| |
KAPITEL 10 Jagets eviga kraftkällor |
| 311. |
Jaget på Gudomens tron |
| 312. |
"Stor" eller "liten" kan inte vara något riktigt uttryck för ett skapat tings intellektuella värde |
| 313. |
Jagets namnlösa natur |
| 314. |
Jagets identitet som "en treenig princip", vilken utgör betingelsen för ett levande väsens manifestationer |
| 315. |
Jaget är evigt, men dess frambringanden är "timliga" eller "dödliga" |
| 316. |
De tre "X-en" är bevisföringen för att varje form av skapelse har "ett levande väsen" till upphov |
| 317. |
Jagets synliggörande och "utvecklingsstegen" |
| 318. |
Den treeniga principen kan endast existera som "ett levande väsen". All materia i universum är detsamma som "Guds ande" |
| 319. |
Jaget, döden och den fysiska kroppen |
| 320. |
Väsendenas reinkarnation blir ett faktum |
| 321. |
De rent fysiska minnena och den eviga tillvaron |
| 322. |
En första glimt av den kosmiska kemins djupaste orsak: det levande väsendet |
| 323. |
Den nuvarande jordiska kemin kan inte skapa "vegetabiliska" eller "animaliska" organismer. Den kan endast frambringa konstgjorda lemmar eller kroppsdelar av "mineralmaterial" |
| 324. |
"Den levande" och den "livlösa" materien |
| 325. |
Den kosmiska kemin är ännu inte en dagsmedvetandefunktion såsom den fysiska kemin. Därför måste individen betrakta allt som "dödligt" |
| 326. |
"Undermedvetandefunktionen". "Ödeselement" och "talangkärnor". "Övermedvetandet". "Inveckling" och "utveckling" |
| 327. |
"Övermedvetandet" och viljan |
| 328. |
"Övermedvetandet" utgör en "evighetskropp" för individen och fungerar utanför hans organism oberoende av reinkarnationen. Det är individens "ödeskropp" |
| 329. |
"Undermedvetandet" |
| 330. |
"Dagsmedvetandet" och "nattmedvetandet" |
| 331. |
"Dagsmedvetandets" variationer |
| 332. |
Grundenergierna framträder i sex kosmiska "materieblandningar" |
| 333. |
De kosmiska "materieblandningarna" och den jordiska människan |
| 334. |
Den jordiska människan är "en levande bomb". Hennes medvetandeliv är "explosioner". Kverulantstadiet som övergångsstadium från "djur" till "människa" |
| 335. |
Det utvecklade väsendet och "kverulantstadiet" |
| 336. |
Trötthet är detsamma som mikroskopisk smärtförnimmelse |
| 337. |
Sömnen och dess natur |
| 338. |
Drömmar avslöjar två former av "vakentillstånd". Individen framträder i två världar |
| 339. |
När drömmar visar sig som "förutsägelse", "fjärrskådning", "vandring utanför den fysiska kroppen", "förflyttning till avlägsna orter" etc. |
| 340. |
Minne och dröm |
| 341. |
Drömmarna blir bevis för ett "själsligt tillstånd" och en "själslig värld" |
| 342. |
Varför väsendena tror att nattmedvetandet är djup sömn eller medvetslöshet |
| 343. |
Varför drömtillståndet är abnormt |
| 344. |
Drömmar är ödelagt bevismaterial för en högre världs existens |
| 345. |
Drömmarnas ofullkomlighet som ett led i skapandet av "okunnighet" eller "inveckling" |
| 346. |
När jordmänniskan lever i den övertron att livet har en början och ett slut |
| 347. |
Jaget finns före och efter detaljerna i sin skapelse |
| 348. |
Det levande väsendets öde |
| 349. |
Det finns sex grundarter av levande väsen, alltefter de sex grundenergierna |
| 350. |
Jagets första kraftkälla. Instinktenergin och växtriket |
| 351. |
Jagets andra kraftkälla. Tyngdenergin, eld eller solenergi |
| 352. |
Jagets tredje kraftkälla. Känsloenergin. Världsalltets köld. Solarna blir till. När känsla övervinner tyngdenergin och den fysiska materien skapas |
| 353. |
All skapelse är en hundraprocentig manifestation av logik och uttrycker därför i motsvarande grad kärlek |
| 354. |
Jagets fjärde kraftkälla. Intelligensenergin. Naturen utgör medvetande |
| 355. |
Intuitionen och världsåterlösarna. Jagets femte stora kraftkälla. Intuitionsenergin är identisk med "den heliga anden" |
| 356. |
Minnes- eller salighetsenergin. Jagets sjätte stora kraftkälla |
| 357. |
Moderenergin eller jagets sjunde kraftkälla |
| |
SYMBOL NR 9 Grundenergiernas kombination |
| 358. |
Grundenergierna är alla sju närvarande överallt |
| 359. |
Växtriket och grundenergierna. Växternas mentalitet |
| 360. |
Djurriket och grundenergierna |
| 361. |
Människoriket och grundenergierna. Den riktiga människans minne. Materialisation och dematerialisation |
| 362. |
Smekning och kärlek. Kärlekens rike |
| 363. |
Visdomsriket. Väsendenas materialisation och dematerialisation som en viljeakt |
| 364. |
Svårigheten att förstå visdomsriket |
| 365. |
Om den medvetandemässiga överlägsenhet som gör sig gällande i visdomsriket vore rådande i den jordiska människans hemvistzon. Inte underligt att vägen ut ur de tunga materiernas zon endast går genom utvecklingen av kärlek till nästan |
| 366. |
Den heliga anden och intelligensenergin |
| 367. |
Den jordiska människan och intuitionsenergin eller den heliga anden |
| 368. |
Visdomsriket och den heliga anden |
| 369. |
Den gudomliga världen. Väsendena endast iklädda tanke |
| 370. |
Varför den jordiska människan är bunden av materien och det himmelska väsendet är frigjort från denna |
| 371. |
Väsendena i "den gudomliga världen" har evig ungdom och förnimmer livet som en evig tillvaro |
| 372. |
Väsendenas korrespondens i den fysiska och den andliga världen framträdande som indirekt respektive direkt. Fysiska och underfysiska kroppar. Övermedvetandet |
| 373. |
Föräldraprincipen är latent i "den gudomliga världen". Sinnesupplevelserna är indirekta i den fysiska världen och direkta endast i spiralens högsta värld |
| 374. |
Jagets tillbakadragande av medvetandet från smärtområden |
| 375. |
Tal och skrift är enbart indirekta uttrycksmedel för jaget |
| 376. |
Orientering angående tolkningen av den himmelska sfären |
| 377. |
Fysisk tyngd eller vikt är identisk med vilja eller begär. Allt är medvetande. Guds ande svävar över vattnet |
| 378. |
Jordklotet är ett levande väsens organism. Jordklotet och dess upphov eller jag är en "jordmänniska" i en högre spiral |
| 379. |
D-spiralen och E-spiralen |
| 380. |
Den "fasta punkten" eller underlaget för det levande väsendets framträdande i de högsta världarna är dess jag och övermedvetande. Denna "fasta punkt" är mystik i den jordiska människans hemvistzon, där materien dominerar över allt och hindrar väsendet från att se sig självt. Väsendet ser det "skapade" utan att kunna se en "skapare" |
| 381. |
Jaget som den "fasta punkten" |
| 382. |
Jaget som höjt över tiden och rummet |
| 383. |
"Den gudomliga världens" klot eller himlakroppar. Väsendena befinner sig i Gudomens mentalitet. Det jordiska väsendet och det himmelska |
| 384. |
Tillvaron i "den gudomliga världen". Man möter också sina fiender i "den gudomliga världen", men deras hat och vrede är borta. Reinkarnationen är avhängig av väsendets gästtillvaro i "den gudomliga världen" |
| 385. |
När väsendet är ett med tidens och rummets herre. En dag är för väsendena som tusen år, och tusen år är som en dag |
| 386. |
I "den gudomliga världen" känner sig väsendet som sin egen "fasta punkt". Upplevelsen av att ha "fullbordat loppet" och blivit "Guds avbild" |
| 387. |
Minnet. Förnimmelsen av "en evig tillvaro". Väsendenas förmåga att vandra tillbaka i tiden |
| 388. |
Korrespondensen i "den gudomliga världen". Upplevelse av medväsendenas "kosmiska banor". Hundraprocentig uppfyllelse av de eviga lagarna för skapelse eller av detta: "Du skall älska din nästa som dig själv" |
| 389. |
Den vetenskapliga grunden för mina analyser av de högsta världarna och dess matematiska grundval som bevis för den högsta idealismens identitet som vetenskap. Utan min analys av de högsta världarna, ingen som helst grund för den i Bibeln genom årtusenden förebådade högre moralen i världen. Egoism eller mentalt mörker måste då vara livets lösen |
| 390. |
Väsen som inte förstår dessa analyser och därför förnekar dem. Angående förmågan att se in i framtiden |
| 391. |
Väsendets dagsmedvetande överförs till "salighetsriket". Denna överföring sker på grund av väsendets mättnad på ljustillvaron i spiralens högsta rike. Väsendets rörelse genom spiralens riken sker uteslutande på basis av dess egna önskningar och dess egen längtan |
| 392. |
Med mättnaden på ljustillvaron blir individens viljeföring mer och mer inriktad på "egoism", men sekler av tid förflyter innan denna viljeföring får obehagliga verkningar |
| 393. |
För att finna kontraster till ljustillvaron, måste väsendet söka sig tillbaka till sina upplevelser från spiralens lägsta zoner |
| 394. |
"Mineralriket" uppstår, men är inte någon "livlös" värld |
| 395. |
Varför minneszonen i spiralen heter "salighetsriket" |
| 396. |
Salighetsväsendet lever i djup ensamhet eller i vila, när det gäller upplevelsen av medväsendena i den "yttre" världen, eftersom detta väsen endast kan förnimma i sin "inre" värld |
| 397. |
Upplevelsen av "salighetsriket". Allt här framträder i mentalt silver- och guldmaterial. "Salighetsriket" är en extra bekräftelse på de gudomliga orden "allt är mycket gott" |
| 398. |
Upplevelsen av "salighetsriket" erbjuder särskilt gynnsamma betingelser för att se fullkomligheten i världsalltet |
| 399. |
"Ädla" och "oädla" "metaller" i tankevärlden. Varför "tiden läker alla sår" |
| 400. |
"Salighetsväsendena" har "fullbordat loppet" och ser lidandena från "Guds egen utsiktspunkt" |
| 401. |
"Salighetsväsendena" ser tillbaka på tidigare liv i spiralen |
| 402. |
"Salighetsväsendet" ser sina tidigare liv i laster och utsvävningar och dessas verkningar på efterföljande liv. Det ser sitt sexuella liv genom tiderna och därmed sin egen förvandling från "djur" till "människa" och denna förvandlings besvärligheter. "Djursexualitet" och "människosexualitet". "Syndafallet" eller flockens missförstånd av polutvecklingen i väsendets medvetande |
| 403. |
"Mannen" och "kvinnan" eller "han-" och "honväsendet" degenererar, men "geniet" uppstår |
| 404. |
"Salighetsväsendet" ser hur de djuriska kampmetoderna utvecklas till genialitet till förmån för principen "var och en är sig själv närmast". Detta skapar grundvalen för "helvetets" existens: "den dräpande principen". "Helvetet" i sin tur skapar sin egen undergång i väsendets medvetande, varvid "den riktiga människan" blir ett faktum och livet antar en form som ligger utanför "salighetsväsendets" intressesfär, eftersom denna livsform just är den som det blivit mätt på i "den gudomliga världen" |
| 405. |
Jordmänniskan och "salighetsväsendet" är kontraster. Deras anknytning till en "uppåtgående" respektive "nedåtgående" bana |
| 406. |
Varför "salighetsväsendet" endast har intresse för spiralens lägsta zoner, och varför det alltmer avlägsnar sig från "den gudomliga världen" |
| 407. |
Liknelsen om "den förlorade sonen" och "salighetsväsendet". "Salighetsväsendets" intellektualitet är "döende". "Salighetsriket" är början till en kosmisk vilozon för väsendets intellektualitet |
| 408. |
"Salighetsväsendets" tilltagande längtan efter mörkret |
| 409. |
Varför väsendets eviga livsbana betecknas som en spiral. En evig tillvaro framträder som den sanna verkligheten |
| 410. |
Varför "salighetsrikets" "yttre värld", "mineralriket", av jordmänniskorna uppfattas som en livlös värld |
| 411. |
Lösningen på de "livlösa" materiernas gåta. "Mineralrikets" funktioner är "livsyttringar" |
| 412. |
Den religiöst troende samt den materiellt forskande vetenskapsmannen och "mineralrikets" energier |
| 413. |
Extasenergierna befruktar "salighetsväsendenas" talangkärnor. "Salighetsväsendenas" anknytning till den nya spiralens första grundenergier. Elden uppstår |
| 414. |
Det är "salighetsrikets" väsen som får solarna att skina i världen. Alla fysiska företeelser är omskapat solsken |
| 415. |
Vetenskapen och domedagen |
| 416. |
Rättfärdighet omöjlig i en värld, där väsendenas världsuppfattning i sig är osann |
| 417. |
Domedagens dom över väsendena. Den "nya himlen" och den "nya jorden" |
| 418. |
"Salighetsrikets" längtansenergier blir fysisk elektricitet |
| 419. |
En sexuell akt eller befruktning är en utlösning av elektriska krafter. Klotens tillkomst är också baserad på en sexuell akt i makrokosmos |
| 420. |
Varför man lärt ut att de mörka fysiska kloten är kalla och döda världar. Jordklotet är längre kommet i sin spiral än solsystemet i sin |
| 421. |
Allt solsken i världen är "makrokosmisk sexualenergi". Det sexuella kraftcentrumet är stort i förhållande till organismen |
| 422. |
Förälskelse är "mikrokosmisk sexualenergi". Den sexuella akten och de diskarnerade väsendena |
| 423. |
Den rent materiella elden är närvarande i de levande väsendenas organismer |
| 424. |
Väsendenas återupplevelse av de tidigare livsperioderna i form av repetitioner |
| 425. |
De levande väsendenas eldtillvaro |
| 426. |
Var väsendets repetition av sin tidigare eldtillvaro står att finna i dess nuvarande liv |
| 427. |
De diskarnerade väsendenas eld och befruktningen. Vetenskapen känner endast till en tredjedel av livets kretslopp |
| 428. |
Med "avkylningen" uppstår väsendets intellektuella centrum |
| 429. |
Disharmonin mellan väsendets sexuella och intellektuella centrum och verkningarna av denna |
| 430. |
Reaktionen mellan "tyngd-" och "känsloenergierna". "Tyngdenergin" ligger till grund för alla sexuella krafter, både de som befordrar fortplantningen och de som befordrar den dynamiska kraften i allt. Alla utlösningar av principen "att dräpa" är viljeledd "tyngdenergi" |
| 431. |
Alla rörelser eller manifestationer i tillvaron är identiska med ett bindande eller ett frisläppande av "tyngdenergin" med hjälp av "känsloenergin" |
| 432. |
Kultiveringen av individens laborerande med "tyngd-" och "känsloenergierna" bringar honom i kontakt med Gudomens mentalitet |
| 433. |
Med hjälp av det animala tillståndet skapas åt jaget ett intellektuellt centrum på det fysiska planet. Därefter överförs både dess sexuella och dess intellektuella centrum till "känslokroppen", och väsendet blir en "riktig människa" |
| 434. |
Animalt tillstånd, sexualitet och intellektualitet gör sig också gällande i makrokosmos och mikrokosmos |
| 435. |
Den moderna vetenskapen och spiralens kosmiska analys. När en analys är matematisk |
| 436. |
När en roman är matematiskt fullkomlig |
| 437. |
Hjälte- och skurkbeteckningar är illusoriska |
| 438. |
När romaner, skådespel, filmer och sagor endast baseras på lovprisning av en hjälte och bestraffning av en skurk. När världsbilden baseras på samma lovprisning |
| 439. |
Symbol nr 9 uttrycker ett evighetsfacit och är således inte en relativ företeelse. När vetenskapen förnekar Gudomens existens eller alltets identitet som levande väsen och väsendenas odödlighet |
| 440. |
Kosmiska analyser och relativa analyser |
| 441. |
Kosmisk klarsyn, dess betingelse och facit |
| |
KAPITEL 11 Tankeklimat |
| 442. |
Den "vind" med vilken Gud "blåste in livets ande i Adam". De levande väsendena måste leva i "tankeklimat" |
| 443. |
De levande väsendena måste lära sig att skydda sig mot "tankeklimat" liksom de lärt sig att skydda sig mot de fysiska klimaten |
| 444. |
Moral och vetenskap utgör samma princip. Moral är en vägledning i att övervinna "tankeklimat" på samma sätt som vetenskap är en vägledning i att övervinna de fysiska elementen eller klimaten |
| 445. |
Degenererande "kosmiskt medvetande" och dess konsekvenser |
| 446. |
"Kosmiskt medvetande" hos naturmänniskan och hos den högintellektuella jordmänniskan. "Instinkten" |
| 447. |
Det "kosmiska medvetandet" och skönheten i spiralens första zoner |
| 448. |
Väsendenas längtan till primitivitet ställer det "kosmiska medvetandet" i skuggan. Djurets medvetande i renodlad form |
| 449. |
Djuret har sitt medvetande riktat endast mot den yttre världen och känner därför inte sig självt. Med upptäckten av sitt eget "själv" blir det till jordmänniska |
| 450. |
Den mentala skillnaden mellan den jordiska människan och djuret |
| 451. |
Det döende "kosmiska medvetandet" får en renässans i form av den religiösa instinkten hos den jordiska människan |
| 452. |
Det "kosmiska medvetandet" når sitt latenta stadium hos jordmänniskan. Materialism och krig som konsekvensen av detta |
| 453. |
Krig utgör forna religioners efterlämnade vanemedvetande och har ingenting med kristendom att göra |
| 454. |
Åldersskillnaden mellan väsendenas humana och brutala tendenser och dennas inflytande i deras dagliga liv |
| 455. |
Medlidandets tillkomst och natur grundar sig på minnen från gångna tider |
| 456. |
När jordmänniskans medlidande inte är lika framträdande på alla lidandefält |
| 457. |
När medlidandeförmågan blir till allkärlek, inträder det "kosmiska medvetandet" åter i dagsmedvetandet och väsendet blir "ett med Fadern" |
| 458. |
Varför de mörka anlagen manifesteras lättare än de ljusa anlagen eller humaniteten. Är väsendet inte sig självt när det befinner sig i hetsighets- eller raserianfall? |
| 459. |
Det "onda" och det "goda" |
| 460. |
"Kosmiskt medvetande" |
| 461. |
Det "kosmiska medvetandet" utgör ett kretslopp, i vilket det skapar "kosmiska årstider", "dagar" och "nätter" m.m. |
| 462. |
"Solenergin" bakom de "kosmiska årstiderna" |
| 463. |
Ett "något" bakom energierna. "Jaget", "den treeniga principen" eller det levande väsendets grundanalys |
| 464. |
Individens "evighetskropp" |
| 465. |
"Övermedvetande" och "undermedvetande". Varför den jordiska människan endast är medveten i sin fysiska kropp |
| 466. |
Allt medvetandeliv är "kosmiskt medvetande" på olika stadier, som tillsammans bildar "spiralen". Genom "evighetskroppen" skapar väsendet självt sin reinkarnation |
| 467. |
Varför väsendena hyser rädsla för döden. Konsekvenserna av "kosmiskt medvetande" |
| 468. |
Varför väsendena är olika. Hela tillvaron är en bevisföring för att livet är verkligt och döden omöjlig |
| 469. |
Allt är tankeenergi. Hela vår tillvaro äger rum mitt i en allt dominerande andlig atmosfär eller livsyttringsvåg, vars högsta analys är humanitet och kärlek |
| 470. |
Jordmänniskans primitiva syn på världsalltet och materialismen som denna syns konsekvenser |
| 471. |
Den kosmiska solens närvaro i varje levande väsen i form av "kosmiskt medvetande" och skapandet av de åtföljande "kosmiska årstiderna" i mentaliteten |
| 472. |
Det levande väsendets tankeklimat och naturkrafterna |
| 473. |
Vi använder i vårt språk meteorologiska uttryck för tanketillstånd |
| 474. |
Väsendena har olika begär, blir olika i framträdandet och går olika vägar genom livet |
| 475. |
De levande väsendenas sammanslutning i flockar |
| 476. |
Flockprincipen degenererar men är ännu så starkt framträdande, att den ligger till grund för statsbildningen och för moderna föreningar eller sammanslutningar |
| 477. |
Den högsta analysen av "ämne" eller "materia". Varför vi inte uppfattar föreningar eller andra sammanslutningar som "ämnen" |
| 478. |
Alla föreningsmässiga sammanslutningar skapar i princip samma kraftmanifestation som den som framträder i varje form av materia |
| 479. |
Var vi klarast förnimmer materiens analys. Det kosmiska perspektivförhållande som gör de levande väsendenas framträdande synligt som "materia" |
| 480. |
"Mellankosmisk materia" |
| 481. |
"Mikrokosmisk materia" |
| 482. |
"Makrokosmisk materia" |
| 483. |
Varför den mikrokosmiska och makrokosmiska materien uppfattas som "död" materia, medan den mellankosmiska materien fullt ut uppfattas som liv |
| 484. |
Det levande väsendet såsom utgörande en av de enheter som varje slag av materia består av |
| 485. |
Materien är livsrum eller tillvaroplan för levande väsen |
| 486. |
Det kosmiska panoramat inom jordmänniskans fysiska horisont. Evighetens närvaro i "nuet" |
| 487. |
Ämnena är detsamma som tankeklimat. Deras samlade slutfacit är kärlek och avslöjar en levande Försyn bakom all tillvaro |
| 488. |
Livet utgör en personlig korrespondens mellan det levande väsendet och Gudomen |
| 489. |
"Kosmisk kemi" är en "kosmisk språkundervisning". Att lära sig förstå Gudomens språk, är det aktuella målet för den jordiska människan |
| 490. |
Jordmänniskorna missförstår livets eller Gudomens tal, och deras tillvarozon blir därför den mörkaste i spiralen |
| 491. |
Jordmänsklighetens största villfarelse |
| 492. |
Feltolkningen av "den gudomliga korrespondensen" och konsekvenserna därav |
| 493. |
"Fast materia" kan ses som "gasformig". En diamant är en "himlarymd" med "vintergator", "solsystem", "planeter" och "månar" |
| 494. |
"Gasformig materia" kan ses som "fast materia". Diamanten är en "förstenad himlarymd" |
| 495. |
"Materia" och "ljus" är identiska. "Materiens" färg är detsamma som dess "himmelska ljus". Alla färger, även "vitt" och "svart", är samma ting, sett i skilda "kosmiska perspektiv" |
| 496. |
Varje form av förnimmelse eller upplevelse är detsamma som en "syn" |
| 497. |
Världsalltet är en ocean av "ljus" som framträder i en skala, på vars grader jagen har sin plats. Förnimmelsen av denna skala |
| 498. |
Förnimmelserna "ljus" och "mörker". Färgerna "svart" och "vitt". Färgskalan |
| 499. |
"A-perspektivet", "B-perspektivet" och "C-perspektivet" |
| 500. |
Förnimmelsen av "ljus" och "mörker" och de tillhörande upplevelserna av färger är "relativa". Alla jordmänskliga, materiellt vetenskapliga analyser är "analyser av förhållanden". Dessa analyser och "kosmiska analyser" |
| 501. |
Jordmänniskans "relativa" kunskapsgrund som basis för alla meningsskiljaktigheter i världen och åtföljande ofred och krigstillstånd |
| 502. |
Det levande väsendet bygger självt sitt öde |
| 503. |
Jordmänsklighetens illusoriska tillvaro |
| 504. |
En ny kunskapsgrund. Alla "ämnen" eller all "materia" utgör "det gudomliga något" sett genom "perspektivprincipen". Genom "materiens" analys möter vi Gudomen |
| 505. |
"Kosmisk kemi" är detsamma som konsten att skapa det perspektivförhållande genom vilket Gudomen blir verklighet |
| 506. |
Jordmänniskornas mörka tankeklimat beror på felaktiga perspektiviska förhållanden. "Kosmisk kemi" täcker jagets beröring med samtliga existerande energier eller "ämnen" |
| 507. |
Jordmänniskorna och "kosmisk kemi" |
| 508. |
När "djuret" omskapas till "människa" |
| 509. |
Naturens larmande krafter och stilla solsken framträder i jordmänniskans blod och väsen, och dess logik börjar göra sig gällande i hennes hjärna |
| 510. |
Väsendets "aningsförmåga" och dess begynnande organismskapande |
| 511. |
"Begäret" som fundamentet för allt medvetandeliv. "Självbevarelsedriften" |
| 512. |
Jagets fysiska kropp blir till. Väsendet börjar tänka. "Djuret" är det första tänkande väsendet i spiralen |
| 513. |
Grunden för utveckling. Längtan är det bindemedel med vilket jaget är knutet till tillvaron. Alla tankar är barn av begäret |
| 514. |
Väsendets vilja blir till. "Självbevarelsedriften" blir därefter hjärnmedvetet dirigerad eller ledd |
| 515. |
Energireaktionerna blir till "erfarenheter". Väsendets upplevelse blir i dess animaliska tillvaro medvetet viljemässigt ledd |
| 516. |
Väsendena får olika syn på livet. "Utvecklingsstegen" |
| 517. |
Hela medvetandelivet är skiftande energiblandningar och åtföljande reaktioner. Väsendet börjar framträda som "jordisk människa" |
| 518. |
"Själviskhet" eller "egoism" är reaktionen av väsendets längtan efter fysisk genialitet |
| 519. |
Vi har mycket att tacka "själviskheten" för |
| 520. |
I djurriket är "själviskhet" största dygd och kan uttryckas i mottot: "Var och en är sig själv närmast" |
| 521. |
Väsendena måste bryta ned andra väsens materiekombinationer för att kunna bygga upp sitt eget fysiska skydd. Skapandet av medlet för detta |
| 522. |
Vad är en explosion? Vi lever i en ocean av "fängslade explosioner" |
| 523. |
Skapandet av fängsling av explosioner. Det levande väsendet kan vara såväl explosionens herre som dess slav |
| 524. |
"Tyngdkraften" är jordklotsjagets vilja |
| 525. |
Makrokosmisk, mellankosmisk och mikrokosmisk "tyngdkraft" |
| 526. |
Kunskapen om "tyngdkraften" och dess betydelse i väsendets ödesskapande |
| 527. |
Hur energi blir till "ämne" |
| 528. |
En liten tillbakablick på de levande väsendenas struktur. Jaget kan genom sitt övermedvetande evigt skapa sig nya kroppar. Varför ett väsen ibland önskar sig döden och begår självmord |
| 529. |
"Urbegäret" |
| 530. |
"Urbegäret" och jaget. Genom "urbegäret" är jaget rotfäst i materien och denna i jaget |
| 531. |
"Urbegäret" och "moderenergin" |
| 532. |
Jaget blir reaktionsdugligt. "Övermedvetandet" och "ödeselementet" |
| 533. |
"Spiralcentrum" |
| 534. |
Allt som förnims är "det gudomliga något". Den "absoluta verkligheten" och den "frambringade verkligheten". De tre "X-en" blir återigen ett faktum |
| 535. |
Världsalltets grundanalys kan endast existera såsom utgörande "en treenighet" |
| 536. |
Den "absoluta verkligheten" och den "skapade verkligheten". Varför "det högsta något" är namnlöst |
| 537. |
Det obegränsades närvaro i varje form av begränsning. Illusionernas värld som bakgrund för upplevelse av "det absoluta något" |
| 538. |
Varför "den treeniga principen" är evig |
| 539. |
"Den treeniga principen" är det heltäckande uttrycket för livets eller tillvarons allra högsta analys. Allt det synliga eller förnimbara såsom identiskt med en illusorisk värld |
| 540. |
De två "något", "skaparförmågan" och "det skapade" såsom identiska med "något nr 1". En bekräftelse på det gamla ordet "I honom är det vi lever, rör oss och är till" |
| 541. |
En "syn" av ett ting är inte detsamma som tinget självt |
| 542. |
Relativitet. Alla för våra sinnen tillgängliga detaljer utgör endast en analys av dessas förhållande till vår egen utsiktspunkt eller platsen inom vår horisonts centrum |
| 543. |
"Ett något som är" såsom utgörande tillvarons orubbliga grundanalys. "Något nr 1" är det absolut verkliga. Alla andra ting i tillvaron utgör endast en "syn" av detta "något" |
| 544. |
Om "något nr 2" och "något nr 3" inte bestod av förgängliga ting |
| 545. |
"Urbegäret" är livets eller tillvarons första späda grodd. En absolut skaparförmåga (kosmiskt sett) kan inte existera i världsalltet. Vårt skapande är endast "ett omskapande av något till något". Ett "nytt något" kan inte uppstå |
| 546. |
Eftersom vårt frambringande är detsamma som att "omskapa något som inte är till något som inte är", är det en illusion |
| 547. |
Det vi kallar "människa", "djur", "växt" eller "mineral" är illusoriska förklädnader av "något som är". Det vi ser av våra medväsen är inte "det absoluta oförgängliga något" i dem |
| 548. |
Varför det klarseende eller kosmiskt medvetna väsendet inte dömer utifrån synliga, timliga företeelser. Bekräftelse på de stora bibliska utsagorna. Kärleken blir det allt dominerande hos den klarsynte |
| 549. |
Med förståelsen av "perspektivprincipen" existerar inte längre något "livets mysterium" |
| 550. |
På livsanalysradens allra högsta tinnar. "Den orsakslösa orsaken" |
| 551. |
I livsanalysradens allra översta del finner man de "icke skapade" tingen, medan man i de övriga delarna finner illusionerna eller den gudomliga uppenbarelsen |
| 552. |
Vi får en garanti för att vår analys är riktig. Den utvecklade läsaren begåvas med det allra högsta vetande |
| 553. |
Vi får bevis för att det existerar en "kosmisk kemist" och att tillvaro och öde är "kosmisk kemi" |
| 554. |
Vad vi fann bortom förnimmelseförmågan. Avsikten med den nämnda analysen |
| 555. |
En resumé eller tillbakablick över föregående analyser |
| 556. |
"Urbegäret" är ett resultat av sitt upphovs tidigare upplevelse eller öde. Då detta öde endast har kunnat bli till i kraft av ett tidigare "urbegär" osv., får vi här en bekräftelse på väsendets eviga tillvaro |
| 557. |
Varför det levande väsendet inte är en automatisk maskinfunktion |
| 558. |
En hänvisning till att finna livsgåtans lösning genom att meditera över sig själv |
| 559. |
Livsmysteriets grundfacit nr 1. – Det levande väsendet är inte ett "intet" utan ett "något" |
| 560. |
Livsmysteriets grundfacit nr 2. – Orsak och verkan |
| 561. |
Livsmysteriets grundfacit nr 3. – Logik eller planmässighet |
| 562. |
Livsmysteriets grundfacit nr 4. – Idéskapande eller tänkande |
| 563. |
Livsmysteriets grundfacit nr 5. – Det levande väsendets existens |
| 564. |
Livsmysteriets grundfacit nr 6. – Forskaren måste möta sitt eget högsta "själv" eller "jag" |
| 565. |
Livsmysteriets grundfacit nr 7. – Jaget är "något" som inte är verkan av en föregående orsak |
| 566. |
Livsmysteriets grundfacit nr 8. – "Den treeniga principen" |
| 567. |
Livsmysteriets grundfacit nr 9. – Det levande väsendet framträder som "Guds avbild" |
| 568. |
Livsmysteriets grundfacit nr 10. – Det levande väsendets odödlighet |
| 569. |
Livsmysteriets grundfacit nr 11. – Reinkarnation och öde |
| 570. |
Den kristna, kyrkliga syndaförlåtelseteorin, som måste överges för att livsmysteriets avslöjande ska kunna bli fullständigt och i överensstämmelse med jordmänsklighetens växande vetenskapligt inställda mentalitet |
| 571. |
"Den heliga anden" eller livsmysteriets vetenskap och Livets Bog |
| 572. |
Allt liv är "rannsakning av Guds vägar". Att motarbeta denna "rannsakning" är detsamma som att "dräpa" eller att överträda det femte budet |
| 573. |
En "ny himmel" och en "ny jord" eller en mänsklighet hänryckt i "salighet" som ett resultat av "rannsakningen av Guds vägar" |
| 574. |
Betingelsen för att något ska kunna vara berättigat att kallas "mycket gott" |
| 575. |
Om livsmysteriets grundfacit nr l inte existerade |
| 576. |
Om livsmysteriets grundfacit nr 2 inte existerade |
| 577. |
Om livsmysteriets grundfacit nr 3 inte existerade |
| 578. |
Om livsmysteriets grundfacit nr 4 inte existerade |
| 579. |
Om livsmysteriets grundfacit nr 5 inte existerade |
| 580. |
Om livsmysteriets grundfacit nr 6 inte existerade |
| 581. |
Om livsmysteriets grundfacit nr 7 inte existerade |
| 582. |
Om livsmysteriets grundfacit nr 8 inte existerade |
| 583. |
Om livsmysteriets grundfacit nr 9 inte existerade |
| 584. |
Om livsmysteriets grundfacit nr 10 inte existerade |
| 585. |
Vad som gör livsmysteriets grundfacit nr 11 till ett orubbligt plus |
| 586. |
Den gängse jordmänskliga synen på världsalltet och de verkliga fakta. En konflikt mellan "syndaförlåtelseteorin" och livslagarna eller den verkliga sanningen |
| 587. |
Kretsloppet. Det levande väsendets öde och materiens framträdande i fast, flytande och gasformigt tillstånd |
| 588. |
Jaget och kretsloppets fjärde tillstånd: materiens framträdande som "strålformig", det vill säga som eld, köld, elektricitet, "strålar" och "vågor". Detta tillstånd som grund för individens medvetandeskapande och "andliga tillvaro" |
| 589. |
När jämvikten mellan materierna i organismen och medvetandet blir störd. "Fysisk" och "själslig feber". "Själsliga störningar", "psykisk sjukdom" och "funktionsnedsättning" |
| 590. |
Jagets öde och materiens fyra tillstånd |
| 591. |
Jaget måste behärska den ena energin med den andra. Utan materiens förtätnings- och upplösningsförmåga skulle varje form av manifestation vara omöjlig |
| 592. |
Varför "mineralmaterien" betraktas som livlös |
| 593. |
Hur "organisk" eller "levande" materia blir till |
| 594. |
Skillnaden mellan "mineralmateria" och "organisk" materia. Den "strålformiga" materien kan till- och frånkopplas jagets fysiska organism |
| 595. |
När jaget drar sin "strålformiga" materia ut ur sin fysiska organism. "Animalisk" materia |
| 596. |
Samarbetet mellan makroväsendet och mikroväsendena i en organism. All fysisk smärta, allt fysiskt lidande, är en levande korrespondens mellan makrojaget och mikrojagen. "Bön" och "Gudom" framträder som logiska företeelser, vilka utgör fundamentet för all manifestation |
| 597. |
Mikroväsendenas välbefinnande upplevs som hälsa och vällust av makroväsendet |
| 598. |
Varför man kan klippa hår och naglar utan att det gör ont |
| 599. |
Mikroväsendenas gåva till makroväsendet |
| 600. |
Makroväsendets gåva till mikroväsendena. Makroväsendet och mikroväsendena får "skörda vad de sår" |
| 601. |
Varför det levande väsendet hyser rädsla för döden. Väsendet finner frid endast i hoppet om en evigt fortsättande tillvaro |
| 602. |
Mikroindividernas förhållande till makroorganismens undergång. Makroväsendets "vanemedvetande" och "liket" |
| 603. |
Alla väsen i världsalltet är "jämställda" |
| 604. |
Kretsloppet. Hunger och mättnad som reglerande faktorer i kretsloppet. Ett väsens jordeliv är också ett kretslopp |
| 605. |
"Materialism" och "humanitet" |
| 606. |
Alla former av liv är placerade i kretsloppet |
| 607. |
Varför kretsloppet betecknas som en "spiral" |
| 608. |
"Ödeslagen": Alla måste tjäna alla |
| 609. |
Fundamentet för ödesskapandet. Varje manifestation representerar i utlösningsögonblicket den högsta fullkomligheten |
| 610. |
Väsendets evigt skiftande mentala hunger- och mättnadstillstånd som basis för dess skiftande plats i kretsloppet eller spiralen. Väsendets "kosmiska andning" |
| 611. |
Väsendets generalöde är en "inandning" och en "utandning" av "kosmiskt liv" och "salighet" |
| 612. |
Varför jordmänniskan inte tycker om sitt "mörka" öde |
| 613. |
Det finns i absolut mening ingen "synd" och inga "syndare" |
| 614. |
Väsendets viljeutlösning och spiralkretsloppet eller dess "kosmiska andning" |
| 615. |
De eviga orden: "Vad ett väsen sår får det också skörda" blir till vetenskaplig sanning |
| 616. |
Om livsmysteriets elfte grundfacit inte existerade |
| 617. |
"Allt är mycket gott" |
| 618. |
Väsen som inte kan förstå livets tolv grundfacit |
| 619. |
Två kategorier av väsen, vilkas kritik av kosmiska analyser aldrig kan vara identiska med vetenskaplig värdering |
| 620. |
"De kommande släktenas" möte med "hjälparen, den heliga anden" |
| 621. |
Vad vi erfor i det elfte kapitlet: Allt medvetandeliv är "tankeklimat", är atmosfär, moln, regn och solsken, morgon- och aftonrodnad på det eviga livets himmel. Fastställandet av jordmänniskans plats i spiralkretsloppet. Världspanoramats struktur, dess kärlekslagar eller kulminerande logik, är den högsta intellektuella undervisningen, samtidigt som det är Gudomens egen livsyttring och ledning av det levande väsendet i riktning mot dess egen salighet |
| 622. |
Vi har blivit medvetna "kosmiska kemister" och får jagets existens bekräftad, får bekräftat att all manifestation är "livsyttring" |
| 623. |
Den jordiska människan fyller sitt öde med disharmoni. Hennes tankeklimat är analoga med de meteorologiska klimaten |
| 624. |
Det levande väsendet lever mellan två himlar eller två världar. Fundamentet för en "bestående fred", "kosmiskt medvetande" eller "salighet" |
| 625. |
Vad läsaren bibringats genom det nu genomgångna avsnittet av "kosmisk kemi", och vad som återstår av detta kapitel |
| 626. |
Grundkällan till den jordmänskliga medvetandesfärens kosmisk-kemiska sammansättning |
| 627. |
"Känsloklimatet" |
| 628. |
De "troendes" medvetandesfär eller "kyrkohelgedomen" |
| 629. |
"Kyrkohelgedomen" kan inte ge en varaktig tillfredsställelse när det gäller lösningen på livets mysterium. Miljontals väsen söker sig över till en annan mental sfär som vi här i Livets Bog gett beteckningen "skolhelgedomen" |
| 630. |
"Intelligensklimatet". Kampen mellan de "troende" och de "icke-troende" och dess konsekvenser |
| 631. |
"Den speciella naturen hos intelligensklimatets" väsen. Världsalltet kan av dessa väsen endast uppfattas som en död värld |
| 632. |
"Känslo-" och "intelligensklimaten" kan inte ensamma skapa en "intellektuell" sfär, utan måste vara hemvist för "gråt och tandagnisslan" |
| 633. |
Väsendet börjar spekulera över lidandets orsak |
| 634. |
Minnena från tidigare liv och dessas betydelse för väsendets nuvarande förnimmelse |
| 635. |
Minnena framträder i två faser |
| 636. |
Jordzonens "äldsta". "Världsåterlösarna" är jordmentalitetens "salt" |
| 637. |
"Intellektualitetens klimat" |
| 638. |
Vi har kommit igenom analysen av jordmänsklighetens mentala grundatmosfär. Genom "intellektualitetens klimat" får jordmänniskan "kosmiskt medvetande", och jordens mentala atmosfär blir identisk med "den heliga anden". Guds ande lyser överallt i jordens bana genom världsrymden |
Översikt