16. För varje sanningssökare eller studerande av livets högsta problem är det av utomordentligt stor betydelse att bli ledd till den rätta upplysande källan. Eftersom den gudomliga visdomen strålar ut genom många vitt skilda former av väsen, vetenskaper, religioner och konstarter, kan det vara vanskligt för den sanningssökande att komma underfund med vilken av dessa nämnda realiteter och vilken form av samma realitet som just utgör den för honom själv särskilt avpassade, rätta, vägledande källan. Därför kan det här vara till hjälp att påpeka, att för att en realitet eller manifestation ska vara identisk med den rätta källan för en individ, måste den vara av en sådan natur att den just är i samklang med den medvetandenivå eller den erfarenhetszon som individen i fråga tillhör, och därför för denna individ bara kan verka som en livgivande inspiration. Ligger denna realitet alltför mycket framför vederbörande individs erfarenhetsfält eller medvetandenivå, kommer den för honom att framstå som fantastisk, liksom den kommer att verka naiv om den ligger alltför långt under detta väsens utvecklingstillstånd, och den kan då alltså inte i något av fallen slå an de strängar i individens medvetande som får honom att uppleva denna realitet som sanning. Men när ett ting inte kan upplevas som sanning, kommer det därigenom att få ett sken av osanning över sig. Vi står här inför grundprincipen i de problem som i den dagliga tillvaron är kända under begreppen "falska profeter", "falska messiasgestalter", "falska världslärare" osv. Som vi ser, behöver dessa realiteter alltså inte vara absolut falska, utan blir det för ett väsen endast när deras livgivande eller upplysande värde ligger så mycket framför eller så långt efter väsendets karaktärsnivå eller utvecklingstillstånd, att ingen kontakt- eller förnuftsmässig förbindelse mellan dem kan komma till stånd.
      För varje individ eller för varje sanningssökare gäller det alltså att på sin dagliga vandring och i sin upplevelse av livet finna de väsen, de manifestationsformer, den lektyr, den sysselsättning eller så mycket eller så lite som för honom är identiskt med en absolut livgivande eller stimulerande grundval för hans utveckling från okunnighet till vetande, från mörker till ljus, från sorgens och skuggornas mörka riken till kärlekens lysande zoner inför den eviga Gudomen.