Läs och sök i Tredje testamentet
| Varför vi uppfattar vissa ting som "fasta punkter". De utgör i verkligheten illusioner, är dolda rörelser | 783. Här vill man kanske hävda att det, bortsett från denna jordklotets rörelse, dock är ett faktum att vi inom dess område eller på dess yta har utmärkta "fasta punkter". Vi har således inga större svårigheter att finna goda underlag eller grundvalar för våra byggnader, såväl för civilisationens skyskrapor som för eskimåns snöhyddor. Stora broar vilar på solida stenkistor som är fast förankrade i jordens sköte. Expresstågen ilar fram över järnskenor på stabilt fundament, och stora bussar kör hundratals kilometer på lika solida och fast anlagda motorvägar. Det är riktigt att dessa företeelser möjliggjorts endast tack vare så kallade "fasta underlag". Men vad är dessa underlag annat än människans "möblering" av sin stora "himmelsvagn" jordklotet? De representerar ju inte någon annan fasthet eller något annat stillastående än vad det inre av en tågkupé i ett framrusande tåg skenbart också uppvisar, när man inte ser ut genom rutorna. Men tittar man ut genom fönstret, upplever man tågets och därmed kupéns eller vår "fasta punkts" fulla fart över kontinenten. Och är det inte just på det viset som alla "fasta punkter" konstateras? Är det inte just när vi ingen rörelse ser, som vi betecknar tingen som stillastående? Och hur skulle tingen kunna te sig annorlunda i en sådan situation? När en rörelse inte kan konstateras, måste ju dess kontrast till hundra procent härska inför våra sinnen. Och det är just denna kontrast vi kallar "stillastående". Med detta betraktelsesätt blir det inom "X3" inga som helst absolut "fasta punkter". Alla företeelser som vi i den dagliga tillvaron betraktar som sådana, är alltså i själva verket inte alls uttryck för något "stillastående", utan är i allra högsta grad uttryck för "rörelse". När vi inte desto mindre uppfattar dem som "stillastående" och därmed som "fasta punkter", beror detta på att vi inte ser den rörelseform eller de energisvängningar som är knutna till tingen. Vi befinner oss här i det "framrusande tågets kupé", men "fönstrens gardiner är fördragna". Vi kan inte "se ut" och uppfattar därför inte "farten" eller "rörelsen". Föremålen omkring oss förefaller ständigt vara på samma avstånd eller befinna sig i samma position i förhållande till oss. Och därför uppfattar vi dem som "fasta" eller "stillastående". De "fasta punkter" som vi ser eller förnimmer, är alltså alla utan undantag illusioner. De utgör "dolda rörelser". |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt