Liksom det inte kan bli ordnade förhållanden inom ett samhälle av individer som inte har någon regering, kan det inte heller bli ordnade förhållanden inom ett samhälle av nationer så länge detta inte har lag- och rättsväsen, inte har någon regering. Och utvecklingen har också redan börjat fosterbildningen till en sådan regering och överhet. Detta foster visar sig för oss i det dagliga livet som identiskt med manifestationen av FN. Denna realitet är ett internationellt lag- och rättsväsen i vardande. Men detta rättsväsen står i dag utan något polisväsen som kan tillvarata dess intressen. Och ett lag- och rättsväsen utan polismakt har som bekant inget att säga till om gentemot lagöverträdarna. FN:s makt är därför ännu bara obetydlig i jämförelse med vad den en gång ska bli gentemot de eventuella "förbrytare" (nationer) som det i dag ska döma, särskilt som dessa "förbrytare" har rätt att "bära vapen" (armé och flotta). Man kan tänka sig samma förhållanden i gängse daglig rättspraxis: en vapenlös domare ställd inför en förbrytare som är beväpnad till tänderna. Det kan ju endast bli en parodi på vad det skulle vara. Men liksom nationernas lag- och rättsväsen efter hand förbjuder enskilda individer att bära vapen och endast tillåter att uppkomna stridigheter avgörs med rättens vapen, så kommer utvecklingen också att föra fram till att världsrikets lag- och rättsväsen efter hand blir den enda vapenföra makten i världen, medan all militarism kommer att bli förbjuden för de enskilda staterna. Alldeles som en nation inte kan skapa ordnade eller civiliserade förhållanden utan polis, kan naturligtvis inte heller ett världsrike bli civiliserat innan det fått sin världspolis.