Läs och sök i Tredje testamentet
| En tillbakablick på det material, med vars hjälp vi kan dokumentera jagets existens | 810. Med detta lilla strövtåg utanför vårt ämnes titelområde "livssubstanser" har vi med hållfast material underbyggt vår kunskap om rörelsernas möte med jaget. Vi har sett att det inte på något vis går att komma ifrån existensen av ett tanke- och viljedirigerande "något", samt att detta "något" framträder i vår egen förnimmelse av livet som ett upplevande, tanke- och viljedirigerande centrum. Vi såg att de levande väsendena uppfattade och gav uttryck åt detta centrum eller jag redan innan de hade fabuleringsförmåga eller intelligensmässiga talanger, och att detta deras uttryck därför inte kunde ha uppstått genom dikt eller spekulation, utan uteslutande kunde ha framkommit som en nödvändig, rent praktisk åtgärd, genom vilken väsendena kunde uttrycka denna i deras medvetande utomordentligt dominerande centrumförnimmelse för varandra, långt innan "fantasibilder" över huvud taget kunde göra sig gällande i deras livsförnimmelse eller begynnande vaknande dagsmedvetande. Genom att koncentrera oss på vårt eget väsen, vårt eget själv, fick vi en ny bekräftelse på "den treeniga principens" orubbliga existens. Det blev alltså till absolut verklighet för oss att det existerar något mer än "materia" och "rörelse", och att blotta kunskapen om dessa företeelser inte på något vis kan täcka eller utgöra en tillfredsställande analys av verkligheten. Då nu jagets existens alltså blivit till en lika levande verklighet för oss som materien, blir det lättare för oss att börja lära känna det levande väsendets högsta struktur och framträdande i själva evigheten. Denna strukturs första detalj i vår förnimmelse av livet utgör alltså den centrumförnimmelse vi kallar "jaget". Detta förnims som det allra innersta i vår livsförnimmelse, ja, är så långt inne, att det ligger bakom varje synligt eller förnimbart ting, liksom bakom varje tanke, idé eller föreställning som över huvud taget kan uppstå eller framkomma i vårt medvetande. Det ligger bakom varje form av materia eller bakom alla former av rörelse. Detta innebär alltså att det ligger bakom själva medvetandet. Då det således ligger "innanför" allt förnimbart, kan detta jags närvaro omöjligt förnimmas av oss på annat sätt än som en "blind punkt", och det bekräftar därmed sin egen högsta identitet som ett över all materia, energi och rörelse existerande "något". Om det inte utgjorde en sådan "blind punkt", ett sådant "X", måste det vara identiskt med rörelse eller materia, vara identiskt med tanke eller medvetande. Men hurdan skulle vår livsförnimmelse då ha varit? |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt