Läs och sök i Tredje testamentet
| Jordmänniskans framträdande som "speciellt hanväsen" och "speciellt honväsen" är degenererande till förmån för skapandet av hunger efter ting som ligger helt utanför begäret efter att äga något specialväsen av motsatt kön | 832. Nu invänder säkert somliga läsare att ovanstående beskrivning av de maskulina och feminina egenskaperna inte kan vara helt korrekt, då man i det dagliga livet har många erfarenheter av att väsen av samma kön kan vara varandra mycket hängivna. Dessutom kan man bevittna att många kvinnor har framstående maskulina egenskaper, kan leda stora företag, har många underlydande och beundrar sitt eget kön mer än det motsatta. Å andra sidan ser man många män som inte önskar självständighet och makt och som inte har någon särskilt utpräglad, stark vilja, utan gärna är en annan man eller andra män undergivna och, liksom den tidigare nämnda maskulina kvinnan, beundrar eller tillber representanter av sitt eget kön. Här måste svaret bli, att detta är fullständigt riktigt, men det upphäver på inget sätt livssubstansernas tidigare påpekade ingruppering under en "maskulin" och en "feminin" natur, utan blir i stället ett ofelbart bevis för att dessa väsen inte längre i så hög grad är speciellt inplacerade i grupperna "män" och "kvinnor" som de varit på tidigare utvecklingssteg. Mäns och kvinnors framträdande som specialväsen för maskulinitet respektive femininitet är alltså degenererande eller i avtagande. Ja, denna degeneration är till och med så långt framskriden eller utvecklad, att det inom den nu levande jordmänskligheten inte längre finns några hundraprocentiga "hanväsen" eller hundraprocentiga "honväsen". Sådana väsen är för länge sedan utdöda. Ett dylikt väsenstillstånd är därför numera endast att betrakta som historia för jordmänniskan, i verkligheten är det bara en skildring av hennes urtillstånd. Men är det inte just denna avtagande utformning av speciella "hanväsen" och speciella "honväsen" som åstadkommer det mycket egendomliga mentala uttryck som i dag kännetecknar jordmänsklighetens framträdande på detta klot? Uppvisar inte detta framträdande just en tilltagande uttunning eller försvagning av det "speciella han- och honväsendet"? Var finns den moderne, mogne man som uteslutande är ett "handjur", ett slags tjur, hingst eller galt, vilket i detta sammanhang betyder: ett väsen som inte har någon som helst intressesfär utöver ägandet av väsen av det motsatta könet? Och var finns den moderna, mogna kvinna som enbart har en motsvarande intressesfär, det vill säga endast är som ett "hondjur", en ko, ett sto eller en so? Ja, detta sägs inte som något nedsättande om den intressesfär som utlöser sig i begäret att äga det motsatta könets individer, för denna intressesfär är till sin princip i högsta grad gudomlig och utgör ju än så länge den nödvändiga förutsättningen för arternas fortbestånd. Att vi här har gjort sådana drastiska jämförelser, är enbart för att därigenom bättre kunna visa hur högt den moderna människan i själva verket redan nu står över den mentalitet som uteslutande är "djurets". Vad är det som skapar den stora konstnären och konstnärinnan eller allt det som hos väsendet utmynnar i den geniala manifestationen, låter väsendet framträda som geni? Och vad är det hos övriga jordmänniskor som skapar en längtan efter att bli något liknande? Tror man att det i synnerhet är den sida av livet, där man enbart finner tillfredsställelse i att avla barn? Är det inte i stället detta "något" som människan alltså äger framför eller utöver djuret, nämligen hennes intressesfär utanför det äktenskapliga, som är förutsättningen för hennes framträdande som jordmänniska? Är inte denna intressesfär uttryck för ett helt nytt slags begär, ett begär som måste sägas härröra från en helt annan form av hunger än den som yttrar sig i det "enpoliga" väsendets begär efter att äga ett väsen av motsatt kön? Vem hyser inte beundran för stora konstnärliga alster eller skapelser? Vem beundrar inte sådana skapelsers upphov? Och finns det inte en mängd andra företeelser som på liknande sätt väcker jordmänniskans beundran utan att på något vis vara uttryck för eller representera hennes medvetna tillbedjan av det motsatta könet? |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt