Läs och sök i Tredje testamentet
| Vad som beslöjar relativa ord eller meningar | 996. Vari består då denna slöja som gör relativa analyser overkliga eller till illusioner? Ja, den består just i den omständigheten att man inte skiljer mellan den "fasta punkten" och "rörelsen". Man skiljer alltså inte mellan "det som upplever" och "det som upplevs". Och resultatet måste med nödvändighet bli att man betraktar Världsåterlösarens kosmiska analys eller uttalande och alla andra kosmiska analyser som timliga företeelser. I stället för att bedöma analysen utifrån den verkliga "fasta punkten" eller det eviga "något som är", bedömer man den utifrån något förgängligt, bedömer den utifrån den uppfattningen att detta förgängliga, vilket i själva verket betyder organismen, och det eviga "något" är identiska. Eftersom organismen är en "timlig" företeelse, kan allt som mäts utifrån denna företeelse endast ge "timligt" facit, vilket som bekant endast kan vara uttryck för en "rörelses" förhållande till en annan "rörelse". Men en analys som bara visar en "rörelses" förhållande till en annan "rörelse", kan aldrig i något fall vara ett sant uttryck för eller en verklig analys av något evigt eller oföränderligt, "något" som inte är "rörelse". Det eviga "något" som nödvändigtvis måste existera bakom organismen som den "fasta punkten", omkring vilken organismen blir till och "rör" sig, är alltså orörligt och kan aldrig någonsin vara "det som rör sig eller förändras". Om det inte vore på det sättet, kunde det över huvud taget aldrig uppstå vare sig kosmiska eller materialistiska, absoluta eller relativa, eviga eller timliga facit. Ja, ingen som helst form av medvetande eller liv skulle kunna existera, för den kontrast, utan vilken allt förnimmande och därmed all livsupplevelse är en absolut omöjlighet, skulle då helt och hållet saknas. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt