30. Men helt bortsett från dessa fakta blir vi också på andra sätt ständigt påminda om en fullständig kapitulation av det hittills gällande religiösa kunskapsunderlaget, eftersom det från mänskligheten utgår liksom ett enda stort tusenstämmigt rop mot det okända, som bryter fram i följande form: Hur ska jag uppfatta begreppet "Gud"? Vad är gott och vad är ont? Har begreppet "bön" någon betydelse? Hur ska jag kunna tro på en kärleksfull Gud, när jag lemlästad befinner mig i ett världskrigs fasor? Hur ska jag förstå hans rättfärdighet, när jag ser det ena barnet komma till världen i den rike mannens strålande palats, där det omges av lyx och kan få hela raden av önskningar uppfyllda som hänger samman med pengar – och det andra barnet komma till världen hos fattiga och sjuka föräldrar, där det redan vid späd ålder börjar lida nöd och får gå klädd i torftiga och luggslitna paltor eller i det rika barnets avlagda kläder. Eller när jag ser det ena barnet födas hos goda och kärleksfulla föräldrar, som tillhandahåller ett hav av förutsättningar för att det ska kunna bli en lycklig och god människa som kan vara till glädje och nytta för sin omgivning – och det andra barnet födas hos föräldrar, som inte verkar ha mött ens så mycket kärlek att det blir möjligt för dem att förstå att en sådan verkligen existerar, och därför är mer eller mindre i konflikt med sin omgivning, ja, ibland till och med så att det gränsar till hat mot samhället? Jag kan bara förstå att det lilla väsen som får sådana föräldrar, kommer att befinna sig i en uppsjö av förutsättningar för att råka i konflikt med samhällets lagar och därigenom ytterligare bli stämplad till att trampas ned av sin omgivning. – Inte heller förstår jag Guds rättvisa när jag ser det ena barnet födas med enorma förmågor och anlag – bli ett geni – och det andra barnet födas med en inneboende längtan efter att bli detsamma, men trots all sin flit och strävan synbarligen bara uppnår en liten bråkdel därav. – Jag kan heller inte riktigt fatta Guds väsen eller kärlek, när jag bevittnar att många till synes oskyldiga väsen blir utsatta för våldsam smärta och lidande av sin omgivning. – Ja, ibland kan det rent av se ut som om jag befann mig i en ocean av orättvisa, osv. – På så sätt är världen fylld av dessa klagorop och suckar, som tillsammans kan betraktas som ett enda stort rop eller skri från mänskligheten efter mer kunskap – ett enda stort vittnesbörd om en pågående kapitulation av de gamla religiösa begreppens inspirationskraft – en långt utvecklad hunger efter en för individernas nuvarande och framtida rättvisekänsla tillfredsställande gudomlig förklaring av själva det dagliga livets till synes orättvisa företeelser och mysterier – ett talande bevis för en "domedag" eller en världskulturs undergång.