M1580: Mänskligheten och jorden på väg mot den kosmiska invigningen

M1580

Mänskligheten och jorden på väg mot den kosmiska invigningen

av Martinus

1. En explosionsartad utveckling

Människorna på jorden har kommit in i en kolossalt forcerad, ja, en explosionsartad utveckling, där det sker mer på tio år än vad som tidigare hände under århundraden. Visserligen uppfattar en del människor det nuvarande tillståndet som om det gick åt det motsatta hållet, mot mänsklighetens undergång. Men det är absolut inte fallet. Vad vi upplever är en kulturs undergång, dess dödsryckningar så att säga, men det är samtidigt en ny kulturs födelse och därmed dess födslovåndor. Därför är det mycket lidande och smärta och så många svårigheter. Dessutom har den gamla världsimpulsen, trosreligionerna, inte längre samma inflytande och förmåga att inspirera människorna som tidigare, då de var en fast hållpunkt i tillvaron som kunde hjälpa i svåra tider och vanskliga situationer både i liv och död.

I dag är de jordiska människorna mer och mer koncentrerade på den fysiska materien, och den fysiska vetenskapen betyder på ett sätt lika mycket för dem nu, som religionen gjorde tidigare. Den materiella vetenskapen har ju också svar på många frågor när det rör sig om materiellt vetande och kunnande. Men då den endast sysselsätter sig med rörelse, hastighet, våglängder, mått och vikt, vilket är dess naturliga begränsning, kan den inte ge människorna en fast punkt i tillvaron. Därför befinner sig många människor i ett andligt tomrum. De har släppt något gammalt som inte kunde inspirera dem längre, men de har ännu inte funnit något nytt som kan hjälpa dem att få den inre balans, utifrån vilken det yttre kaoset kan förvandlas till kosmisk harmoni. Det övergångstillstånd i vilket den jordiska mänskligheten befinner sig, är den sista fasen av förvandlingen från djur till människa, och den kommer att bibringa de enskilda individerna sådana erfarenheter att de blir mottagliga för en ny världsimpuls, som redan nu strålar in över jorden. Många människor har börjat bli mottagliga för dess inflytande och arbetar mer eller mindre omedvetet för den, men det är av stor betydelse att fler och fler får kunskap om vad det egentligen är som sker med jorden och mänskligheten för ögonblicket. Det har blivit min uppgift att genom mina kosmiska analyser och symboler redogöra för universums eviga lagar på ett sådant sätt att de jordiska människor som är mogna för det − och det kommer i framtiden att bli fler och fler − därigenom kan se världssituationen i evighetens perspektiv och samtidigt i ett så aktuellt perspektiv, att de förstår vad som för ögonblicket är det väsentligaste att göra, samt att varje människa har en uppgift och en mission när det gäller att skapa fred på jorden.

2. Undervisning i ont och gott

Vad är det för en explosionsartad utveckling som mänskligheten upplever? Människorna håller på att få praktisk undervisning i vad som mänskligt sett är ont och vad som är gott, i motsats till vad som är ont och gott enligt djungellagens eller djurrikets principer. Det kan verka naivt, därför att det låter så enkelt, och kanske också därför att det får några att tänka på den gamla historien i Bibeln om Adam och Eva, ormen och kunskapens träd och det är ju en mycket enkel och naiv historia. Inte desto mindre innehåller denna gamla symboliska berättelse en stor kosmisk eller universell sanning och är högst aktuell den dag som i dag är, när man förstår vad det är den är uttryck för. Den berättar i symboliska bilder om mänsklighetens nuvarande situation; mänskligheten äter av frukterna på kunskapens träd på gott och ont, för att de, som "ormen" uttryckte det, "blir som gudar med kunskap om gott och ont". Denna symboliska bild är genial i sin enkla framställning av tingen. Det naiva ligger egentligen endast i att begreppet "syndafall" har uppfattats som något förfärligt, som "arvsynden", som gått i arv från generation till generation ända från dessa "första människor" och vilar som en börda på alla människor, tills de genom tron på att Kristus har tagit på sig det hela genom korsfästelsen och försonat den vrede Guden, kan frälsas från livet på jorden och komma in till himmelrikets fröjd i "den stora vita skaran", som sjunger psalmer till Herrens pris och viftar med palmblad. Denna naivitet ska naturligtvis inte kritiseras, eftersom människorna inte varit utvecklade för att uppfatta det annorlunda. Men i dag, när tusentals jordiska människor har vuxit ifrån en sådan naiv ståndpunkt, utan att ha funnit en ny ståndpunkt som kan hjälpa dem i liv och död, är det mycket viktigt att den kosmiska symboliken, som döljer sig i den gamla berättelsen, avslöjas för människorna så att de kan se hur aktuell den är.

Många människor i vår tid och ännu fler under det kommande århundradet kommer att vara mogna för att förstå, att det som karakteriserats som ett "syndafall", i själva verket är den första formen av världsåterlösning. Det är symbolen för en urgammal kosmisk impuls, som har påverkat den jordiska mänskligheten genom många svunna årtusenden. Det är "den mörka världsåterlösningen", och den är en absolut nödvändig faktor i utvecklingen; ja, utan den skulle den senare "ljusa världsåterlösningen" över huvud taget inte kunna påverka människorna. Det är i mörkret ljuset ska tändas, för att det ska kunna upplevas som ljus. Därför måste de levande väsendena uppleva mörkret, innan de kan uppleva ljuset.

3. Nödvändigheten av att människan förstår reinkarnationsprincipen

Mörkersituationen har för många jordiska människor efter hand blivit ett tillstånd som de är mätta på. Men hur har de blivit det? Och varför står de jordiska människorna på så olika steg, när det rör sig om vad de kan nännas och inte nännas göra? Dessa spörsmål och många andra av liknande slag utmynnar i detta enda: Vad är meningen med ett liv från befruktning till död, där så mycket till synes orättfärdigt, ont och obehagligt kan drabba en människa? En gång såg man det som början till det, som för den troende och "frälsta" fick sin avslutning och belöning i paradiset. I vår tid är man mer benägen att se det som uttryck för en ren tillfällighet.

Ett kort liv i en hård och obarmhärtig värld, blott upplyst av enskilda korta glädjeämnen, ett liv som börjat med födelsen och tillintetgörs genom döden, det är den vanliga livsuppfattningen i västerlandet i dag. Sett i det perspektivet är det inte mycket att säga om, att många människor tycker det hela är meningslöst och outhärdligt och begår självmord, och att en del tycker att allt är likgiltigt, och att man därför lika väl kan få ut så mycket njutning som möjligt av den korta tiden, även om det sker på andras bekostnad. Varför är världen av i dag så dåraktig? Därför att människorna har handlat och alltjämt handlar efter djurrikets lagar. Men det kommer de att lära sig att upphöra med. Kristi ord på korset: "Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör", är ord som gäller nästan lika mycket i dag som på Kristi tid. Nästan lika mycket, men inte helt. Varför inte? Därför att mänskligheten sedan dess har gjort vissa erfarenheter. Det finns vissa saker som man i dag vet mer om, till exempel atomer, himlakroppar, teknik och vissa idéer om en mer mänsklig samhällsordning. Men vad hjälper det, om mänskligheten inte har blivit lyckligare och gladare av det? Och det har den till synes inte. Nej, för det vetande om materiella ting som människorna har tillägnat sig är ännu bara en början till en ny kunskap. Först när de också börjar inse och veta något om livets andliga realiteter, kommer de att kunna göra om sin värld. Och här är det först och främst förståelsen av reinkarnationsprincipen och ödesskapandet, hur man sår och skördar från liv till liv, som det är viktigt att förklara för människorna, så att de förstår det och ser det naturliga i det. Så länge människorna endast tror sig ha ett liv, kan man inte förklara den verkliga sanningen om livet för dem. Och inte heller så länge de tror, att andra kan vara skuld till deras olycka och lidande.

4. Den materialistiska vetenskapen har satt fart på utvecklingen

I vår tidsålder, då tekniken har kommit att prägla människornas liv och verksamhet, kan väl en och annan tycka att allting går alltför fort. Man kan alls inte följa med. Ändå försöker man det och får kanske stress eller magsår på grund av den psykiska press man utsätts för. Det sker därför att de jordiska människorna ännu inte behärskar tekniken och dess verkningar. Också på detta område ska man lära känna skillnad på gott och ont. Och det ska man komma fram till. Människorna experimenterar mer än någonsin förr, på nästan alla områden. Men experiment ger erfarenheter och kunskap, det är ätandet av kunskapens träd på gott och ont. Man kan ju inte undgå att göra misstag, och människorna gör många misstag, och därigenom lär de sig efter hand vad som är riktigt, dvs. vad som är i överensstämmelse med livets lagar. Är det inte det som gör sig gällande inom vetenskapen och tekniken? Man måste tänka, handla och skapa i överensstämmelse med de fysiska naturlagarna, annars går det galet. Och vad som gäller inom den fysiska delen av världsalltet, gäller också inom det andliga området. Man måste lära känna lagarna och handla, tänka och skapa i överensstämmelse med dessa lagar. Därför måste det också existera en andlig vetenskap på jorden. Det gör det också, även om den ännu endast är i ett fosterstadium. Men den kommer att utvecklas och föra allt detta vidare som den materialistiska vetenskapen har satt fart på.

Genom den andliga vetenskapen kommer människorna efter hand att lära sig att förstå, att deras liv alls inte har börjat med befruktningen och födelsen och heller inte slutar med döden. De ska lära sig att förstå att universums kretsloppsprincip, som gäller i materiens värld och likaledes gör sig gällande i stjärnvärldarnas gigantiska system, alltså i mikrokosmos och makrokosmos, denna kretsloppsprincip gäller också för det liv som levs mitt emellan de mikroskopiska och de gigantiska kretsloppen, och det vill säga för växternas, djurens och människornas vidkommande inom det område jag kallar mellankosmos. Allt detta med kretslopp inuti kretslopp som den fysiska vetenskapen avslöjar för oss, är sanning. Men det är inte den slutliga sanningen om universum, den kan inte en materialistisk vetenskap avslöja, den kan inte mätas och vägas och bedömas i hastigheter, volymer och våglängder.

5. Jordklotet förbereds för att bli en boning för färdiga människor

Den slutliga sanningen om universum är inte en sanning om död materia, utan en sanning om levande väsen och om levande väsens kretslopp inuti levande väsen; väsen som utgör stoff respektive universum för varandra. Därför är människornas liv inte ett undantag från allt annat liv där kretsloppsprincipen gör sig gällande. Och livet från födelse till död är bara en del av ett större kretslopp, ja, av gigantiska universella kretslopp, som människan, när hon är mogen för det, kommer att bli medveten om. Det är ett sådant kosmiskt medvetet tillstånd hela mänskligheten i sin utveckling är på väg mot. Den håller på att skapas till "Guds avbild, honom lik", dvs. den är på väg att bli medveten i universums andliga verklighet, det levande universum, som är den Gud i vilken vi "lever, rör oss och är till". Men då den jordiska människan samtidigt på sitt nuvarande utvecklingssteg är ett väsen som till stor del ännu tillhör djurriket, måste hon övervinna alla dessa ofärdiga djuriska sidor i sin mentalitet, innan hon i kommande liv eller inkarnationer kan komma vidare i sin kosmiska utveckling.

Sanningen om vår världssituation för ögonblicket är kosmiskt sett den, att de jordiska människorna genomgår en invigningsprocess. De håller på att bli invigda i vad det vill säga att vara en människa. Man försöker i sin okunnighet att förmänskliga djurrikets principer och skapar därmed en intellektualiserad djungel, där krigen härskar i otaliga variationer. Det är detta jag kallar "djävulsmedvetande". De människor som i dag är emot krig och visar det, inte bara genom att demonstrera mot krig och våld, utan också genom att ta avstånd från det i sitt eget sätt att vara i det dagliga livet, är människor som i många tidigare liv har erfarit krigets verkningar på sin egen kropp och i sitt eget medvetande. De har ätit tillräckligt av den sortens "frukter" från "kunskapens träd". Världssituationen nu och under kommande år ska lära de människor som ännu inte har gjort de nödvändiga erfarenheterna, att ta avstånd från kriget och från att försöka förmänskliga eller intellektualisera de djuriska principerna och i stället lära känna principerna för en mänsklig tillvaro. Det är en kosmisk invigning, inte bara för människorna, utan för själva jordklotet som levande väsen. Därför behöver man inte vara rädd för att några människor ska kunna spränga det hela i luften med kärnvapen. Den universella makten, som vi kallar Gudomen, som har sänt de impulser till jorden, som har åstadkommit jordens och mänsklighetens utveckling fram till nu, står alltjämt bakom vad som sker. Men människorna ska utvecklas till att bli medvetna medskapare av en värld, där kriget i alla dess avspeglingar avlöses av fred och ömsesidig förståelse och kärlek, vilket kommer att befria och utveckla den mänskliga skaparkraften till sådana höjder att människorna av i dag skulle häpna, om de visste vilka strålande gudomliga egenskaper som ligger latent i varje människa.

Från ett föredrag på Martinus Institut, måndag den 11 april 1960 (osäkert datum). Manuskriptet till föredraget bearbetat av Mogens Møller. Första gången införd i Kosmos nr 14-15/1969. Översättning: Mona Rehn. Översättningen bearbetad 2020. Artikel-id: M1580.

Du är välkommen att länka till artikeln med angivelse av copyright och källa. Du är också välkommen att citera ur artikeln när det sker i enlighet med upphovsrättslagen. Kopiering, eftertryck eller andra former av återgivning av artikeln får endast ske efter skriftligt avtal med Martinus Institut.