488. Då alla materier, alla rörelsearter, i och omkring oss utgör en allra högsta mental funktion, måste denna vara den enda åtråvärda som förebild för vår egen mentala funktion, vårt eget tankeskapande. Och det är också på det sättet i livet, att levande väsens tillvaro i själva verket består i att efterlikna naturen, vilket ju är detsamma som att efterlikna Försynens eller Gudomens mentalitet. Vi finner att naturens idéer och principer ständigt går igen i allt som skapats av de levande väsendena. Vad är det annat än kretsloppsprincipen som får lokomotivet att dundra fram på kontinenternas järnvägar? Och ser vi inte i denna brusande "kropp" en konstruktion baserad på samma fundament som varje levande organism vilar på, nämligen förbränningsprincipen? Måste inte varje kraftmaskin "matas"? Måste den inte ha näring likaväl som en levande organism? Har inte fågelns vingar stått modell för den moderna flygmaskinen? Hur skulle människan ha kunnat lära sig att som fågeln sträcka ut över städernas tak och torn, över de snöklädda bergstopparnas solglödande tinnar, och låta skuggan av sin himmelsfärd avteckna sig djupt nere på det ljusa molnlandskapet, om hon inte hade kunnat hämta teknikens idéer från naturens egen verkstad?
      Men det är inte bara inom tekniken som naturen berikar de levande väsendena. Vi ser mer och mer att varje form av vetande endast kan existera som ett resultat av levande väsens upplevelse eller studium av själva naturen. Vad är väl astronomi, geologi, anatomi, kemi, biologi, filosofi eller kort sagt allt som vi kallar vetenskap, annat än naturkunskap? Och då allt som existerar endast kan tillhöra denna natur, endast kan vara detaljer i eller delar av den, framträder naturen här som uttryck för kulminerande mentalitet eller ett medvetande som inte kan överträffas, vare sig av professorers, doktorers eller andra av mänsklighetens yppersta tänkares mentalitet. Försynen är, i kraft av naturen, själva professorernas professor, doktorernas doktor och tänkarnas tänkare. Det jordmänskliga medvetandet eller mentaliteten är blott en svag avglans, en reflex eller ett återsken av denna gudomliga visdoms- och kunskapsyttring. Världsalltet är ett levande väsens kärleksmanifestation, undervisning och underhållning, personligt riktad till varje enskilt levande väsen i tillvaron. Vart vi än kastar våra blickar, vilka vi än talar med, vart vi än vänder oss, det må vara till vänner eller fiender, djur eller människor, ämnen eller materier, krig eller fred, så är det, hur otroligt det än kan verka, den absoluta, levande Gudomens personliga mentalitet som vi står inför och som är direkt riktad mot och inställd på oss. Livet kan därför i sin grundanalys betecknas som en "korrespondens" mellan det levande väsendet och Gudomen.