Läs och sök i Tredje testamentet
| Jordmänniskornas forcerade utveckling | 2503. Den icke färdiga jordiska människan representerar således två diametralt motsatta medvetandeområden i sitt psyke, nämligen det djuriska och det mänskliga. Det är utifrån dessa två medvetandeområden som den jordiska människan manifesterar sig. Om det djuriska beteendet har övertaget i väsendet och det mänskliga endast är i sin första, späda början, är väsendet alltså mycket primitivt. Det är sådana primitiva väsen som utgör de så kallade "naturmänniskorna". Den allra första späda typen av jordmänniskor är sedan länge utdöd på jorden. De nuvarande naturmänniskorna har kommit så långt i utvecklingen att de, allteftersom de kommer i beröring med kulturmänniskorna, relativt snabbt kan utveckla sådana sidor av sin mänskliga natur som kan befordras genom intelligens, det vill säga kulturmänniskornas materialistiska vetenskap i teknik och kemi. Däremot kommer utvecklingen av den känslomässiga, intuitiva och därav uppkomna humana sidan av den mänskliga naturen att ta längre tid. Denna sida utvecklas nämligen huvudsakligen endast genom väsendenas självupplevda erfarenheter av lidande. En mycket forcerad utveckling av denna humana sida av den mänskliga naturen åstadkoms här av världskrigen och många andra djuriska manifestationer som domedagstillvarons mångfald av lidanden utvecklar och skapar. Jordmänskligheten ilar därför snabbt mot det fullkomliga människoriket. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt