45. Tvärsigenom trappformationen går en kägelformad figur, som ska visa det inbördes förhållandet mellan skaparprincipens mörka och ljusa utstrålningar genom ett spiralavsnitt. De violetta fälten över och under figuren visar den senare i Livets Bog skildrade kosmiska realiteten X2, i vilken skaparprincipen i sin högsta analys utmynnar som huvudfaktorn. Mellan de nämnda fälten ser vi hur skaparprincipens ljusa utstrålning, som återges med det vita fältet från mitten av rike nr 5, där den är som högst eller kulminerar, fram genom rikena nr 6 och 1 är i stadigt avtagande, för att sedan framträda i sin mest latenta form i mitten av rike nr 2, varpå den åter tilltar fram genom rikena nr 3 och 4 och når en ny kulmination i ett nytt rike nr 5. Följer vi den mörka utstrålningen av skaparprincipen, som på symbolen är återgiven med det svarta fältet, ser vi att den har sin kulmination där den ljusa utstrålningen är latent och sin latenta form där den ljusa har sin kulmination. Tillvaron formar sig alltså för de levande väsendena som skiftande perioder av ljus- och mörkerupplevelse. Och en utvecklingsspiral med dess ljusa och mörka hälft kan därför sägas vara individens högsta upplevelse av principen "dag och natt". Utvecklingsspiralerna kan alltså betraktas som det eviga livets "dygn". Sådana "dygn" har endast sex "timmar", men varje enskild "timme" utgörs av ingenting mindre än ett av de tidigare omtalade rikena eller tillvaroplanen. Var och en av dessa "timmar" har så i sin tur sina tusentals "minuter", vilka var och en kan markeras som det levande väsendets enskilda, lokala liv. "Sekunderna" i dessa "minuter" kan i sin tur identifieras som individens enskilda levnadsår.
      Genom föregående rader har vi fått en första svag aning om det kolossala tidspanorama som en utvecklingsspiral representerar. Framför oss har vi således ett panorama, inför vilket de levande väsendenas vidaste normala tidsbegrepp förlorar sig i det rent mikroskopiska. Dessa "spiraldygn" blir därför också den absolut enda tidsindelning som kan användas i kosmiska förnimmelseperspektiv.