Begreppet "Guds ord" är förmodligen något som har sagts så många gånger i det vardagliga religiösa livet att det inte längre har någon särskilt bra klang. Ja, för den vetenskapliga eller materiella världen är "Guds ord" närmast liktydigt med ett uttryck för naivitet, övertro eller fanatism. På denna intellektuella nivå är det närmast något som man inte alls vill erkänna att man arbetar med. Man ser framför sig fanatiker och sekteristiska rörelser som med våld och makt vill "omvända" alla från "syndens breda väg", från "djävulens famntag", från "det eviga helvetet" etc. De vill alltså "frälsa" människorna genom hot om lidande och död. För dessa människor är det inte en fråga om fri vilja eller om en bön om att bli frälst som är motivet. Tvärtom är dessa väsen besjälade av ett begär efter diktatorisk makt, vilket får dem att vara en "dygdens apostel" eller "frälsande ängel" för andra väsen. De är till och med glada över att kunna kasta ur sig hot mot annorlunda tänkande väsen och blir vreda och bittra på människor som inte vill lyssna på dem. Det är detta våldsamma omvändelsebehov, buret av makt och hot, som uttrycks genom det kända ordet "intolerans". Och det är detta religiösa diktatoriska ingrepp i andra människors själsliv, som i dag har gjort Guds ord pinsamma och således gjort dessa till föremål för andra utvecklade människors ringaktning. I stället för att människor blir kristna, avkristnar de människor.

Men "Guds ord" kommer i den kommande världskulturen att få en helt annorlunda hedersplats i tillvaron än den primitiva naturmänskliga, urskogspräglade uppfattning som människorna har haft och fortfarande har i dag. Ty det absoluta, sanna Guds ord är inte blott det med bläck eller svärta skrivna eller genom ljud eller tal frambragta ordet. Dessa företeelser är endast människors uttryck för Guds ord. Bibeln är således endast människors åsikter och uppfattningar av "Guds ord". Vad är då det sanna "Guds ord"? Det sanna Guds ord är själva Gudomens absoluta, egna tillkännagivande för de levande väsendena. Men Guds tillkännagivande för de levande väsendena omfattar absolut allt som kan komma in under begreppet "rörelse". Rörelse är återigen detsamma som förvandling. Överallt där det finns rörelse finns det förvandling. Förvandling är i sin tur skapelse. Skapelse är återigen manifestation av tanke. Tanke är ett levande väsens medvetande. Medvetande är begär, önskningar och vilja, vilket i sin tur är detsamma som själva livsupplevelsen. Allt som vi således över huvud taget kan uppleva, utgör alltså "Guds ord". Detta stämmer också överens med Bibelns ord i Johannesevangeliet, som uttrycker: I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud.

Guds ord är således inte något som endast kan uppfattas med hörseln. Guds ord är också absolut allt som kan ses, allt som man kan känna, smaka, lukta och förnimma, eller kort sagt absolut allt som är tillgängligt för förnimmelse. Således är varje levande väsens manifestationer ett tillkännagivande av Guds existens. Detsamma gäller allt som hör hemma under begreppet naturen, dess krafter och skapelse, i orkanens väldiga vrål såväl som i brisens stilla suck, i havets väldiga bränningar såväl som i dess spegelblanka yta, i den solljusa middagstimmen såväl som i den nattsvarta midnattstimmen, i de ljusa magiska sommarnätterna såväl som i det silvriga månskenets nattliga trolleri över den blanka sjön, i storstädernas väldiga buller och tumult såväl som i den milsvida öknens stilla ensamhet, i de avlägsna solformationernas och vintergatornas svaga sken såväl som i atomens och molekylens mikrovärld. Guds ord vibrerar och skapar i allt, över allt och under allt. Gud talar till oss genom såväl våra fienders hat som genom våra vänners kärlek. Överallt är vi ställda inför Guds tal. Och på denna inställning till och uppfattning av Guds ord kommer den nya världskulturen att baseras. Det är världsåterlösningens mission i det tjugonde århundradet. Och det kommer uteslutande att bli denna inställning till livet, medväsendena och Gudomen som kan skapa världsfreden, då den avskaffar alla former av svartsjuka, hat och krig och gör det till vetenskap att man ska älska sin nästa som sig själv.