Vad är det egentligen som sägs här? Vem är en rik man? En rik man är en man som har gynnats av Försynen och kommit i besittning av större eller mindre mängder av materiella värden, utöver det som ett naturligt dagligt liv i hans samtid kostar. De som innehar en förmögenhet tillhör alltså alla utan undantag kategorin "den rike mannen". Men vad är då "Guds rike", som den rike mannen alltså inte kan komma in i? Guds rike är bevarandet av det naturliga välbefinnandet under passagen genom dödsprocessen, de andliga sfärerna mellan de fysiska inkarnationerna. Vi ska alla dö. Men denna död är inte någon död, utan en upplevelse av vårt samvete. Det är uppnåendet av ett naturligt välbefinnande genom vårt naturliga innehav av våra kroppsliga och mentala resurser, våra humana talanger och anlag, vår samlade normala skaparförmåga och vårt sätt att vara. Utöver detta äger vi inte någonting alls. Men genom det naturliga användandet av våra medfödda talanger tillägnar vi oss rätten till det dagliga brödet, vilket vill säga tillfredsställandet av de naturliga behoven. Men att äga de material som ska till för att täcka denna tillfredsställelse hundratals eller tusentals gånger om, kan aldrig någonsin vara rättmätigt. Det kan endast ske i kraft av en felaktig samhällsledning, en felaktig livsuppfattning. Inget väsen som är kosmiskt medvetet kan tänka sig att äga något. Ja, de känner rent av en direkt motvilja mot denna tanke. Den största i himmelriket kommer därför alltid att vara den materiellt sett fattigaste människan. Uttryckte inte Kristus detta sitt tillstånd, när han säger: "Rävarna har lyor, himlens fåglar har bon, men människosonen har ingen plats där han kan vila sitt huvud." Och var han inte genom sin födelses anknytning till krubban invigd till detta tillstånd ända från sin spädaste ålder? Nej, det finns inga kosmiska väsen som kan ta rikedom på allvar. Det kan bara den lilla, rädda människan, för vilken livet i Gudomen ännu ligger i sin linda och inte har blivit till levande verklighet. Hon tror att hon kan rädda sin själ med pengar. Hon förstår inte att även om hon är miljonär, är detta i verkligheten bara en spindelväv. Inga materiella värden utöver det dagliga, naturliga behovet kan vara ett beskydd, så länge det förnimms som ens absoluta egendom och i kraft av detta uteslutande används till att tillfredsställa sitt eget olovliga begär genom att t.ex. köpa juveler och andra frestelser och önskningar. Ser man inte här att människor inte sällan klamrar sig fast vid materien, vid de döda och livlösa tingen, och tror att de är mer beskyddade bakom ett välfyllt bankkonto än bakom inlevelsen i gudsbegreppet.