Läs och sök i Tredje testamentet
Jesus jämför en kommande, ny tillvaroform med "änglarnas" i "himlen" | 873. Vidare bör man lägga märke till hur han poängterar att väsendena i "uppståndelsen" är "liksom änglarna i himlen". "Änglarna i himlen" är alltså något helt annat. Om de inte vore det, skulle ju en jämförelse vara omöjlig. Man kan jämföra två saker med varandra, men man kan inte jämföra en sak med den själv. "Änglarna" och "himlen" var således uttryck för något som Världsåterlösarens åhörare kände till i förväg och med vilket han kunde jämföra de nya realiteter som han upplyste dem om. Dessa nya realiteter var ju detsamma som väsendena i "uppståndelsen" eller den kommande, nya, fullkomliga mentala och fysiska tillvaroformen – den nya himlen och den nya jorden, i vilken rättfärdighet bor. De som är hemmahörande i denna nya tillvaroform ingår, som nämnts, inte äktenskap och är därmed så höjda över äktenskapsprincipen eller så oavhängiga av parningsdriften, att de "liksom änglarna i himlen" kan älska ett vilket som helst medväsen som sig själva. Deras lust och förmåga att tjäna eller leva och offra sig för varje annan nästa är inte hämmad, störd eller omöjliggjord genom någon svartsjukealstrande förälskelsetendens och det därmed förbundna starka begäret efter äganderätt över den sexuella partnern. Livet i "uppståndelsen" skulle alltså bli "liksom änglarnas i himlen". Världsåterlösaren säger således inte att väsendena i "uppståndelsen" är desamma som "änglarna i himlen", vilket ju skulle ha varit det absolut naturligaste och mest lättbegripliga för dessa åhörare, om det verkligen hade varit detta han menade. Han hänvisar endast till att det nya tillståndet i det kommande "Guds rike" – det som började som ett "senapskorn" – ska vara likt "änglarnas i himlen". "Änglarna i himlen" var alltså något som Jesu åhörare redan i förväg kände till. Vad förstod de då med "änglar" och med "himlen"? Då de inte kände till något om reinkarnation eller återfödelse, varför kommande fysiska liv eller kommande tillvaro låg helt utanför deras fattnings- eller föreställningsförmåga, kunde en tillvaroform och ett tillvaroplan som inte var identiskt med deras egen tillvaroform och tillvarosfär för dem endast vara ett icke-fysiskt tillstånd. "Änglar" var alltså "andliga" väsen och "himlen" en "andlig" värld, där "änglarna" hade sin hemvist eller sitt tillvaroplan. Att alla fysiska väsen måste hamna där när deras fysiska liv var slut, var något självklart för dessa väsen. Detta "andliga" tillvaroplan var således deras absolut enda fattbara idé om liv och existens utanför deras innevarande fysiska liv. Och det är riktigt att varje väsen, sedan dess pågående fysiska tillvaro upphört, måste befinna sig i denna "andliga" tillvaroform och på detta "andliga" tillvaroplan. Men det var inte detta som var så viktigt för Världsåterlösaren att berätta för sina åhörare. Och han omnämner därför också detta tillvaroplan och dess invånare endast som en bisak i sin berättelse. Hans uttryck "liksom änglarna i himlen" är i själva verket bara staffage eller en stötta för det verkligt centrala i hans berättelse om "nya himlar och en ny jord, där rättfärdighet bor", det vill säga: en kommande, fullkomlig fysisk tillvaro, där rättfärdighet bor, och som jordmänniskorna endast kan nå genom "domens dag", det vill säga genom återfödelse och karma, inte genom "syndernas förlåtelse". |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.