Häller man salt i sitt kaffe, smakar det självklart salt, även om man har tagit fel och tror att det var socker man hällde i. Men det kan då inte heller anses vara ett straff. Det är gudomligt att man kan salta med salt, lika väl som man kan söta med socker. Att man tar fel på dessa båda former av orsak och verkan, ändrar ju inte deras natur eller materiemässiga stabilitet. Salt förvandlas inte till socker bara för att man tar fel och tror att det är socker. Och socker förvandlas inte till salt om man likaledes här tar fel och tror att det är salt. Hur skulle världen egentligen se ut, om det inte var på det sättet? Då skulle inga av de tillgångar och den välsignelse som livet i dag kan erbjuda, ha blivit till. Vårt öde är inte ett "straff", utan en inympning av gudomlig visdom och kärlek. Vad man än upplever, är det Guds kärleksfulla skapande hand som är i färd med att omforma oss från att vara primitiva och ovetande till att bli högintellektuella och i kärlek kulminerande väsen, som kan stråla och lysa som den skönaste ädelsten i Guds eviga strålgloria.

Kära fru NN! Jag har sedan länge inkluderat er i min dagliga bön till Gud. Ni kan vara förvissad om att ni är omgiven av de mest kärleksfulla skyddsänglar, som hela tiden vakar över er situation. Ni ska bara själva be om att Gud ger er kraft och styrka att känna Guds närhet i er situation, och att Guds vilja med er blir uppfylld. Då kommer den allra högsta hjälpen att stå öppen för er, kära fru NN.

Mottag härmed bägge två min kärleksfullaste hälsning och i tankarna en hjärtlig omfamning, samt ett innerligt tack för all den kärlek och trofasthet, som ni bägge under många år har låtit inte endast min mission och vår gemensamma stora sak i mänsklighetens tjänst få ta del av, utan som också på ett oerhört generöst sätt har kommit mig personligen till del.