356. Men ännu en kraftkälla står till buds för det levande väsendets manifestation. Det är den, genom vilken väsendet kan "minnas".
      Att kunna minnas eller "komma ihåg", är också funktionen av en förmåga och visar sig därmed även vara en energifunktion. Denna energi är "minnesenergin". Med hjälp av denna energi är det möjligt för jaget att skapa mentala "kopior" av sina upplevelser eller erfarenheter. Efter hand får jaget därigenom en hel samling av sådana "kopior". Det är dessa "kopior" vi kallar "erinringar" eller "minnen". "Minnen" är således i själva verket också rent materiella realiteter skapade i materia, men denna materia är ju av ett helt annat slag än den fysiska. Att "minnena" alltså är ett slags skapade och därmed materiella realiteter, låter sig inte bestridas. Det är ett faktum att de bildar en hel liten värld för sig. Denna värld är visserligen en "inre värld", men det hindrar inte att den ändå utgör en värld, i vilken individen kan röra sig, uppleva detaljer, bli glad eller sorgsen. Denna "inre värld" avspeglar alla den yttre världens nyanser. Den är den yttre världens reflex i en annan materia. I den "inre världen" finns detaljerna från individens förflutna tid bevarade. Tack vare sin förmåga att laborera med denna materia får individen möjlighet att föra sin förflutna tid in i nutiden, och kan utifrån dessa förgångna upplevelser (minnena) vägleda sig själv vid sina beslut i nuet. Den förflutna tidens upplevelser blir därigenom ett stort fundament för skapandet av hans framtid. Utan "minnesförmågan" skulle någon utveckling omöjligt kunna äga rum. Individen skulle aldrig någonsin kunna bli klokare, och begreppet "förfluten tid" skulle vara en omöjlighet.
      Och utan att känna till "förfluten tid", skulle heller aldrig begreppet "framtid" ha kunnat komma in i hans medvetande. För det är ju enbart genom minnena från den upplevda "förflutna tiden" som föreställningen och hoppet om en "framtid" existerar.
      "Minnet" är således en energifunktion. Och den härtill använda energin benämner vi "minnesenergin".
      Då alla dåliga eller mörka punkter i minnena genom denna energi blir frånskilda och avlägsnade, så att minnena efter hand blir långt ljusare än den verklighet som de ursprungligen var "kopior" av, och därför i motsvarande grad verkar "saliggörande" på individen, har denna energi här i Livets Bog också kallats "salighetsenergin". Denna energi är jagets sjätte stora kraftkälla.