Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   St:  
(639-1052) 
 
Avancerad sökning
   

 

De gamla orden att "varje uppfattning är avhängig av det öga som ser" blir verklighet. Varför väsendenas uppfattningar blir "relativa". Perspektivprincipen  809. Då allt som vi förnimmer således bara är ett förhållande mellan vårt eget själv eller jag och det ting vi förnimmer, blir vår kunskap om tingen som nämnts endast "relativ", vilket återigen innebär att den endast blir uttryck för en viss bestämd synpunkt. Denna synpunkt måste nödvändigtvis avvika något från andra synpunkter. Varje levande väsen är alltså nödsakat att existera endast med sin egen privata synpunkt, då det ju är omöjligt för väsendet att uppleva något annat än just "förhållandet" mellan dess eget jag och de övriga existerande tingen, det må vara medväsen eller skapade föremål. De gamla orden att "varje uppfattning är avhängig av det öga som ser" är således ett verkligt vetenskapligt facit. Att väsendenas uppfattningar av tingen endast kan existera som "relativa", betyder alltså att de endast kan existera som uppfattningar – inte av tingens verkliga natur, vilken ju heller inte vore något att förnimma, eftersom den är lika med "X" – utan av reaktionerna av tingens, det vill säga rörelsernas, möte med jaget. Det är dessa reaktioner som utgör form, gestalt, "materia" och "ande" och därmed blir till det vi redan börjat betrakta som "livssubstanser". Och det är just på grundval av denna reaktionernas relativitet som den gudomliga och för all förnimmelse bärande grundprincip existerar som vi senare ska lära känna under begreppet "perspektivprincipen". Denna princip existerar i verkligheten endast som en bestämd, automatisk ordning för placeringen av var och en av förnimmelseområdets detaljer i förhållande till jaget.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.