338. Vad är då nattmedvetandet? Är det något annat och mer än enbart ett vilotillstånd? Nej, enligt den vanliga jordiska människans uppfattning är det inte något annat eller mer, eftersom hon inte har förmåga att tillägna sig något särskilt självupplevt vetande om det. Hon förmår endast se nattmedvetandet som ett vilotillstånd. I hennes medvetande framstår det rätt och slätt som ett "medvetslöst" tillstånd, eftersom hon normalt inte kan erinra sig några som helst upplevda detaljer från detta tillstånd. Dock kan det hända att hon, när hon vaknar upp ur sömnen, har liksom en förnimmelse av att ha upplevt något. Ja, dessa upplevelser kan till och med framstå mycket klart och tydligt i minnet, även om de i de flesta fall är oklara eller ologiska. Sådana upplevelser är kända under begreppet "drömmar". "Drömmar" är alltså verkliga tankereaktioner i individens medvetande. Men då tankereaktioner i sin tur är detsamma som "upplevelser", blir "drömmar" identiska med realistiska upplevelser.
      Men då dessa skiljer sig från de vanliga fysiska upplevelserna genom att de inte som dessa äger rum genom de fysiska ögonen, öronen, händerna, fötterna eller andra delar av den fysiska kroppen, eftersom denna kropp med undantag för de livsbetingande automatfunktionerna, såsom blodomloppet och andningen, är satt ur funktion, uppfattas de av den jordiska människan till en viss grad som overkliga, i synnerhet som de ju inte är underkastade hennes medvetna viljekontroll, utan framträder som tillfälligheter som kan utlösa de mest oväntade händelser. "Drömmarna" gör det alltså till faktum att det existerar två realistiska slag av "vaket" tillstånd, nämligen en vaken, dagsmedveten upplevelseform genom de fysiska sinnena, och en i själva verket lika "vaken" upplevelseform i ett tillstånd då de fysiska sinnena är satta ur funktion. Båda upplevelseformerna upplevs av individen som tankefunktion och är lika realistiska. Väsendet "ser" i drömmarna landskap, städer, människor, djur, blommor eller materier, det "ser" sorger, olyckor, lemlästningar och lidanden, lycka och glädje lika verkligt som i det vakna fysiska medvetandet. Ja, individen kan, så länge han är i drömtillståndet, absolut inte avgöra vilken av de båda tillvaroformerna han befinner sig i. Från sin "drömtillvaro" har han lika realistiska minnen av "gröna skogar", "ängar", "marker", "djur" och "människor", "sorger" och "glädjeämnen" som från sin vakna, fysiska tillvaro. Dock finns det vissa ting som stundom avslöjar att individen i "drömtillvaron" inte i lika hög grad som i den fysiska tillvaron är underkastad tyngdlagen. Här avslöjas ett mer frigjort tillstånd än det som det jordiska väsendet är underkastat i sin upplevelse genom den fysiska kroppen. Här kan man till exempel uppleva att man "svävar" fram genom rymden, liksom man ibland på sin tankes befallning kan uppleva en rent "kroppslig" förvandling. Alltefter sin viljeinställning kan man uppleva sig själv som barn, som ung eller som gammal. Man är heller inte bunden vid ort och ställe på samma sätt som i den fysiska upplevelseformen. Det är alltså många upplevelser där som är helt olika upplevelserna i den vakna fysiska tillvaron.
      Drömmen gör det således till faktum att det existerar en helt annan upplevelseform än den fysiska – och därmed en helt annan värld än den rent materiella. Det jordiska väsendet lever alltså i två världar.