381. För att förstå hur en tillvaro förnims som är baserad på en sådan form av upplevelse, måste man i tankarna avlägsna den fasta fysiska materia som man här i djurriket har till bärande underlag för sin existens och sitt framträdande. När man avlägsnar denna materia, föreställer man sig naturligtvis i första hand att man "faller ned". Allt här i den fysiska världen faller, ända tills det möter ett eller annat fast underlag. All rörelse är uteslutande identisk med ett sådant fall. Men detta är, som tidigare nämnts, betingat av jordklotsjagets permanenta vilja till livet. Denna vilja existerar som automatfunktion, vilket ju är absolut nödvändigt för reinkarnationsprincipen i sin kulmination eller väsendenas inkapsling i permanenta kroppar av fasta, fysiska materier. Men i "den gudomliga världen", där permanenta kroppar inte existerar på grund av att reinkarnationsprincipen där är latent och inte förekommer i fasta eller permanent bundna materier, existerar inte heller några fasta klot, ja, inga fasta ting av något slag. Vi är helt utanför skapelsens begynnelse. Vi är i själva Skaparens allra innersta kärna. Vi är bortom alla organismer eller kroppar. De existerar ju inte här. Jaget är här i sin egen absoluta värld enbart utrustat med sitt "övermedvetande". Men detta är ju till hundra procent en automatfunktion, ledd och styrd i kraft av det i samma "övermedvetande" boende "ödeselementet" med dess innehåll av myriader av "talangkärnor". "Övermedvetandet" utan "undermedvetande", och därmed utan "dags-" och "nattmedvetande", ger inte individen förmåga att i någon som helst form uppleva livet. Därför är jaget oavbrutet knutet till sitt "undermedvetande". Det existerar således aldrig någon tidpunkt då jaget är utan "dags-" eller "nattmedvetande", vilket alltså i sin tur innebär att jaget aldrig vid någon tidpunkt existerar utan att uppleva livet. Denna upplevelse åter består uteslutande i att skapa, vilket är detsamma som att kombinera materia. Att kombinera materia, är detsamma som att utlösa rörelse. Att utlösa rörelse, är detsamma som att flytta materia. Att flytta materia, kan endast ske på basis av energi eller kraft. Kraft är i sin högsta kosmiska analys en medvetandeegenskap. Då medvetandeegenskaper endast kan vara knutna till ett jag, blir det alltså jaget som är den "fasta punkten" för all materia, för all rörelse, all skapelse eller upplevelse.
      Att väsendena inte upplever detta i den fysiska världen, beror ju på att upplevelserna här endast sker indirekt. Denna indirekta förnimmelse har sitt säte i organ av fysisk materia. Då dessa väsen ännu inte kan förnimma kosmiskt, upplever de den indirekta förnimmelsen som direkt, genom att de tror sig vara identiska med den ansamling av materia som utgör deras fysiska kropp. Och för fysiska kroppar måste det finnas ett bärande underlag av fast materia. Fysiska materier måste således vila på andra fysiska materier. Och då dessa väsen bara kan förnimma i den fysiska världen, känner de inte till sin egen gudomliga upphöjdhet, känner inte till att det är deras "övermedvetande" eller jag som bär materien, inte materien som bär jaget.