Läs och sök i Tredje testamentet
| Se "Plan över nollans betydelse" i nytt fönster |
| Specialtablå över nollans betydelse. Talsystemets kretslopps- och gradskapande i nolltablån |
1032. Varje manifestation träder alltså fram ur oändligheten, för att sedan åter tona bort i oändligheten.
Det är den delen av ett ting, som på så sätt är ett med oändligheten, som vi inte förnimmer eller ser och därför ibland betecknar som "intet" och, för livets del, som "döden".
Och det är samma del av manifestationen som vi i talsystemet betecknar med nollan.
Men då något absolut "intet" inte kan existera, måste nollan alltså i verkligheten vara uttryck för "något".
Det är detta vi ska illustrera på specialtablån över nollans betydelse.
Med nollan i A-kolumnens X-avsnitt börjar räkningen. Av våra tidigare analyser framgick att denna försiggår med hjälp av sifferalfabetets tio tecken: 0, 1, 2, 3, 4 osv. Varje gång dessa tio siffror har använts, börjar räkningen på nytt igen, men för varje gång som vi använt de tio tecknen i sifferalfabetet, har vi passerat ett kretslopp. Vart och ett av dessa kretslopp måste vi fläta in i räkningen, vilket sker i B-kolumnen. Denna kolumns siffror sammanställda med A-kolumnens nolla utgör räkningen av de första kretsloppen och tecknas alltså 10, 20, 30, 40 osv. Talen till vänster om nollan är uttryck för hur många gånger vi har använt alfabetets tio siffror och betecknar alltså hela kretslopp (kretslopp av första graden). På tablån ser vi det första kretsloppet i denna räkning markerad med talet 10 i G-avsnittet. Men i denna räkning möter vi också talet 9 och har därmed begagnat oss av sifferalfabetets tio siffror. Men därmed har vi, som läsaren redan vet, passerat ett nytt kretslopp (kretslopp av andra graden). Räkningen av dessa kretslopp hör hemma i C-kolumnen och tecknas 100, 200, 300, 400 osv. I H-avsnittet på nolltablån ser vi det första av dessa kretslopp. På detta sätt fortsätter räkningen, som tidigare beskrivits, genom att bilda större och större kretslopp. Det följande kretsloppet (kretslopp av tredje graden)* räknas således i D-kolumnen och betecknas: 1 000, 2 000, 3 000, 4 000 osv. Det första av dessa kretslopp återfinns i Q-avsnittet. Nästa kretslopp (kretslopp av fjärde graden) räknas i E-kolumnen och betecknas: 10 000, 20 000, 30 000 osv. Det första av dessa finner vi i R-avsnittet. På tablån visas ännu ett kretsloppsavsnitt (kretslopp av femte graden). Dessa räknas i F-kolumnen och betecknas 100 000, 200 000, 300 000 osv. Det första av dessa finns i S-avsnittet. Talsystemet blir, genom att det på detta sätt bildar större och större kretslopp, ett uttryck för precis samma princip som gör upplevelsen av livet till en evigt fortsättande passage genom allt större spiralkretslopp. ____________ * "Andra graden" är rättat till "tredje graden". |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt