Läs och sök i Tredje testamentet
| När den fysiska organismen används som centrum i förnimmelseperspektivet samt konsekvenserna därav. Ett nytt centrum för perspektivskapandet framträder | 989. Men "hastighetsbegrepp" kan endast bli till genom att rörelsen "uppmäts". Denna "uppmätning" kan å sin sida endast göras med hjälp av en i förhållande till rörelsen existerande "fast punkt". – Finns det då en sådan "fast punkt", när allt som kan förnimmas i själva verket är "rörelse"? Nej, i den materiella världen finns ingen absolut "fast punkt". Här är allt "rörelse". Men då det är ett faktum att "rörelsen" blir "uppmätt", det vill säga uppfattad av sinnena, måste det vara "något" som kan "mäta" "rörelsen". Detta "något" är "det levande väsendet". Och vi vet redan hur detta väsen befinner sig som centrum i denna "uppmätning" av materien och vid denna "mätning" använder sin egen organism som den "fasta punkten". Men eftersom organismen bara är en materiekombination, kan denna "mätning" endast vara ett uttryck för ett "skapat tings" förhållande till ett annat "skapat ting". Då organismen är en "rörelse", kan den inte vara någon verklig "fast punkt", och "mätningens" facit blir då bara en "rörelses" förhållande till en annan "rörelse". Detta facit blir på så vis endast ett differensfacit, en analys av förhållandet mellan de två tingen, och kan därför omöjligt vara en fullkomlig analys av någotdera av dessa två ting. Och här ser vi det bristfälliga i de analyser eller facit som är liktydiga med mått-, vikt- eller verkningsfacit. Det rent materiella förnimmandet är således endast ett konstaterande av tingens förhållande till andra ting, medan själva tingens egen identitet är oåtkomlig för detta slag av förnimmande. Hos varje ting som förnims på detta sätt blir det alltid kvar ett ouppklarat område. Men ett ouppklarat område är mystik. Och så länge det levande väsendet självt är inhöljt i mystik, har det inte funnit sig självt. Så länge det finns mystik kvar i väsendets natur, har det inte fullbordat kretsloppet. Mystik är hunger, och det finns ingen hunger till vilken det inte existerar en motsvarande mättnad. Och då mättnaden av denna i form av mystik uppträdande hunger endast kan utlösas av sådana facit som inte bara utgör tingens förhållande till varandra, utan också utgör tingens fullkomliga egenanalys, måste sådana facit finnas och kunna upplevas. Men de kan inte upplevas från det perspektiv där organismen utgör centrum eller "den fasta punkten". Sådana facit kan därför omöjligt förekomma eller existera inom väsendets rent fysiska horisont. Och därmed blir det uppenbart att det finns en annan horisont, en horisont för vilken det existerar ett helt annat centrum för perspektivskapandet, och där periferidetaljerna i kraft av detta centrum följaktligen måste bli något annat än enbart det inbördes förhållandet mellan tingen och individens organism. Detta centrum kan inte vara ett "skapat" ting, för i så fall skulle det, liksom organismen, bara vara ett centrum i det perspektiv som enbart ger det inbördes förhållandet mellan "rörelser" eller "skapade" ting, det vill säga: "relativa" facit, mått-, vikt- eller verkningsanalyser. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt