359. Symbol nr 9 visar de sex grundenergierna och deras inbördes förhållande till varandra. Som tidigare visats i Livets Bog, utgör var och en av dessa grundenergier ett tillvaroplan. Såväl tillvaroplanen som grundenergierna är betecknade med solspektrumets sju färger. På symbolen, som läses nedifrån och uppåt, ser vi två svarta streck som är något kraftigare än de övriga strecken. Dessa markerar det avsnitt i utvecklingsbanan som utgör en "spiral". Detta avsnitt åter är genom de andra strecken indelat i sex mindre avsnitt eller fält, alltså "spiralens" sex riken eller de tidigare nämnda tillvaroplanen. Det nedersta (röd färg) är "växtriket", nästa (orange färg) är "djurriket". Därefter följer "människoriket" (gul färg), "visdomsriket" (grön färg), "den gudomliga världen" (blå färg) och "salighetsriket" (indigofärg).
      Genom att läsa fälten eller tillvaroplanen vågrätt får man en överblick över grundenergiernas olika kombinationer på de skilda planen. Vi ser att samtliga energier är närvarande på varje plan, men i olika kvantiteter. Varje energi framträder i sex stadier, nämligen ett stadium där den är latent, två där den är på uppåtgående mot kulmination, två där den är på nedåtgående mot det latenta stadiet samt ett där den kulminerar.
      I det nedersta fältet, som ju symboliserar "växtriket", ser vi att kombinationen av energierna är på följande sätt: "Instinktenergin" är i kulminationsstadiet, "tyngdenergin" är i sitt andra stadium på uppåtgående, medan "känsloenergin" är i sitt första stadium på uppåtgående. Därefter kommer "intelligensenergin", som är i sitt latenta stadium, sedan "intuitionsenergin", som är i sitt sista stadium på nedåtgående, och slutligen "minnesenergin", som är i sitt första stadium på nedåtgående.
      Denna kombination av de sex grundenergierna utgör alltså tillsammans den mentala och fysiska materia, i vilken "instinkt-" eller "växtriket" är manifesterat. I kraft av denna kombination av grundenergierna eller jagets kraftkällor uppstår ett material, av vilket jaget kan börja skapa sig fysisk synlighet, liksom det också med hjälp av detta material kan börja uppleva fysiskt, även om denna upplevelseform ännu bara existerar som ett aningstillstånd.
      Som framgår av symbolen, rymmer växtmentaliteten mycket lite av "intelligens". Den har däremot "intuition" och "minne". Detta innebär att den har en "inre värld". Detaljerna i den "inre världen" är "minnena" eller "guldkopiorna" från den föregående "spiralen". Här i denna "inre värld" har växten sitt egentliga dagsmedvetande. Här lever den i ett absolut salighetstillstånd. Men den yttre fysiska världens starka påverkan på växtväsendet i form av väder och vind, kyla och värme, torka och väta, brutalitet och lemlästning, gör att aningsförmågan efter hand blir en dominerande faktor. Och med denna aningsutveckling börjar det tillstånd som hos djuret och människan blir till dagsmedvetande. Detta tillstånd är alltså hos växtväsendet ännu bara ett aningstillstånd. Detta väsens verkliga dagsmedvetande är således av en helt annan natur än djurets eller jordmänniskans. Och eftersom det är den föregående "spiralens" minnen som växten i detta dagsmedvetande ägnar sig åt, är detta medvetandetillstånd av mycket späd natur i förhållande till det dagsmedvetande som den nya "spiralen" börjar utveckla hos väsendet.
      Det går alltså inte att bortförklara att växten har ett litet, mikroskopiskt dagsmedvetandetillstånd med andliga förmågor från en tidigare "spiral". Som vi senare ska se, är närvaron av detta en absolut nödvändighet för hela växtväsendets utveckling till djur och människa. Utan denna föregående "spirals" inkarnation i den nutida växten skulle dess nuvarande fysiska synlighet, dess form och framträdande, vara en absolut omöjlighet. För vad är denna synlighet annat än en reaktion mellan växtens forntid och nutid? Om det inte fanns någon "intelligens" närvarande i denna reaktion, skulle växten vara en slumpmässig, kaosliknande ansamling av materia. Men detta är just motsatsen till verkligheten. Växtens yttre struktur och form är i högsta grad en logisk och ändamålsenlig uppbyggnad, som ju omöjligt kunde ha kommit till stånd utan "intelligensens" närvaro. Att denna intelligensmässiga uppbyggnad sker automatiskt, det vill säga utan någon särskilt medveten hjärnmässig viljeföring, är bara ett ytterligare bevis för växtens överlevnad från en tidigare "spiral", för en sådan automatisk medvetandefunktion eller viljeföring kan ju endast existera som identisk med "C-vetande". Då "C-vetande" endast kan bli till som ett resultat av "B-vetande", det vill säga dagsmedveten viljeföring, och detta åter endast kan vara ett resultat av "A-vetande", det vill säga hjärnmässiga eller dagsmedvetna upplevelser, utgör växtväsendets nuvarande tillstånd således ett orubbligt bevis för att det en gång haft ett vaket fysiskt dagsmedvetande med hjärnmässig viljeföring, varav dess nuvarande automatfunktioner är ett resultat. (Angående "A-vetande", "B-vetande" och "C-vetande" hänvisas till min bok Logik, kapitel 94.)
      Växtväsendet har alltså ett för den utvecklade forskaren tillgängligt själsliv, vilket bidrar till att bevisa "spiralzonens" existens som absolut verklighet.
      "Spiralzonen" utgör ju ett utvecklingsavsnitt som består av två mindre avsnitt. I det ena avsnittet upplever individen kulminationen av "primitivitet", och i det andra kulminationen av "intellektualitet". Väsendenas eviga tillvaro blir därigenom en evigt skiftande mental rörelse genom dessa två kulminationer. I det intellektuella avsnittet av "spiralen" upplever det levande väsendet så mycket vaken hjärnmedveten viljeföring och realistiskt vetande, att dessa vid sin övergång till automatfunktion helt kan föra det levande väsendet igenom "spiralens" ointellektuella avsnitt utan någon speciell fysisk hjärnfunktion.
      Växtväsendets medvetna del av mentaliteten bärs ju av "minnes-" och "intuitionsenergierna". Eftersom den förstnämnda energin är den dominerande, utgörs som nämnts växtväsendets medvetna fält av dess "inre värld", dess minnen från en tidigare "spiral". Då dessa ju framträder i en överväldigande "guldkopiering", vilket innebär att absolut allt eventuellt mörker och allt obehagligt med minnena är avlägsnat eller upplöst, "förvittrat", så att endast det absolut fullkomliga och goda eller ädla finns kvar, blir denna "inre värld" ju ett "salighetstillstånd" eller ett liv i fullständig glädje och lycka. Sorg och motgång, sjukdom och nöd, hat och lemlästning, vet man ingenting om i denna växtväsendets "inre värld". Från detta väsens "inre" tillstånd kan därför endast strömma ut "salighetsenergi". Det är denna energi som, fortplantad till fysisk materia, skapar "blomman".
      Vad är en "blomma"? En "blomma" är kulminationen av skönhet i fysisk materiesammansättning. Vad är skönare än en "blomma"? Har inte begreppet "blomma" rent av blivit en generell beteckning för allt som kulminerar? Talar vi inte om "blomman" av ett folks kultur, den "blomstrande" ungdomen osv.? Växtväsendets tillstånd på det fysiska planet är så ljust och saligt, att det gett sitt namn åt allt som ska betecknas som fullkomligt, harmoniskt och vackert. När vi säger om något att det "blomstrar", vet vi att det kulminerar i sitt högsta och bästa framträdande för sin arts speciella natur.
      Ängarnas och trädgårdarnas obeskrivligt praktfulla blomsterrikedom med tusentals olika färgsammansättningar och underbara dofter är alltså "intuition" och "minne" omsatt i fysisk synlighet. Den omätliga ocean av idéer som blommornas mångfald uttrycker i form och färg, är "guldkopiorna" från en föregående "spirals" högsta skapelse, omvandlade till synlig materia i en nutida värld sammansatt av eld och köld. Det fysiska jordklotet, den dräpande principens zon, är smyckad med realistiska verkningar av en tidigare "spirals" högsta kunnande. "Salighetsriket", "guldkopiornas" värld, lyser upp mörkrets zoner med sin himmelska glans. Ut över mördarnas, krigarnas och bödlarnas sfär lyser resultaten av en förgången "spirals" intellektualitet i levande funktion, befriad från varje ofullkomlighet och följande de högsta kärleksbanor och lagar som denna "spirals" mest utvecklade hjärnor varit i stånd att göra till "C-vetande". Forna världars högsta intellektuella frambringanden lyser i dag omkring oss som levande, automatiskt fungerande realiteter. Guds kärleksmanifestation i en förgången "spiral" har blivit till vanemedvetande kring nu levande väsen. Världar som annars skulle vara öde och ofruktbara, har genom vegetationen blivit uttryck för Guds eviga strålglans. Vi badar i ljuset från den evige Fadern.
      Detta var växtens intellektuella sida. Men den har också en fysisk sida, för utan en sådan skulle ju den ovan beskrivna härligheten inte kunna manifesteras på det fysiska planet. Denna fysiska sida är alltså dess rent materiella sida. De väsentligaste beståndsdelarna här är de två grundenergierna "tyngd" och "känsla", som återigen är detsamma som eld respektive köld. Dessa två grundenergier är det ledande i all fysisk skapelse eller manifestation. Allt här är endast en reaktion mellan eld och köld. Den kosmisk-kemiska process som här äger rum ska vi återkomma till senare.
      Efter hand som växtväsendets salighetstillstånd blivit utlevt, uppstår ett slags omedveten längtan efter kontrasten till salighetstillståndet. Denna längtan blir i viss mån tillfredsställd genom den yttre påverkan som växtväsendet är föremål för i den fysiska världen. En hel del av denna påverkan upplevs därför av växtväsendet som "behagsförnimmelse". Men påverkan från den fysiska världen är mycket stark och våldsam, och är därför stundom långt starkare än vad som motsvarar uppfyllelsen av växtväsendets längtan. Denna förstärkta påverkan upplever växtväsendet därför som "obehagsförnimmelse". Eftersom växtens intelligensförmåga är latent, kan den inte analysera denna sida av sitt medvetande. Dess upplevelser här blir därför som nämnts endast till "aningar". Och här har vi den första stora grundenergin, "instinktenergin".
      Med detta förnimmelsetillstånd börjar växtväsendet sitt intåg i en ny "spiral". Aningstillståndet är således begynnelsetillståndet för det fysiska dagsmedvetandetillstånd som är dominerande hos djuret och den jordiska människan. Växtväsendets nuvarande rent fysiska upplevelsetillstånd befinner sig alltså bara på "aningsstadiet". Men detta tillstånd är i stark utveckling. Växtväsendets själsliga tillstånd eller verkligt vakna dagsmedvetande befinner sig i "salighetsriket", men detta tillstånd degenererar i samma grad som den fysiska utvecklingen tilltar, och väsendet blir därmed en individ på ett helt annat tillvaroplan. Detta tillvaroplan är "djurriket". Detta rike betecknas med nästa fält på symbolen, läst nedifrån och uppåt.