473. Det levande väsendets medvetandeyttring, dess manifestation av tanke, är således i själva verket, som vi här har berört och som vi också i fortsättningen ska se, i princip identisk med de vanliga fysiska årstidernas klimatförhållanden. Detta är också grunden till att vi i språket, om än omedvetet, efter hand har vant oss att använda många meteorologiska uttryck som beteckningar för tanke- eller medvetandetillstånd. Vi säger till exempel: "Hon såg på honom med isande kyla." "Han är en ganska kylig natur." "De är ljumma." Och följande uttryck täcker också i hög grad mentala tillstånd: "eld i blicken", "ett mörkt väsen", "ett ljust väsen", "hjärtevärme". Likaså används "vulkan", "jordskalv", "ögonen sköt blixtar", "ogjort väder", "han slog gnistor" som uttryck för mentala tillstånd. Att sådana tillstånd i själva verket är ett slags meteorologiska utlösningar i ordets egentliga mening, har den jordiska människan ännu inte någon klar dagsmedveten uppfattning om. Det är först här genom den "kosmiska kemin" som detta blir en verklig insikt.