Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   St:  
(639-1052) 
 
Avancerad sökning
   

 

Den materiekombination som vi benämner "levande väsen", "människor" eller "djur" är endast fodral, i vilka det viljedirigerande "något" eller "X1" döljer sig. Varför jordmänniskan menar att dessa kombinationer utgör det verkliga upphovet  818. Att det viljeförande upphovet är ett "djur" eller en "människa", förklarar inte detta upphovs verkliga analys. Ty ett "djur" eller en "människa" utgör i sig själv endast en huvudreaktion av en kombination av materia, är endast en kombination av rörelsearter, och blir således i sig själv blott rörelse eller materia. Men det viljeförande upphovet kan omöjligt vara rörelse eller materia. Man har ännu aldrig sett att ett tågs hastighet kan tänka eller att en rörelse upplever rörelse. Att materien kan framträda i de kombinationer som vi kallar "levande väsen", beror endast på det i dessa kombinationer dolda "viljeförande upphovet", "något som är" eller "X1". Dessa materiekombinationer, som utgör levande väsen, döljer alltså detta "X". De utgör dettas fodral eller hölje. Att väsendet tar detta fodral för själva upphovet, beror ju bara på att det här inte ser skarpt. Det ser ännu inte klart att detta endast utgör en samling rörelsearter, som representerar en plan och således bara är uttryck för "något dirigerat", "något viljefört", "något behärskat", "något skapat" – men inte "skaparen". När det är tal om en byggnads tillblivelse, ser väsendet klart att byggnaden inte kan bli till utan byggmästare, eftersom denna syn ligger exakt i kulminationen av förnimmelseförmågans kapacitet hos väsendet. Det ser klart båda företeelserna: "skaparen" och "det skapade". I detta fall utgör de båda materia, båda är tillgängliga för fysisk förnimmelse. Och som nämnts leder denna förnimmelse till ett visst kosmiskt resultat, i och med att väsendet i detta fall kan uppleva att "det skapade" inte kan bli till utan en "skapare". Men så snart det är tal om det levande väsendet självt, kan det alltså inte se att även detta utgör en "skapare" och "det skapade". Här kan det endast förnimma materien, medan "skaparen", som här bara existerar som det namnlösa "något" eller det dolda "X", ligger helt utanför dess förnimmelseförmågas brännpunkt. Det tror därför att materien utgör hela det levande väsendets sanna analys. Dess insikt har därmed åter blivit "relativ".


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.