Läs och sök i Tredje testamentet
| Mänsklighetens starkaste inre längtan är orubbligt riktad mot humanitet |
910. Den samlade jordiska mänskligheten har alltså i själva verket nått så långt fram i skapelseprocessen, att målet för dess anknytning till denna är uppenbart.
Dess högsta mentala inställning är orubbligt riktad mot detta enda: "humanitet".
Att inte alla dess individer har samma uppfattning om humanitet, utan tvärtom ofta har helt motsatta uppfattningar om detta ämne, ändrar ingenting i det faktum att humaniteten är målet för den samlade jordiska mänsklighetens nuvarande anknytning till och dess plats i den stora skapelseprocessen.
De olika individerna tror dock var för sig att just de manifesterar detta speciella goda eller företräder de idéer som ska skänka mänskligheten den åtrådda sanna lyckan.
De högsta visa säger att vägen till lyckan är: "tron på en Gudom" och praktiserandet av kärlek till nästan.
Kyrkliga samfund inom kristenheten följer delvis i de visas spår och förkunnar kärlek till nästan, men lägger dock mer vikt vid en Gudoms "nåd" och "förlåtelse" i avsikt att därigenom uppnå den så högt åtrådda friden och saligheten, medan de materialistiska väsendena hånar all religiositet som "vidskepelse" och lovprisar intelligensens resultat såsom det absolut enda saliggörande eller världsfrälsande.
Naturmänniskorna å sin sida menar att det absolut säkra medlet för att uppnå lycka eller en förbättrad tillvaro är att ställa sig in hos de övermäktiga krafter eller gudomar som enligt deras tro finns bakom alla naturens företeelser.
I sin iver har de inte ens dragit sig för att offra medmänniskor för att behaga den allsmäktiga Försynen och därmed mildra dess eventuella vrede.
Det är ju efterdyningar härifrån som kommer igen i Gamla testamentets djuroffer i templet.
Återstår så medlemmarna av den så kallade "förbrytarvärlden" eller kulturens "undre värld".
Även dessa väsen drömmer om en ljusare tillvaro än den som här beskärts dem, och menar att vägen dit rätt och slätt består i att tillämpa djurets metoder: den starkares, den listigares, den klokares rätt.
Hänsynslös nedsabling av allt som står i vägen, såväl kroppsligt som mentalt, så lyder dessa väsens oskrivna lag.
Lögn och bedrägeri eller andra former av oärlighet och brutal makt är deras enda nycklar till lyckans rike.
Jordmänniskorna företräder således högst skilda uppfattningar om vad som är vägen till lyckan. Men gemensamt för dem alla är att de inom sig hyser en tro på eller en önskan om en bättre tillvaro. Den de befinner sig i är inte tillfredsställande. De längtar alla efter något som är fullkomligare, något som är mer tillfredsställande än de företeelser som i dag tillsammans utgör deras tillvaro, deras öde. Och det är resultatet av denna människornas längtan mot en bättre tillvaro som mer och mer antar formen av "humanitet", och som gör denna till det orubbliga målet i deras högsta föreskrifter. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt