135. Första avdelningen. Med väsendena i första avdelningen av tredje kategorin förstås sådana individer som i fråga om intelligens och känsla är så långt komna i utvecklingen, att de står på gränsen till "den stora födelsens förgård". Eftersom intelligens och känsla ännu inte är i jämvikt hos dem, då ju deras intelligens är deras känsla överlägsen, och det därigenom råder en viss form av disharmoni i medvetandet hos dem alla, har dessa väsen inte tillträde till denna förgård. Dock bör det påpekas att det här finns enstaka undantag, nämligen sådana väsen i denna kategori, hos vilka disharmonin mellan intelligens och känsla inte är större än att de ibland kan uppleva perioder då den är helt upphävd. Under en sådan period befinner de sig i den stora födelsens förgård och kan till och med börja komma i beröring med den stora födelsens föregångssymtom. Men eftersom detta jämviktstillstånd ännu bara är periodiskt, då ju alltid en del ofärdiga sidor efter hand kommer att visa sig i deras medvetande, vilka först måste slipas av, innan det permanenta förgårdstillståndet eller den fulla mottagligheten för den stora födelsen kan uppnås, möter vi alltså även här, liksom i känslokategorins första avdelning, "tröskelns väktare" och får bevittna små "återfall". De här skildrade små "besöken" i den stora födelsens förgård hör som nämnts ännu bara till undantagen, men de kommer naturligtvis för väsendena inom såväl intelligens- som känslokategorins första avdelningar att bli allt vanligare, allteftersom de andliga krafterna från den nya världsimpulsen vinner insteg. Eftersom känslolivet är för obetydligt hos intelligenskategorins väsen, är dessa inte i stånd att över huvud taget tro på något som de inte omedelbart kan finna en logisk eller hjärnmässig förklaring till. De är därför inte i någon väsentlig utsträckning anhängare av gamla religiösa dogmer eller traditioner som intelligensmässigt inte står i överensstämmelse med vad vi kallar "vetenskap". Men eftersom väsendena inom intelligenskategorins första avdelning ändå äger en någorlunda utvecklad känsla, åstadkommer denna att dessa väsen likväl har en religiös inställning. Men denna religiositet tar sig inte uttryck i blind hängivenhet och tillit till de rådande världsreligionerna och trosformerna, utan visar sig i stället som ett utomordentligt starkt begär efter att lösa andliga problem. Dessa väsen har därför filosofi eller andlig forskning till livsuppgift. Denna andliga forskning kan i sin tur indelas i flera kategorier. Somliga väsen har bibelstudium och religionsforskning som specialitet; andra däremot söker att med utgångspunkt från materiella, vetenskapliga erfarenheter göra världsbilden klar för sig; åter andra har sett som sin uppgift att finna förklaringen till psykiska fenomen. Och på så sätt finns det många skilda grenar av kunskapsbegär och forskarintresse, vilkas gemensamma resultat gör tredje kategorins första avdelning till ett område i utvecklingen, där känslolivets erfarenheter börjar förenas med intelligenslivets analyser. Denna avdelning utgör alltså en zon i utvecklingen, där vetenskapens eller den rent materiella eller hjärnmässiga kunskapens lysande trådar börjar vibrera i harmoni med motsvarande trådar inom känslolivet. Och ur denna harmoni uppstår "visdomen" och börjar uppenbarandet av den kosmiska världen. Väsendena av tredje kategorins första avdelning kommer alltså huvudsakligen att framträda i tillvaron bland de vetenskapens utövare som vi känner under begreppen "filosofer" och "andliga forskare".