68. Även för de stora makrokosmiska skaparimpulserna kan symbolen användas. Vill man till exempel betrakta den som uttryck för "vintergatsimpulserna", behöver man bara föreställa sig cirklarna som uttryck för de olika "vintergatssamhällena". Om symbolen ska tjäna som uttryck för "solimpulserna", låter man på liknande sätt cirklarna beteckna "solsamhällena", liksom man låter dem föreställa "klotsamhällena", om man önskar att symbolen ska visa "klotimpulserna". Men man bör då naturligtvis vara införstådd med att impulserna måste tänkas vara av sådana dimensioner, att de tidigare nämnda "världsimpulserna" i dem försvinner som osynliga eller mikroskopiska detaljer.
      Vi har alltså här bevittnat att skaparprincipen i hela sitt gudomliga framträdande inte utgör någon av tid, rum och utveckling begränsad realitet, utan utvecklar sig fritt genom hela världsalltet, i såväl makro- som mikrokosmiska former och detaljer, varvid den genom sin särskilda natur som grundval för allt medvetet liv utgör förutsättningen för individens eviga förnimmelse av att finnas till.