Martinus: Livets Bog, del 1, st 119

119. Men då energierna från "den gudomliga skaparprincipens" ljusa utstrålning redan länge varit en dominerande faktor i jordmänsklighetens utveckling och därigenom gjort det till ett faktum att denna mänsklighet utvecklas från "djurriket" till "människoriket" och inte omvänt, och då denna utveckling endast kan fortgå genom att det stora budet "Älska varandra" uppfylls, och denna uppfyllelse för jordmänniskans del, enligt den gudomliga världsplanen, i sin tur endast kan utlösas i form av de ovannämnda realiteterna eller punkterna, så kommer utvecklandet av dessa, och den därpå vilande skapelsen av ett gudomligt världsrike, också här att framstå som en absolut verklighet.
De stora skeenden som under innevarande århundrade sätter sin prägel på världen, är alltså identiska med omskapelsen av jordmänsklighetens töckentillstånd till en solljus tillvaro, de är djurrikets dödskamp i den jordmänskliga samhällskroppen, de är det kosmiska människorikets begynnande insteg på jorden. Att dessa mäktiga tilldragelser inte kunnat vara och inte kommer att vara alldeles oblodiga, är helt naturligt så länge de ännu är liktydiga med en strid som förs inom ett område, där hat, hämnd och självförsvar kämpar emot träldom, hamstring och girighet. Ett slagfält som uppvisar en reaktion mellan sådana energier kan endast producera lik. Men över dessa lik uppstår världen i en ny, förklarad gestalt, och jorden blir en vibration av förnuft och kärlek, en harmoni av intuition och salighet.

Föregående

Nästa