459. Dessa två tillstånd är karakteristiska för den jordiska människan. Det är också de som ligger till grund för begreppen "det onda" och "det goda". "Det onda" är alltså uttryck för det nedärvda djuriska vanemedvetandet med de brutala tendenserna, medan" det goda" är uttryck för de i mänsklighetens historia "nyfödda" humana tendenserna, som ännu inte i särskilt stor utsträckning har blivit vanemedvetande och därför huvudsakligen endast kan befordras som dagsmedveten viljefunktion eller "B-vetande". Dessa humana tendenser kommer efter hand att bli till ett helt dominerande vanemedvetande eller "C-vetande", genom vilket väsendet åter kommer i kontakt med de högsta krafterna, som betingar det "kosmiska medvetandets" återkomst som permanent dagsmedvetande i individens själsliv.