Att jag här i företalet har berört problem som annars kommer att få sin särskilda belysning längre fram i boken beror, som jag redan tidigare nämnt, helt och hållet på att den studerande ska bli förtrogen med den oändligt stora förståelse, tolerans och frihet, som hans uppfattning av och därmed hans hållning till Livets Bog blir delaktig av här från denna källa varifrån boken utgått – helt oberoende av hurdan hans hållning än må bli. Därför kommer hans egna tankar, meningar och synpunkter inte på något sätt, vare sig nu eller i framtiden, att bli dogmatiskt bundna av denna bok – den kommer i stället att skänka honom all möjlig inspiration till att i full frihet tänka själv, arbeta själv och ytterligare att själv, av egen fri vilja, söka sina upplysningar i vilken annan bok som helst eller från varje tänkbar källa, där dessa för honom särskilt lämpade och därigenom inspirerande realiteter står att finna. Från källan till Livets Bog är man nämligen sedan länge införstådd med att det absolut inte kan vara till gagn för ett väsen att söka sina upplysningar i denna bok, om upplysningarna i den för individen mest inspirerande formen bara finns hos islam, buddhismen, kristendomen eller liknande, med därtill hörande sekter och läroböcker. Av samma anledning kan det absolut inte heller gagna ett väsen att söka på dessa ställen, om de upplysningar som för vederbörande är av särskilt inspirationsvärde bara finns i Livets Bog. Livets Bog har därför inte till uppgift att leda läsaren bort från den religion, sekt, trosbekännelse eller uppfattning om livet, där han eventuellt befinner sig, och som för honom må vara av särskilt livgivande värde eller gudomlig inspiration, utan har i stället, på grund av sin universella opartiskhet, i högsta grad till uppgift att leda sanningssökaren fram till förståelsen av den dagliga livsupplevelsen – med dess tilldragelser, dess behagliga och obehagliga erfarenheter, dess ljusa och mörka scenerier – såsom varande identisk med en för honom själv särskilt avpassad och av försynen utlöst direkt korrespondens, en korrespondens som ifrågavarande individ, efter hand som han blir medveten i sin eviga tillvaro, kommer att kunna förstå lika lätt som han nu kan förstå ett jämbördigt medväsens korrespondens. Livets Bog skall således ge den studerande en inblick i hur den förstnämnda korrespondensen, eller detta livets direkta tal, existerar som tillvarons absolut enda fundamentala religion, då den nämligen endast kan existera med absolut alla som lärare, alla som elever och allt som lärosatser. Eftersom alla levande väsen därvid existerar som födda medlemmar av denna religion, har den inga föregående anmälnings- eller upptagningsceremonier. Och då dess område från evighet till evighet omspänner ingenting mindre än själva alltet, har vi här den enda existerande religion, i vilken det i bokstavlig mening endast finns en hjord och en herde.
      Eftersom Livets Bog utgör en återgivning av upplevelsen av denna allomfattande "livets religion", och har manifesterats i syfte att stimulera utvecklingen av individens förmåga att själv förstå denna religion, så att han blir i stånd att själv se vad han bör och inte bör företa sig, vad som är verkligt och vad som är overkligt – inte med utgångspunkt från Livets Bog, men utifrån livets direkta tal, så kan man förstå att Livets Bog inte på något sätt skall verka som en stimulerande kraft för skapandet av någon sekt, religion eller trosbekännelse – särskilt som livets religion, som förut nämnts, just erkänner alla levande väsen, både dem som har en trosbekännelse och dem som inte har någon, både de så kallade "heliga" och de så kallade "ogudaktiga", både djur och människor, som sina födda medlemmar, utövare och anhängare. Och av samma orsak skall Livets Bog inte heller komma att manifestera sig som en kombination av uppsatta förbud, religiösa lagparagrafer och straffbestämmelser, utan framträder som en av kärlek frambragt, absolut frivillig vägledning för den sanningssökande studeranden i livets skola, så att han kan finna vägen fram till den eller det i hans dagliga omgivningar och upplevelser som kan vara till en för honom särskilt avpassad, livgivande inspiration eller av upplysande betydelse vid skapandet av ett framtida lyckligt öde för honom själv – absolut utan hänsyn till vilken zon, vilket tillstånd eller vilken livsuppfattning nämnda den eller det än skulle representera. Livets Bog kommer alltså inte att kunna inkapslas i eller monopoliseras av en sekt- eller samfundsbildning i någon form, då den just genom sin universella, opartiska kärleks- och visdomsmanifestation aldrig kan komma att existera utan att lika väl vara en lärobok för dem som inte är medlemmar av någon sekt, som för dem vilka tillhör en sådan – allt i kraft av sin identitet som universaluttryck för livets egen levande religion, i vilken som nämnts alla är medlemmar och allt är lärosatser.