95.5 Symbolen visar den högst utvecklade människan, den mest fullkomliga människan. Polerna har blivit jämbördiga och väsendet har blivit dubbelpoligt. Den mänskliga naturen har segrat och blivit fullständigt förhärskande. De två polerna är jämbördiga. Det sker när dråptillståndet från den ordinära polen har försvunnit, och när kärlekspolen har kommit fram, och de har fått kontakt med varandra.
      Över och under de två kraftiga vågräta strecken ser vi övermedvetandeområdena, och mellan dessa två streck ser vi undermedvetandet. Vi ser att känsloområdet är långt utvecklat, det är uppfyllt av humanitet, och vi ser ett stort intelligensområde som harmonierar med känslan. Det visar att känslan är intellektualiserad, vilket innebär att känslan är logisk. Känslan är logisk när känsla och intelligens är i balans, vilket är detsamma som kärlek. Detta väsen har alltså ett mycket stort mått av kärlek. Men därigenom får det också ett mycket stort mått av intuition, på så vis att det är fullständigt medvetet på de kosmiska planen och i hela världsalltets mysterium. Det finns inte något mysterium för ett sådant väsen. Det känner alla lagarna. Mellan det enpoliga och det dubbelpoliga väsendets stadium kan vi placera alla människor på klotet.
 
Föredrag, Det eviga livet 4, 17/5 1962