Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   St:  
(639-1052) 
 
Avancerad sökning
Se "Plan över talsystemets struktur" i nytt fönster    

 

Nollan som uttryck för "det gudomliga något" eller "X1"  1023. Vi har nu börjat komma till insikt om att det bakom nollan döljer sig, inte ett "intet", utan ett "något", ett "något" som i det efterföljande spiralkretsloppet träder fram i ljuset eller till vår kännedom. Och således kan man aldrig på något vis placera nollan i talsystemet så att den blir uttryck för ett absolut "intet". Om den förekommer i förbindelse med en siffra, uttrycker den "något". Och om den förekommer alldeles ensam, uttrycker den också "något". Den uttrycker nämligen då ingenting mindre än hela världsalltet, oändligheten och evigheten. Ty med vilka andra siffror eller tal skulle väl dessa eviga faktorer kunna skrivas? Uttrycker inte dessa företeelser alla existerande kontraster på en gång? Är de inte på samma gång det största och det minsta, det färgade och det ofärgade, det vackra och det fula osv.? Men något som utgör allt existerande på en gång, är ju höjt över all manifestation eller tillgänglighet för förnimmelse, utan att dess existens för den skull är upphävd. Men något existerande som är otillgängligt för förnimmelse kan ju bara uttryckas som "något som är". Och där nollan förekommer ensam, kan den alltså endast existera som uttryck för den analys som "det gudomliga något" framträder med. Och vi kommer då fram till det faktum att sifferalfabetets första tecken till själva sin natur just precis uttrycker det eviga "något som är", det vill säga "X1" eller jaget i det levande väsendet och världsalltet. Och efter att ha nått fram till denna insikt, har vi därmed fått en nyckel som fullständigt öppnar eller avslöjar den så kallade "talens mystik" för oss.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.