Symbol nr 26
Det kommande fullkomliga människoriket
301. Liksom den enskilda människan når fram till den stora födelsen, så kommer mänskligheten också att uppleva den stora födelsen som dagligt uppträdande människor emellan. När mänskligheten består av fullkomliga människor som har haft den stora andliga upplevelsen, blir samhället också fullkomligt. Hela dess struktur och all dess politik blir till glädje och välsignelse. Då är världen inte baserad på affärsprincipen, utan på människans skaparförmåga, och då kommer alla regeringar att höra ihop, därför att det är en enda organism. Då har de funnit varandra, och då är all världens regeringar samlade i en överregering. Det kommer att bli en gemensam regering för hela världen.
      Vi ser ju redan tendensen till utveckling av det: Én Verden, Unesco, Folkens förbund, FN, och vad de heter allihop. Alltsammans är i sin början, och därför har det sina barnsjukdomar och är mer eller mindre vacklande. Men tendensen bakom växer, och slutresultatet blir såsom visas på symbolen. Men ingen människa kan åstadkomma det, naturen åstadkommer det själv.
      När vi lär oss se att naturen åstadkommer det, och på vilket sätt den åstadkommer det, kan vi var och en vara med och följa naturen. Det är dåraktigt att tro att man själv kan åstadkomma det. Jag är inte så naiv att tro att jag skulle kunna åstadkomma det själv. Även om jag blev världsdiktator, skulle jag omöjligt kunna åstadkomma det. Jag kan inte göra om människorna, de står ju på ett utvecklingssteg, och man kan bara växa från det ena steget till det andra, alldeles som ett barn måste växa för att bli vuxet. Det kan heller inte åstadkommas genom diktatur.
      Man måste alltså förstå att man inte har någon anledning att kritisera, angripa och åstadkomma allt det som människorna har så bråttom att göra, man ska bara sörja för att rensa ut den djuriska tendensen ur sig själv. Gud ska nog göra om mänskligheten, för den fiendskap människorna utlöser drabbar dem själva, och då ska de säkert bli färdiga med det.
      Men vi kan alltså vara med och bygga upp det och föra in den kraft, kärlek och vetenskap i världen som det ska baseras på. Det kan vi, och det kan vi lära genom den andliga vetenskapen. Därigenom kan vi själva vara med, och ingenting är lyckligare. Man kan inte arbeta med något bättre än just att vara med och bygga den kulturen, och det är man varje gång man söker övervinna en antipati. Även när man bekämpar den minsta antipati, är man med och bygger detta rike. Man kommer inte att ensam bygga sitt eget mänskliga medvetande, utan man är med och bygger mänsklighetens kultur.
      Vi ser därför tydligt hur naturen själv visar vägen. Det är inte något jag har hittat på, att det skulle kunna vara så. Det är inte något som skulle kunna vara så, det är något som är så. Och det är ju det ni så småningom själva kommer att uppleva genom att sätta er in i dessa analyser. Jag hinner inte på långt när nämna om allt för er som kan sägas om detta. (Se st. 517, 546.)