184. Växtens vakna medvetande finns alltså enbart på ett andligt plan. Hela sin fysiska tillvaro upplever den därför, som tidigare nämnts, endast i form av "sömn". Detta innebär alltså att när växten vilar sitt dagsmedvetande och befinner sig i sömn, utvecklar den sin materiella tillvaro. Då är den med om att frambringa sommar i den materiella världen. Då arbetar den på det fysiska planet. Avsikten med detta arbete är att få växtens fysiska kropp så utvecklad, att den kan bära dess medvetande eller göra den dagsmedveten i den materiella världen. Och när den nått så långt, ser vi den inte längre som "växt", utan som "djur". När växten däremot är vaken eller befinner sig i sin dagsmedvetna tillvaro, ser vi i de flesta fall dess fysiska tillvaro eller framträdande uppvisa ett dödsliknande tillstånd, vilket särskilt är fallet om vintern – för att så åter, när dess yttre och inre betingelser tillåter det, "falla i sömn" på sitt eget plan, och genom denna sömn en liten tidsperiod arbeta vidare i sitt undermedvetande på att fullkomna sin fysiska kropp i riktning mot djurriket, varefter den återigen "vaknar upp" en liten tid på sitt eget plan, osv. På växtens eget tillvaroplan, eller i "instinktriket", formar sig alltså dess upplevelse av livet som en skiftande utlösning av medveten och omedveten tillvaro. Denna skiftande utlösning är i sin tur identisk med de första elementära formerna av vila och verksamhet. När växterna befinner sig i ett slags dvalliknande tillstånd om vintern, är detta alltså tecken på att deras medvetandekoncentration har dragits in i deras dagsmedvetande på instinktplanet, varvid deras vakna liv fungerar, medan deras fysiska medvetandetillstånd är i vila. På liknande sätt gör sig ju det omvända förhållandet gällande, när medvetandekoncentrationen har dragit sig in i deras fysiska kroppar och bringat dessa till funktion och utveckling, varvid dagsmedvetandelivet befinner sig i vila. Men då de fysiska kropparna ju inte är tillräckligt utvecklade för att kunna ge växterna en vaken eller medveten upplevelse av livet, blir den period då medvetandekoncentrationen just är inriktad på deras fysiska medvetandeliv identisk med "sömn". Vi ser alltså att även växtväsendena har ett sömn- och ett vakenhetsmedvetande. Men medan dessa väsen i vaket tillstånd befinner sig på ett andligt plan och i sovande tillstånd på det fysiska, befinner sig djuren däremot på det fysiska planet i vaket tillstånd och på ett andligt plan när de sover. Men detta beror ju på att det i och med djurriket inträder en vändpunkt i utvecklingen. Tyngdenergin är ju den mest materiella energin, och i jämförelse med denna blir därför de andra grundenergierna av mer andlig art. Eftersom djuret i själva verket utgör en växt som fått tyngdkroppen eller den fysiska kroppen utvecklad så långt, att den kan bära dagsmedvetandet, och nästa kropp som ska utvecklas därför måste bli en andlig kropp, och denna kropp ännu inte kan bära dess medvetande, utan tills vidare endast framträder som sömn- eller undermedvetande, är det givet att detta undermedvetande i motsats till växtens måste vara av andlig natur.