473. Det levande väsendets medvetandeyttring, dess manifestation av tanke, är således i själva verket, som vi här har berört och som vi också i fortsättningen ska se, i princip identisk med de vanliga fysiska årstidernas klimatförhållanden.
Detta är också grunden till att vi i språket, om än omedvetet, efter hand har vant oss att använda många meteorologiska uttryck som beteckningar för tanke- eller medvetandetillstånd.
Vi säger till exempel: "Hon såg på honom med
isande kyla."
"Han är en ganska
kylig natur."
"De är
ljumma."
Och följande uttryck täcker också i hög grad mentala tillstånd: "
eld i blicken", "ett
mörkt väsen", "ett
ljust väsen", "
hjärtevärme".
Likaså används "
vulkan", "
jordskalv", "ögonen sköt
blixtar", "ogjort
väder", "han slog
gnistor" som uttryck för mentala tillstånd.
Att sådana tillstånd i själva verket är ett slags meteorologiska utlösningar i ordets egentliga mening, har den jordiska människan ännu inte någon klar dagsmedveten uppfattning om.
Det är först här genom den "kosmiska kemin" som detta blir en verklig insikt.