Läs och sök i Tredje testamentet
Det eviga livet
15 Kapitlet
Guds rike eller livets äventyr
| Varför väsendena måste genomgå upplevelsen av mörkret eller lidandena | 1939. På vår resa genom den eviga världsbilden har vi i tidigare delar av föreliggande bok huvudsakligen tillryggalagt spiralkretsloppets vinterzon eller mörkersfär. Vi har sett att sorgen och lidandet eller det kroppsliga och själsliga mörker, som det levande väsendet i denna sfär måste genomgå, i verkligheten inte är något ont, inte något djävulskt påfund, uppfunnet av ett sataniskt väsen. Vi har nu förstått att livsupplevelsen, av vilket slag den än är, uteslutande existerar i kraft av kontrastprincipen. För att en upplevelse skall kunna äga rum, måste föremålet för upplevelsen vara något som avviker från allt annat i sin omgivning. Det är denna avvikelse som markerar det upplevda föremålet. Där detta inte står i något kontrastförhållande till omgivningen, kan det inte upplevas. Där finns ingenting som markerar dess existens. För att kunna uppleva detaljerna, t.ex. ett vitt förnimmelseobjekt, måste dessa detaljer utmärkas av något som inte är vitt. Och ju mindre vitt detta är, desto mer synliga blir detaljerna i objektet. När ett välbefinnande skall markeras, kan detta likaledes endast ske genom att detta välbefinnande markeras med sin motsats, alltså med något som inte är välbefinnande. Och ju större motsättning man upplevt till detta välbefinnande, desto större blir förnimmelsen av välbefinnandet. Och det är just härpå som den så kallade "lyckan" beror. När en människa verkligen känner sig lycklig, sker detta alltså enbart i kraft av att hon förut haft en motsvarande upplevelse av kontrasten eller motsatsen till denna sin nuvarande lycka. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt