levande väsendena såsom utgörande varandras förutsättningar för sin existens som "levande väsen"
2639.    De levande väsendenas kosmiska existens framträder som evig och orubblig
2640.    Organismen kan inte vara identisk med det jag eller det "något" som frambragt den
2641.    Gudomens medvetande och förhållande till de levande väsendena och de levande väsendenas förhållande till Gud
2642.    Det absolut enda nödvändiga för den jordiska mänskligheten av i dag
2643.    Vad som i dag styr och leder människorna in i krig
2644.    Varför de kosmiska analyserna kommit till
2645.    Det fysiska och det kosmiska förnimmandet och den därav skapade fysiska resp. kosmiska världsbilden
2646.    Varför världsalltets kosmiska struktur inte kan förnimmas med fysiska sinnen
2647.    Uppnåendet av den kosmiska förnimmelseförmågan och därmed tillgången till upplevelsen av det allra högsta kosmiska vetandet är en fråga om moral och därmed om utveckling
2648.    Varför världens religioner inte är baserade på vetenskapliga analyser utan bara på tro och dogmer
2649.    Väsen som absolut inte kan acceptera annat än materialistisk vetenskap
2650.    Om uppnåendet av det allra högsta vetandet inte vore avhängigt av en absolut fullkomlig kärleksmoral
2651.    Det absolut livsviktiga moraliska målet för mänskligheten är kännedomen om det kosmiska världsalltet, som är detsamma som "hjälparen den helige Ande"
2652.    Vad som innefattas i begreppet "hjälparen den helige Ande"
2653.    "Den helige Ande" eller de kosmiska analyserna som det största moraliska fundamentet i tillvaron
2654.    Vad de kosmiska analyserna eller den eviga världsbilden visar oss
2655.    En världsbild kan inte utgöras blott av en vetenskap om skapade och därmed tids- och rumsdimensionella företeelser
2656.    Människorna kan inte fortsätta med att leva i tron på en materialistiskt vetenskaplig världsbild, som inte uppvisar något verkligt levande, skapande upphov till naturens och de levande väsendenas organismer
2657.    Jordmänsklighetens tillgång till den kosmiska världsbilden
2658.    Vad de kosmiska analyserna har visat oss
2658.    1. Världsalltet är en levande organism
2658.    2. Ett existerande, tänkande och viljeförande "något" bakom världsalltets skaparprocesser
2658.    3. All rörelse i världsalltet är livsuttryck för ett allt överstrålande levande väsen
2658.    4. Världsalltets manifestationer visar ett levande väsens vilja, moral och handlande
2658.    5. Världsalltet är ett gigantiskt väsen som är i besittning av allvisdomen, allkärleken och allmakten och således utgör den absolut enda sanna Gudomen
2658.    6. De levande väsendena är organiskt ett med Gudomen, och Gudomen är organiskt ett med de levande väsendena
2658.    7. De levande väsendenas organismer befinner sig inuti organismer, och varje väsen utgör på en gång ett makroväsen, ett mikroväsen och ett mellankosmiskt väsen
2658.    8. Gudomen skiljer sig från alla andra levande väsen därigenom att den inte utgör ett mikroväsen i en makrokosmisk organism
2658.    9. Gudomens jag, medvetande och organism innefattar absolut allt som existerar
2658.    10. Alla existerande levande väsens organismer utgör en oskiljbar samarbetande enhet
2658.    11. Varför mikroväsendenas organismer framträder som "stoff eller "materia"
2658.    12. Det gudomliga "något" eller "X 1". Skaparförmågan eller "X 2" samt "X 3". Det levande väsendets instinktmässiga inriktning mot Försynen eller Gudomen
2658.    13. De levande väsendena är ett livsvillkor för Gudomen, liksom Gudomen är ett livsvillkor för de levande väsendena
2658.    14. "Det obehagligt goda" och "det behagligt goda"
2658.    15. Spiralkretsloppen och livsupplevelseförmågans förnyelse
2658.    16. Spiralkretsloppens sex riken och de sju grundenergierna. Den högsta eldens två poler: "den maskulina polen" och "den feminina polen". Enpolighet och dubbelpolighet. Hankönsväsen och honkönsväsen. "Djävulsmedvetande". Domedags- eller ragnaröksepoken. "Himmelriket". Människans fostertillstånd
2658.    17. Reinkarnation och öde. Orsak och verkan. Okunnighet och lidande
2658.    18. Den absolut fullkomliga levnadsarten, som gör människan till Guds avbild, är livets största konstverk
2658.    19. Den absolut fullkomliga levnadsarten. Varför inte alla människor kan ha samma levnadsart som vi själva. Människan i kulminerande kärlek
2658.    20. Straff och tortyr kan inte tvinga något väsen till att manifestera ett högre utvecklingssteg än det som det nått upp till
2658.    21. Det kosmiska fundamentet för en fullkomlig levnadsart
2658.    22. Verkliga "förbrytare" finns inte. Världsstatens rättsväsen
2658.    23. Man har aldrig sett att straff eller hämnd omskapar "förbrytare" till "änglar"
2658.    24. Intolerans, vrede och bitterhet mot väsen med en annan livsuppfattning än vår egen leder till ofred, död och undergång för sitt upphov
2658.    25. Människornas ofärdiga eller outvecklade tillstånd kan inte förändras genom intolerans, hämnd eller straff
2658.    26. Människornas förhållande till lagen om orsak och verkan samt dess slutresultat
2658.    27. Den materialistiska vetenskapen kan inte komma med någon lösning på livsmysteriet
2658.    28. Väsen som tills vidare måste vara "analfabeter" när det gäller analysen av "det levande"
2658.    29. Kärlekens levnadsart är ett livsvillkor för upplevandet av livets analyser bortom materiens analyser
2658.    30. Vad som gör människan till ett "Kristusväsen" eller till människan som "Guds avbild" eller Guds like
2658.    31. Alldeles som man inte kan tillägna sig den materialistiska vetenskapen utan intelligens, kan man inte heller tillägna sig den kosmiska vetenskapen utan intuition, varför upplevelsen av denna sistnämnda vetenskap blir en moralfråga
2658.    32. Jordmänniskorna befinner sig i det kosmiska spiralkretsloppets vinterzon, som i väsendena föder längtan efter fred eller efter samma spiralkretslopps sommarzon eller kosmiskt ljus och kosmisk värme
2658.    33. Världsreligionernas begränsning
2658.    34. Den åker, i vilken de kosmiska analyserna kan sås och komma att bära frukt
2658.    35. Väsen, i vilka de kosmiska analysernas världskultur börjar födas och praktiseras
2658.    36. Den nya världskulturen
2658.    37. Världsregeringens uppgift
2658.    38. Världsstaten utgör världspolitikens totala balans, fundamentala stabilitet och slutfacit
2658.    39. Världsstatens penninglösa ekonomi
2658.    40. Himmelriket på jorden
2658.    41. Skapandet av världsriket är inte en fråga om makt och diktatur utan är enbart en fråga om utveckling
2659.    De kosmiska analyserna och nästakärleken
2660.    Väsen som inte kan förstå de kosmiska analyserna
2661.    Väsen som är mogna för de kosmiska analyserna
2662.    Den nya världskulturen har redan börjat födas
2663.    Varje människa kommer till slut att bli en verksam cell i Guds allt överstrålande, lysande ande eller kommande varaktiga fred på jorden
2664.    Ut ur mörkret

Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.