366. Då "intelligensenergin" således kulminerar här, såsom framgår av symbolen, och då denna energi utgör den absoluta grunden för medvetet tänkande, blir individens anings- eller instinktmedvetande här reducerat till minsta möjliga. Vi ser också att "instinktenergin" här bara existerar i latent form. Det medvetna tänkandet, det vill säga förmågan att analysera, existerar här i sitt högsta framträdande. Då varje väsen som hör hemma i "visdomsriket" har tillryggalagt spiralens mest primitiva eller ointellektuella zoner, och där skördat kulminationen av erfarenhet vad gäller resultatet av att leva i disharmoni med livslagarna, och då väsendets minnesförmåga samtidigt börjar bli betydande, kulminerar här även dess förmåga att dra intellektuell nytta av sina forna mörka erfarenheter. Dess förmåga att resonera har utvecklats till genialitet, vilket innebär att dess analyser till hundra procent stämmer överens med verkligheten. Och då dess vilja är baserad på denna överensstämmelse, blir hela dess framträdande och strålglans också till alla delar intellektuellt bländande.
      Verkan härav förhöjs ännu mer i och med att en betydande intuition existerar i väsendets medvetande sida vid sida med denna bländande viljeföring. "Intuitionsenergin" är här i sitt andra stadium på uppåtgående. Den är livets högsta intellektuella energi. Den är, som tidigare framhållits, materialet för "den heliga anden". Denna ande åter är detsamma som livets eller tillvarons, universums eller världsalltets "fundamentala vetenskap". Dess idématerial och tankeformationer utgör Gudomens eget vetande om sig själv, universum och tillvaron. Med hjälp av "intuitionsenergin" kan de levande väsendena i tillvaron få personligt tillträde till detta Gudomens eget vetande.
      Detta vetandes tankeformationer existerar endast i form av mycket koncentrerade idéer, som uttrycker det nämnda vetandets huvudfacit. När individen i sin utveckling når fram till att kunna använda "intuitionsenergin" i sitt medvetande, är det alltså enbart dessa huvudfacit som han har tillgång till. Den rent lokala detaljeringen i dessa facits underbyggnad, bevisföring eller uträkning fås därför inte genom intuitionen. Denna bevisföring måste det av "den heliga anden" uppfyllda väsendet självt räkna ut, självt finna grunderna för i själva tillvaron, i sitt eget praktiska, fysiska och andliga liv, och detta sker alltså uteslutande på basis av väsendets intelligensförmåga och med hjälp av "intelligensenergin". Men ett sådant bruk av intelligensförmågan och den fjärde grundenergin är endast möjligt eller av verklig betydelse när individen med hjälp av "känsla" och "intelligens" behärskar "tyngdenergin" harmoniskt, så att medvetandet inte längre störs av denna energis mer eller mindre obundna, explosiva natur med dess utlösningar i form av själviska manifestationer eller dräpande, lemlästande och själsförgörande begär efter en position i ära, makt och rikedom. Först när individen är färdig med dessa primitiva begär, och osjälviskheten eller kärleken till medväsendena har blivit den ledande livsenergin, är intelligensen fri, så att den av individen kan användas till att reda ut hans då tillströmmande intuitionsupplevelser.