143. Att inte alla jordmänniskor kan ledas av den gudomliga suggestionen, hänger alltså samman med deras intelligensutveckling. Man måste således förstå att individen i de första zonerna av sin jordmänniskotillvaro endast har en mycket primitiv eller latent intelligens och därför mer är ett känsloväsen än ett intelligensväsen. Han kan därför inte analysera eller förstå så mycket med hjälp av intelligensen, och allt vad han ser men inte kan förklara eller förstå tillskriver han därför genast "övernaturliga" upphov, såsom gudar, andar och djävlar, av vilka de förstnämnda alltså blir hans ideal. Och individens hela andliga ledning genom de första zonerna av jordmänniskotillvaron, fram till de stadier då han själv börjar bli mottaglig för intelligenspåverkan, sker därför inte genom hans egen kraft eller kunskap, utan genom suggestion, vilket alltså innebär känslopåverkan, som i sin tur resulterar i "tro". Eftersom denna suggestion härigenom i själva verket kan liknas vid en gudomlig arm som bär den lilla, ännu osjälvständiga och hjälplösa individen tryggt genom mörkret fram till det tillstånd där han börjar kunna se med egna ögon, börjar kunna röra sig av egen kraft, och alltså absolut inte blir överlämnad åt sig själv innan dessa egenskaper helt förvärvats, framstår här den gudomliga suggestionen, med sina för de berörda utvecklingsstadierna avpassade, inspirerande, frid- och harmoniskapande sakrament, dopritualer samt övriga religiösa ceremonier, som en gudomlig kärlekskraft, som en ny, fundamental bekräftelse på de eviga orden: "Allt är mycket gott."
      Men efter hand som individerna går vidare i utvecklingen börjar en gryende intelligensutveckling göra sig gällande. Genom denna börjar de få förmåga att själva analysera tillvaron. Och i samma mån som denna förmåga utvecklas, blir de alltmer oemottagliga för suggestion eller tro och i stället alltmer öppna för vetande, önskar mer och mer kunna gå av egen kraft, genom egna erfarenheter och upplevelser, och kommer just därigenom alltmer över i grupp A. I grupp B befinner sig däremot alla väsen i ett medvetandetillstånd där de andligt sett endast kan ledas av den gudomliga suggestionen. De utgör därför alla individer, vilkas känsla och intelligens inte är så utvecklade att den gamla allmänna uppfattningen om tillvaron framträder som föråldrad eller naiv för dem, varför de utan undantag antingen är eller kan bli anhängare av denna. Alla de väsen som kommit att bli dess anhängare representerar då också en hel skala av olika religiösa stadier, som i sin tur kommer till uttryck i motsvarande "religiösa sekter". Genom dessa religiösa sekter lär vi känna alla de mer eller mindre utvecklade synsätt, genom vilka dessa väsen betraktar den gamla allmänna uppfattningen eller världsimpulsen, eftersom varje enskild sekt genom sina speciella lärosatser ger uttryck åt sitt särskilda förhållande till eller sin förståelse av denna uppfattning. Alla väsen inom grupp B som framträder som medlemmar av en eller annan sekt, kan alltså hänföras till de så kallade "troende" eller "omvända".
      Eftersom dessa individer därför, som tidigare nämnts, inte har någon särskild nytta av Livets Bog, utan får tillräcklig andlig eller religiös näring från den gamla världsimpulsen, ska vi inte gå in på att definiera olika avdelningar av grupp B, utan bara nämna det karakteristiska för var och en av de tre kategorier som den består av.