Livets Bog, del 2
Den mentala skillnaden mellan den jordiska människan och djuret
450. Men den jordiska människan är som nämnts inte ett renodlat "djur". Hon har nämligen till en viss grad börjat upptäcka sig själv. Det är denna upptäckt som hon själv betecknar med begreppet "jag". Detta begrepp är det första uttrycket för väsendets vetskap om sig självt såsom något åtskilt från den yttre världen. I detta begrepps kölvatten kommer så alla de andra uttrycken för väsendets självständighet eller upptäckten av dess eget väsen. Det säger: "min organism", "mitt huvud", "mina händer", "mina ögon", "mitt hjärta", "mina lungor" osv. Det har alltså efter hand fått kännedom om sin egen väsensnatur. Denna kunskap är redan så gammal hos alla jordmänniskor, att den till en viss grad blivit "C-vetande" eller automatfunktion. Men denna kunskaps horisont är ännu inte särskilt stor. Den omfattar i realiteten bara själva den fysiska organismen. De bakom denna existerande, osynliga eller så kallade "immateriella" företeelserna ligger ännu helt utanför den vanliga jordmänniskans medvetna horisont, på samma sätt som begreppet "jag" eller väsendets självinsikt ligger utanför den medvetna horisonten hos de väsen som vi vanligen kallar "djur". Och det är just denna brist på högre vetande eller självinsikt och de åtföljande ännu levande tendenserna i väsendena som identifierar dem såsom tillhörande djurriket.
      Mellan jordmänniskan och det som vanligt "djur" uppfattade väsendet föreligger alltså den skillnaden, att det förstnämnda väsendet har "jagmedvetande", medan det sistnämnda totalt saknar sådant.
      Jordmänniskan är således ett väsen, i vilket "jagmedvetandet" är i sitt första späda vardande. Hennes vetande om sig själv sträcker sig endast till hennes fysiska organism. Men att denna är något skapat, som hon själv är upphov till, och att hon själv därför måste ha existerat före denna skapelse och således också kan existera sedan organismen upphört eller gått under, kan hon ännu inte göra sig medveten om. Det odödliga "något" eller "jaget" i organismen, som utgör väsendets verkliga "själv", är ännu inte något självupplevt hos henne.
      Jordmänniskan har alltså ett plus framför det vanliga djuret, nämligen att medan djuret endast upptäckt den yttre världen utanför sin organism, har hon upptäckt inte bara den yttre världen, utan även sin organism.