Läs och sök i Tredje testamentet
| "Jag" och "det" utgör analysen av det levande väsendets egen förnimmelse av sig självt | 792. Detta underbyggs fundamentalt av den omständigheten, att var och en av oss förnimmer detta "någots" existens och rent automatiskt uttrycker vår kännedom om det i form av begreppet "jag". Detta begrepp är alltså ett medel som vi uppfunnit för att därmed kunna uttrycka eller poängtera detta "jags" eller "någots" åtskillnad från "rörelsen", för vilken vi använder uttrycket "det". "Jag" och "det" utgör alltså den fundamentala analysen av det levande väsendets egen förnimmelse av sig självt. Om detta osinnliga "något" inte existerade, skulle bara "rörelserna" finnas, och förnimmelsen av väsendets eget framträdande eller existens kunde då bara bli "det". Men om detta "något" inte existerade, skulle ju inte heller något "jag" existera, från vilket "det" kunde åtskiljas. Och det levande väsendets existens och upplevelse av livet skulle då vara en omöjlighet. Den kontrast på vilken hela det levande väsendets existens och framträdande är baserad, skulle totalt saknas. Varje väsen som är framskridet i utvecklingen förnimmer sig självt som "jag" och "det". "Jaget" betecknar väsendets egen identitet, och "det" betecknar de företeelser eller manifestationer som är underkastade dess vilja samt de övriga omgivningarna. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt