Läs och sök i Tredje testamentet
| KAPITEL 16 Den kosmiska världsmoralen | |
| 2396. | Vägen till den stora födelsen |
| 2397. | "Tröskelns väktare" |
| 2398. | Varför det heter "ljusets" och "mörkrets" väsen |
| 2399. | Kärnpunkten i allt mentalt mörker jordmänniskorna emellan |
| 2400. | Utvecklingen kommer att avlägsna nutidens auktoritativa men falska moralbegrepp om fängslande och straff |
| 2401. | Den nya världsåterlösningen eller den verkliga vägen till världsfreden |
| 2402. | Det levande väsendet och "den högsta elden" |
| 2403. | Den maskulina och den feminina polkonstellationen i det levande väsendet som fundament för dess psyke, kroppsstruktur och sätt att vara |
| 2404. | Polkonstellationen och det levande väsendets framträdande som hanköns- eller honkönsväsen eller som renodlat "djur" |
| 2405. | Polkonstellationen och "djurets" förvandling till "människa" |
| 2406. | Grundvalen för den absoluta eller kosmiska världsmoralen |
| 2407. | Vad som är vår uppgift eller orsaken till skapandet av livets kosmiska analyser |
| 2408. | Vad det är som får människan att bruka sin intelligens i "det ondas" eller "det godas" tjänst |
| 2409. | Vad som ligger till grund för förmågan att förlåta sin nästa |
| 2410. | När man kräver en moral och ett uppträdande av sin nästa som denne ännu inte är tillräckligt utvecklad för att kunna prestera |
| 2411. | Människans uppfattning eller bedömning av en annan människa som "förbrytare" är roten till allt "ont" i världen |
| 2412. | Det finns inget absolut "ont" i världsalltet, eftersom allt som förekommer under detta begrepp är livsviktigt material för skapelsen av väsendenas eviga livsupplevelseförmåga |
| 2413. | Det levande väsendets immunitet mot död och undergång i dess upphöjdhet i Guds strålgloria |
| 2414. | Den fysiska tillvarons nödvändighet |
| 2415. | Upplevelsen av livet |
| 2416. | Hur människornas tro på död och förintelse uppstod |
| 2417. | Väsendets fysiska jordeliv och åtföljande medvetandeutveckling |
| 2418. | Människorna och den djuriska moralprincipen |
| 2419. | Var den djuriska livsprincipen ännu bildar moral och beteende för den jordiska människan |
| 2420. | Varför jordmänskligheten är uppdelad i folkgrupper med skilda moraluppfattningar och sätt att vara |
| 2421. | Intolerans eller den religiösa förbannelse som håller människorna i ett permanent fysiskt och andligt krigstillstånd och befordrar straff och avrättningar av mindre utvecklade väsen, som de kallar "förbrytare" |
| 2422. | Varför alla världskulturer hittills fallit samman och varför den nuvarande, så högt prisade moderna kulturen hjälplöst är på väg mot sitt förfall |
| 2423. | Den jordmänskliga mentala undergången, där djurisk primitivitet sitter i högsätet |
| 2424. | De mänskliga förmågornas materiella förvandling av djuret |
| 2425. | Vad de mänskliga förmågornas utveckling hittills har åstadkommit i mänsklighetens uppträdande |
| 2426. | Varför jordmänskligheten måste leva i krig och krigsfruktan eller i en världskultur som i huvudsak bara utgör ett väpnat krigsstillestånd |
| 2427. | Miljontals människor är analfabeter på området för humanitet eller den verkliga kärleken till nästan |
| 2428. | Om alla jordens i fysisk materia inkarnerade människor stod på samma utvecklingssteg |
| 2429. | Någon verkligt rättfärdig, renodlad kosmisk moral existerar ännu inte i de jordmänskliga samhällenas lagar |
| 2430. | Hedendomen inom den kristna världsreligionen |
| 2431. | Det orubbliga moraliska fundamentet i den renodlade kristna världsreligionen |
| 2432. | De mest graverande följderna av mänsklighetens okunnighet och primitivitet på det psykiska, kosmiska och moraliska området |
| 2433. | Grundorsaken till jordmänsklighetens domedags- eller ragnaröksepok |
| 2434. | Varför det med nödvändighet måste vara en skillnad mellan de högre och de lägre utvecklingsstegens väsen |
| 2435. | Grundorsaken till alla medvetandekollisioner |
| 2436. | När makten och inte rätten bestämmer över människorna |
| 2437. | All livsupplevelse byggd på makt i stället för rätt utgör vägen till ragnarök eller helvetet |
| 2438. | Vilka krav som måste uppfyllas innan man kan uppnå kosmiskt medvetande eller bli den fullkomliga människan eller "Guds avbild" |
| 2439. | Ingen människa ska bestraffas eller avrättas på grund av sitt uppträdande |
| 2440. | Varför jordmänniskorna hämnas och straffar |
| 2441. | Hur människan blir fri från allt mörkt öde |
| 2442. | Den speciella okunnighet som är skulden till väsendenas olyckliga öde |
| 2443. | Vad som gör det svårt för jordmänskligheten att förstå ödesmysteriets analys |
| 2444. | Rättfärdighetens kulmination |
| 2445. | En existerande "syndernas förlåtelse-princip" |
| 2446. | Varför jordens människor inte kan uppleva den verkliga och absoluta freden |
| 2447. | Den kosmiska världsmoralens fundament |
| 2448. | Det är en urspårning av medvetande att tro att andra väsen än vi själva kan vara de absolut skyldiga till vårt öde |
| 2449. | Om alla människor hade nått fram till att kunna förlåta sin nästa, skulle krig, hämnd och straff vara en omöjlighet på jorden |
| 2450. | Att förlåta sin nästa betyder inte, att vi inte måste skydda oss mot hans eventuella mörka och farliga handlingar |
| 2451. | Orsaken till det stora ragnarök eller det helvetestillstånd som jordens människor lever i |
| 2452. | Den ödeskontroll, i kraft av vilken Kristus kunde säga att till och med alla våra huvudhår är räknade |
| 2453. | Varför allt är mycket gott |
| 2454. | Mänsklighetens ragnaröks- eller mörkerepok kan inte skyllas på någon människa och kan därför inte heller avlägsnas genom fängelser, straff eller avrättningar |
| 2455. | Den säkraste vägen till att själv få ett olyckligt upplevelsetillstånd eller öde |
| 2456. | Kulturmänniskornas juridiska rättsväsen främjar dressyr i stället för moral |
| 2457. | Skapandet av den verkliga freden är varken en fråga om vilja eller en fråga om makt, det är en fråga om utveckling |
| 2458. | Den absoluta freden och mänskligheten |
| 2459. | Slutfacit på människans jordiska tillvaro |
| 2460. | Modellen för den fullkomliga människans sätt att vara |
| 2461. | Det enda som kan avlägsna mörkret från människans öde är att gå i Världsåterlösarens fotspår och liksom han förlåta sina fiender |
| 2462. | Förnimmelseförmågan, tänkandet och uppenbarandet av det levande väsendet |
| 2463. | Hela världsalltet med alla sina detaljer är helt och hållet en manifestation av medvetande |
| 2464. | Kärlekslösheten och kärleken, det onda och det goda, utgör betingelsen för evig livsupplevelse |
| 2465. | Om det onda inte existerade och livslagarna inte kunde överträdas |
| 2466. | Det levande väsendet har frihet: Det kan göra det goda, och det kan göra det onda |
| 2467. | "Det obehagliga goda" och "det behagliga goda" |
| 2468. | Väsendenas öde är verkningarna av det av dem själva utlösta uppträdandet mot allt annat liv i universum |
| 2469. | Morgonrodnad och soluppgång för humaniteten eller kärleken till nästan |
| 2470. | Det är inte så märkligt att det hittills inte har kunnat skapas fred på jorden |
| 2471. | Den högsta elden |
| 2472. | Den eviga Gudomen eller alla levande väsens Allfader |
| 2473. | Om de levande väsendena inte vore sammanknutna till den stora enhet som heter Gudomen |
| 2474. | Vad som upprätthåller väsendenas individualitet och den därav följande upplevelsen av åtskillnad från andra väsen |
| 2475. | Gud, gudason och de levande väsendena |
| 2476. | Väsendenas upplevelse av åtskillnad från andra levande väsen är bara en tänkt motsats till den absoluta verkligheten, i vilken de är sammanknutna till en enhet |
| 2477. | Kärleken är, trots att väsendena är omedvetna om det, en förnimmelse av den enhet eller samhörighet som väsendena utgör med alla andra levande väsen på det högsta medvetandeplanet |
| 2478. | Kontrastprincipens oumbärlighet för förnimmelse eller upplevelse av livet |
| 2479. | Halvkönsväsen och helkönsväsen |
| 2480. | Väsendenas poltillstånd och deras framträdande som Guds avbild |
| 2481. | Det levande väsendets medvetandestruktur som växt, djur eller människa beror helt och hållet på dess polkonstellation |
| 2482. | Polkonstellationens verkningar i den jordiska människan |
| 2483. | Människorna och polkonstellationen |
| 2484. | Alla jordmänniskor befinner sig mer eller mindre i dubbelpoligheten |
| 2485. | Människorna har för länge sedan sprängt den enpoliga morallagen |
| 2486. | De hittillsvarande världsreligionerna har huvudsakligen endast gett människorna en morallag för enpoliga väsen |
| 2487. | Den begynnande skillnaden mellan djur och människor |
| 2488. | Djävulsmedvetande |
| 2489. | Livets mening med avseende på människornas manifestation och upplevelse av djävulsmedvetande |
| 2490. | Det fundamentala i Guds skapelse av människan |
| 2491. | Vad det är som gör djuret till människa |
| 2492. | Den sexuella polprincipen eller "den högsta elden" garanterar väsendena evig rättvisa |
| 2493. | Polkonstellationens balans i kristusväsendet |
| 2494. | De två ordinära polernas betydelse i det levande väsendet |
| 2495. | Vad den enpoliga polkonstellationen betyder i mannen och kvinnan |
| 2496. | Det enpoliga könstillståndet och väsendets mentala horisontområde |
| 2497. | Ett begynnande högre medvetandetillstånd i den jordiska människan |
| 2498. | Den jordiska människan är ett övergångsväsen mellan djur och människa |
| 2499. | Lösningen på sfinxens gåta eller det djuriska och det mänskliga i den icke färdiga jordiska människan |
| 2500. | Vad som sker när man odlar det djuriska, och vad som sker när man odlar det mänskliga i sitt sätt att vara |
| 2501. | Varför människan inte i det oändliga kan fortsätta att manifestera ett djuriskt beteende |
| 2502. | När människan inte längre nänns uppfylla Moselagen: öga för öga, tand för tand |
| 2503. | Jordmänniskornas forcerade utveckling |
| 2504. | Födelse av den begynnande kärleken till nästan i den jordiska människan |
| 2505. | Förföljelse av och okunnighet om den begynnande humana förmågan eller kärleken till nästan |
| 2506. | Ofödda själar med avseende på väsendenas kosmiska struktur |
| 2507. | När den materiella vetenskapen och ett flertal av jordens människor inte förstår polförvandlingen |
| 2508. | Den hos djur och primitiva människor medfödda antipatin mot det abnorma eller förment abnorma |
| 2509. | Det är inte livets avsikt att endast skapa en superman och en superkvinna |
| 2510. | Prostitution och onani |
| 2511. | Äktenskapets degeneration och de olyckliga följderna därav |
| 2512. | Barn som föds utanför äktenskapet. Barnhem och konstgjord uppfostran |
| 2513. | Djur och människor i förhållande till "de lyckliga äktenskapens zon" |
| 2514. | Instinktförmågan och det normala äktenskapliga tillståndet hos djur och människor |
| 2515. | Den äktenskapliga sympatin blir utlevd och förträngd av en annan sympati samt följderna därav |
| 2516. | Människorna kommer allt längre bort från de stora världsreligionernas moralbud |
| 2517. | Mänskligheten i domedagsepoken och bibliska förutsägelser. Djävulsmedvetandet eller det djuriska i människan, som i hög grad skulle framträda just under domedagsepoken |
| 2518. | Varken straff eller avrättningar, kyrkor eller tempel kan rädda världen. Endast Gudomen kan vara världens räddare |
| 2519. | Människan är fri och obunden i orsak och verkan-kedjan och får här kunskap om "det onda" och "det goda", "det djuriska" och "det mänskliga" i människan |
| 2520. | Vad som får människan att göra "det goda", varigenom hon blir till "Guds avbild" |
| 2521. | Det är lika livsviktigt för människan att hon behärskar den andliga materien som att hon i dag behärskar den fysiska materien |
| 2522. | Det blir inte den materialistiska vetenskapen eller de religiösa dogmerna, utan i stället erfarenheterna av lidande, som kommer att föra mänskligheten ut ur domedagens fasor |
| 2523. | Världsalltets huvudstruktur kan endast erfaras som självupplevelse genom kosmiskt medvetande |
| 2524. | De för de kosmiska analyserna mogna människorna |
| 2525. | Den icke färdiga jordiska människan är ett förutvarande djur |
| 2526. | Väsendets mänskliga tillstånd beror på hur mycket hon avlägsnat sig från djurets psyke |
| 2527. | Fundamentet för väsendets uppträdande är inte själva viljan, utan det som påverkar eller dirigerar viljan |
| 2528. | Väsendets plats i spiralkretsloppet bestäms av dess polkonstellation |
| 2529. | Vad den icke färdiga människan mer eller mindre har gemensamt med djuret |
| 2530. | Vad kan vara rättfärdigare och därmed kärleksfullare än livets struktur |
| 2531. | Varför inget väsen kan bli verkligt straffskyldigt samt den härav följande moraluppfattningen |
| 2532. | Polkonstellationen och dess verkningar i den icke färdiga jordiska människans beteende |
| 2533. | Polkonstellationen i den jordiska människan och "djävulsmedvetande" och människan som "Guds avbild" |
| 2534. | Vad som gör den andliga vetenskapen till livsbetingelse för människorna |
| 2535. | Vad som krävs för att den andliga vetenskapen ska kunna upplevas som faktum och varför den då och då ignoreras och betraktas som fantasi, spekulation eller dikt |
| 2536. | Vilka som har bruk för polanalyserna och vilka som inte har det |
| 2537. | Äktenskapligt underminerande psykiska företeelser som människorna inte förstår |
| 2538. | Uppfattningen om äktenskapet som en för väsendet evigt fortsättande tradition och följderna av denna felaktiga uppfattning |
| 2539. | Livets kretslopp kan inte hejdas genom fängslande eller dödsstraff |
| 2540. | Hankönsväsen och honkönsväsen i renodlat tillstånd |
| 2541. | Den jordiska människan är ett "djur" under förvandling till "människa" |
| 2542. | Jordmänniskans "djuriska" och "mänskliga" egenskaper |
| 2543. | Polkonstellationens förvandling och den åtföljande degenerationen av människans "djuriska" medvetandedel |
| 2544. | Kärleken, ödet och "det minst onda" |
| 2545. | Den motsatta polens verkningar och därav följande slutfacit i skapelsen av den fullkomliga människan |
| 2546. | Polkonstellationen och den absoluta kärleken och "mannens" och "kvinnans" förvandling till ett nytt väsen |
| 2547. | Den ännu inte färdiga jordiska människan är varken "man" eller "kvinna" i renodlat tillstånd |
| 2548. | Den begynnande människan och hennes "djuriska natur" |
| 2549. | Vad som gång på gång får människan att på nytt ingå äktenskap |
| 2550. | Vad äktenskapet betyder i de primitiva zonerna, där kärleken till nästan ännu inte existerar |
| 2551. | Skillnaden mellan "förälskelse" och "kärlek till nästan" |
| 2552. | Vad kärlek eller kärlek till nästan är |
| 2553. | Hur en vetenskap kan vara falsk |
| 2554. | Kärleken och äktenskaps- eller parningssympatin har var sin speciella zon, där de kan komma till fullt uttryck |
| 2555. | Parningskärleken är baserad på enpoligheten, medan kärleken till nästan är baserad på dubbelpoligheten |
| 2556. | Enpolighetens degeneration har fört människan till "de olyckliga äktenskapens zon" |
| 2557. | Enpolighetens degeneration och begynnande verkningar av kärleken till nästan |
| 2558. | När parningssympatin och sympatin i kärleken till nästan blir infekterade av varandra |
| 2559. | Äktenskapets förfall |
| 2560. | När väsendets äktenskapstalang är degenererad |
| 2561. | De olyckliga äktenskapens uppkomst |
| 2562. | Den äktenskapliga sympatin är inte en viljeakt, utan utgör ett resultat av de krafter som dirigerar viljan |
| 2563. | En ny moral eller livsuppfattning, som stämmer överens med människans förvandlingsprocess från "djur" till "människa", är absolut av behovet påkallad |
| 2564. | Mänskligheten på tröskeln till ett nytt väsenstillstånd, som ska bli himmelriket här på jorden |
| 2565. | Väsendenas intelligensutveckling och materialismen |
| 2566. | Lågintellektualitet eller lågpsykiska människor och högintellektualitet eller högpsykiska människor |
| 2567. | Varför vi måste beteckna det djuriska hos människan som "djävulsmedvetande" |
| 2568. | De tusenåriga moraltraditionerna har förlorat sin makt över människorna |
| 2569. | Hurdan en ny moraluppfattning ska vara och inte vara |
| 2570. | Människorna uppfyller inte moralföreskrifter genom att hotas med straff och evig pina i ett helvete |
| 2571. | Den kristna världsmoralen har inte existerat förgäves |
| 2572. | Hur Gud förde växten fram till att bli djur samt djuret fram till att bli människa |
| 2573. | Den begynnande människan får intelligens och kan börja komplettera sin utveckling och sitt vetande med hjälp av andras vetande och erfarenheter |
| 2574. | Varför de kristna nationerna inte har iakttagit Jesu bud om att älska sin nästa, utan i stället har skapat blodiga krig och mordprocesser |
| 2575. | Där en praktisk vägledning kan betyda något i väsendets utveckling |
| 2576. | Det är inte så märkligt att kristendomen inte blivit till renodlad kristendom |
| 2577. | Ett rättsväsen som straffar och avrättar, omskapar inte människorna till kristna |
| 2578. | Praktiserar inte de kristna staterna i vissa fall rent av en kulminerande hedendom? |
| 2579. | Varför man inte kan ställa människorna till svars för deras hedniska eller deras kristna livsuppfattning |
| 2580. | Människorna har kommit så långt i sin utveckling att de i själva verket kunde börja häva den så kallade "förbannelsen": I ditt anletes svett skall du slita för ditt bröd |
| 2581. | Hur skulle världen se ut, om det inte fanns polis- och rättsväsen och en överhet? |
| 2582. | Människan som Guds avbild är absolut inte ett väsen som man behöver skydda sig emot |
| 2583. | Varför de icke färdiga människornas dagliga liv måste vara en krigsskådeplats |
| 2584. | Den okända kärleken till nästan eller den begynnande förmågan att älska sin nästa som sig själv |
| 2585. | Vad som sker när man lever högt på sin nästas bekostnad, och vad som sker när man är till glädje och välsignelse för sin nästa |
| 2586. | Den ännu inte färdiga människans två sympatianlag |
| 2587. | Kristuskärleken |
| 2588. | Kristuskärleken och jordmänniskorna |
| 2589. | Kärleken till nästan får djävulsmedvetandet att degenerera |
| 2590. | Övergången från djävulsmedvetandet till verkligt människomedvetande är inte lätt |
| 2591. | Instinkten och den sanna verkligheten bakom de religiösa uppfattningarna eller dogmerna |
| 2592. | Instinktens ofelbara ledning av de levande väsendena för uppfyllelsen av livsviktiga ändamål |
| 2593. | Intelligensutvecklingen får instinkten att degenerera och början till djävulsmedvetandet uppstår |
| 2594. | Hur parnings- eller äktenskapssympatin skiljer sig från den verkliga kärleken |
| 2595. | Livslagen, eller du skall älska din nästa som dig själv, kan omöjligt uppfyllas genom parnings- eller äktenskapssympatin |
| 2596. | Parnings- eller äktenskapssympatin kan inte avlägsna djävulsmedvetandet eller lidandena från människornas öde |
| 2597. | Den nya sympatin och dess verkningar |
| 2598. | Allkärleken gör det levande väsendet till "Guds avbild" |
| 2599. | Äktenskap som bara är repetitionsäktenskap |
| 2600. | Äktenskap som i själva verket undgår upplösning endast tack vare den begynnande kärleken till nästan och inte på grund av förälskelse eller sexualitet |
| 2601. | När väsendet helt lämnar äktenskapets zon eller sfär |
| 2602. | När polkonstellationen åstadkommer att väsendet inte längre kan bli förälskat eller ha äktenskapstalang |
| 2603. | Den dubbelpoliga sexuella driften ligger till grund för universums grundton: allkärleken |
| 2604. | De helt dubbelpoliga väsendena är Gudomens primära medvetandeorgan för manifestation och upplevelse |
| 2605. | Livsupplevelseförmågan beror på kontrastskapelse och kretsloppsprincipen |
| 2606. | Hur Gudomens primära medvetande hålls i en evig kulmination |
| 2607. | Förnyelse av väsendenas livsupplevelseförmåga genom mörkret eller Gudomens sekundära medvetandeområde |
| 2608. | En återblick på väsendenas passage genom mörkret eller Gudomens sekundära medvetandeområde |
| 2609. | Om det levande väsendet inte skulle inkarnera i de yttre världarnas materia |
| 2610. | I spiralkretsloppets växt- och djurrike är de levande väsendena endast kosmiska fosterväsen |
| 2611. | Att felbedöma Gudomen |
| 2612. | Varje levande väsen kommer i sitt slutfacit att bli till Guds avbild, bli en mental sol för sin omgivning och hemmahörande i "himmelriket" |
| 2613. | Man börjar förstå att det måste finnas en naturlig eller gudomlig mening med väsendenas dubbelpolighet |
| 2614. | Huvudorsaken till de sexuella urspårningarna |
| 2615. | När förälskelseförmågan och de äktenskapliga tendenserna har upphört i väsendet, kan det endast känna ren allkärlek eller kärlek till nästan |
| 2616. | Det begynnande dubbelpoliga väsendets besvärligheter och obehagligheter |
| 2617. | Varför dubbelpoliga väsen föredrar intim vänskap med väsen av sitt eget kön i stället för med det motsatta könets väsen |
| 2618. | Vad den normala dubbelpoligheten leder väsendena fram till |
| 2619. | Budet om att älska sin nästa som sig själv kan omöjligt uppfyllas, om väsendet även ska uppfylla äktenskapslagen |
| 2620. | Kristus förkunnade en vida högre tillvaroform än den äktenskapliga |
| 2621. | Varför denna polanalys återgetts här |
| 2622. | Det färdigutvecklade dubbelpoliga väsendets sexuella utlösning sker inte i den djuriska parnings- eller fortplantningsaktens form |
| 2623. | Det verkliga eller absoluta kosmiska äktenskapet |
| 2624. | Förälskelsesympatin och enpoligheten kan inte befria människorna från olyckliga öden |
| 2625. | Dubbelpolighetens sympati eller den absoluta kärleken är fundamentet för Gudomens och de kosmiskt medvetna väsendenas uppträdande |
| 2626. | Hur kulminationen av den högsta elden upplevs av den icke färdiga människan och av den färdiga människan |
| 2627. | Hur kärleken kan bli så stark, att den gör väsendets framträdande till ett permanent solsken för allt och alla |
| 2628. | Den högsta elden är de andliga världarnas näringsprocess |
| 2629. | I de högsta världarna är det den största njutning för väsendena att få möta varandra och skapa gemensam livslust, glädje och salighet |
| 2630. | I den fullkomliga människans kosmiska hemvistzon |
| 2631. | Livets största bud eller krav på de jordiska människorna i dag |
| 2632. | Väsendenas liv i de högsta världarna |
| 2633. | De högsta väsendenas upplevelse av den högsta elden samt deras framträdande som Gudomens medvetande- och kärleksorgan |
| 2634. | De enpoliga väsendenas upplevelse av den högsta elden |
| 2635. | De helt dubbelpoliga andliga väsendenas permanenta upplevelse av den högsta elden och den därav framkallade upplevelsen av välbefinnande och salighet |
| 2636. | Förälskelsen eller den enpoliga sympatin är ett återsken av de högsta världarnas kosmiska solsken, uppenbarat genom fysiska organismer i spiralkretsloppets nattsvarta mörkersfär eller helvete |
| 2637. | Det fundamentala i livsmysteriets lösning |
| 2638. | Gudomen och de levande väsendena utgör varandras förutsättningar för sin existens som "levande väsen" |
| 2639. | De levande väsendenas kosmiska existens framträder som evig och orubblig |
| 2640. | Organismen kan inte vara identisk med det jag eller det "något" som frambringat den |
| 2641. | Gudomens medvetande och förhållande till de levande väsendena, och de levande väsendenas förhållande till Gud |
| 2642. | Det absolut enda nödvändiga för den jordiska mänskligheten av i dag |
| 2643. | Vad som i dag styr och leder människorna in i krig |
| 2644. | Varför de kosmiska analyserna har manifesterats |
| 2645. | Det fysiska och det kosmiska förnimmandet och den därav skapade fysiska resp. kosmiska världsbilden |
| 2646. | Varför världsalltets kosmiska struktur inte kan förnimmas med fysiska sinnen |
| 2647. | Tillägnandet av den kosmiska sinnesuppsättningen och därmed tillgången till upplevelsen av det allra högsta kosmiska vetandet är en fråga om moral och därmed om utveckling |
| 2648. | Varför världens religioner inte är baserade på vetenskapliga analyser, utan bara på tro och dogmer |
| 2649. | Väsen som absolut inte kan acceptera annat än materialistisk vetenskap |
| 2650. | Om uppnåendet av det allra högsta vetandet inte vore avhängigt av en absolut fullkomlig kärleksmoral |
| 2651. | Det absolut livsviktiga moraliska målet för mänskligheten är kännedomen om det kosmiska världsalltet, som är detsamma som "hjälparen, den heliga anden" |
| 2652. | Vad som innefattas i begreppet "hjälparen, den heliga anden" |
| 2653. | "Den heliga anden" eller de kosmiska analyserna som det största moraliska fundamentet i tillvaron |
| 2654. | Vad de kosmiska analyserna eller den eviga världsbilden visar oss |
| 2655. | En världsbild kan inte utgöras enbart av en vetenskap om skapade och därmed tids- och rumsdimensionella företeelser |
| 2656. | Människorna kan inte fortsätta att leva i tron på en materialistisk, vetenskaplig världsbild, som inte uppvisar något verkligt levande, skapande upphov till naturens och de levande väsendenas organismer |
| 2657. | Jordmänsklighetens tillgång till den kosmiska världsbilden |
| 2658. | Vad de kosmiska analyserna har visat oss |
| 2658. | 1. Världsalltet är en levande organism |
| 2658. | 2. Ett existerande, tänkande och viljeförande "något" bakom världsalltets skapelseprocesser |
| 2658. | 3. All rörelse i världsalltet är livsuttryck för ett allt överstrålande levande väsen |
| 2658. | 4. Världsalltets manifestationer visar ett levande väsens vilja, moral och väsensart |
| 2658. | 5. Världsalltet är ett gigantiskt väsen som besitter allvisdomen, allkärleken och allmakten och således utgör den absolut enda sanna Gudomen |
| 2658. | 6. De levande väsendena är organiskt ett med Gudomen, och Gudomen är organiskt ett med de levande väsendena |
| 2658. | 7. De levande väsendenas organismer befinner sig inuti organismer, och varje väsen utgör på en gång ett makroväsen, ett mikroväsen och ett mellankosmiskt väsen |
| 2658. | 8. Gudomen skiljer sig från alla andra levande väsen genom att han inte utgör ett mikroväsen i en makrokosmisk organism |
| 2658. | 9. Gudomens jag, medvetande och organism innefattar absolut allt som existerar |
| 2658. | 10. Alla existerande levande väsens organismer utgör en oskiljbar samarbetande enhet |
| 2658. | 11. Varför mikroväsendenas organismer framträder som "stoff eller "materia" |
| 2658. | 12. Det gudomliga "något" eller "X1". Skaparförmågan eller "X2" samt "X3". Det levande väsendets instinktmässiga inriktning på Försynen eller Gudomen |
| 2658. | 13. De levande väsendena är en livsbetingelse för Gudomen, liksom Gudomen är en livsbetingelse för de levande väsendena |
| 2658. | 14. "Det obehagliga goda" och "det behagliga goda" |
| 2658. | 15. Spiralkretsloppen och livsupplevelseförmågans förnyelse |
| 2658. | 16. Spiralkretsloppens sex riken och de sju grundenergierna. Den högsta eldens två poler: "den maskulina polen" och "den feminina polen". Enpolighet och dubbel-polighet. Hankönsväsen och honkönsväsen. "Djävulsmedvetande". Domedags- eller ragnaröksepoken. "Himmelriket". Människans fostertillstånd |
| 2658. | 17. Reinkarnation och öde. Orsak och verkan. Okunnighet och lidande |
| 2658. | 18. Det absolut fullkomliga sättet att vara, som gör människan till Guds avbild, är livets största konstverk |
| 2658. | 19. Det absolut fullkomliga sättet att vara. Varför inte alla människor kan ha samma sätt att vara som vi själva. Människan i kulminerande kärlek |
| 2658. | 20. Straff och tortyr kan inte tvinga något väsen att manifestera ett högre utvecklingssteg än det som det nått upp till |
| 2658. | 21. Det kosmiska fundamentet för en fullkomlig väsensart |
| 2658. | 22. Verkliga "förbrytare" finns inte. Världsstatens rättsväsen |
| 2658. | 23. Man har aldrig sett att straff eller hämnd omskapar "förbrytare" till "änglar" |
| 2658. | 24. Intolerans, vrede och bitterhet mot väsen med en annan livsuppfattning än vår egen leder till ofred, död och undergång för sitt upphov |
| 2658. | 25. Människornas icke färdiga eller outvecklade tillstånd kan inte förändras genom intolerans, hämnd eller straff |
| 2658. | 26. Människornas förhållande till lagen om orsak och verkan samt dess slutresultat |
| 2658. | 27. Den materialistiska vetenskapen kan inte ge någon lösning på livsmysteriet |
| 2658. | 28. Väsen som tills vidare måste vara "analfabeter" när det gäller analysen av "det levande" |
| 2658. | 29. Kärlekens sätt att vara är en livsbetingelse för upplevelsen av livets analyser bortom materiens analyser |
| 2658. | 30. Vad som gör människan till ett "kristusväsen" eller till människan som "Guds avbild" |
| 2658. | 31. Liksom man inte kan tillägna sig den materialistiska vetenskapen utan intelligens, kan man inte heller tillägna sig den kosmiska vetenskapen utan intuition, varför upplevelsen av denna sistnämnda vetenskap blir en moralfråga |
| 2658. | 32. Jordmänniskorna befinner sig i det kosmiska spiralkretsloppets vinterzon, som i väsendena föder längtan efter fred eller efter samma spiralkretslopps sommarzon eller kosmiskt ljus och kosmisk värme |
| 2658. | 33. Världsreligionernas begränsning |
| 2658. | 34. Den åker, i vilken de kosmiska analyserna kan sås och komma att bära frukt |
| 2658. | 35. Väsen, i vilka de kosmiska analysernas världskultur börjar födas och praktiseras |
| 2658. | 36. Den nya världskulturen |
| 2658. | 37. Världsregeringens uppgift |
| 2658. | 38. Världsstaten utgör världspolitikens totala balans, fundamentala stabilitet och slutfacit |
| 2658. | 39. Världsstatens penninglösa ekonomi |
| 2658. | 40. Himmelriket på jorden |
| 2658. | 41. Skapandet av världsriket är inte en fråga om makt eller diktatur, utan är enbart en fråga om utveckling |
| 2659. | De kosmiska analyserna och kärleken till nästan |
| 2660. | Väsen som inte kan förstå de kosmiska analyserna |
| 2661. | Väsen som är mogna för de kosmiska analyserna |
| 2662. | Den nya världskulturen har redan börjat födas |
| 2663. | Varje människa kommer till slut att bli en verksam cell i Guds allt överstrålande, lysande ande eller kommande bestående fred på jorden |
| 2664. | Ut ur mörkret |
| Efterskrift |
| Gudasonen ett med sin Fader |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt