498. Då "ljusgraderna" framträder som en stigande skala, och jagets energiers nivå på skalan enligt perspektivprincipen bildar utsiktspunkten, från vilken de övriga nivåerna kan beskådas, blir den förstnämnda gradens nivå på skalan avgörande för jagets "ljusupplevelse", det vill säga dess upplevelse av livet. Alla de grader av "ljus" som ligger omedelbart ovanför jagets energiers nivå på skalan förefaller jaget som en förnimmelse av starkare ljus än dess egen nivås, medan alla de grader av "ljus" som ligger omedelbart nedanför den egna nivån förnims som svagare "ljus" än den egna gradens. Här förekommer således två slags förnimmelser. Medan de överliggande gradernas "ljus" alltid förnims som "ljus", så förnims de underliggande gradernas "ljus" som en motsats. Det är denna motsats vi uttrycker med begreppet "mörker". Och här har vi, i enlighet med "perspektivprincipen", de två kontrasterna "ljus" och "mörker", på vilka all förnimmelse är baserad. Det är detta "ljus" och "mörker" som i sin mest koncentrerade fysiska form förnims som de två färgerna "vitt" respektive "svart". Dessa två sinnesförnimmelser utgör alltså gränsområdet för vår upplevelse av livet. Där vår förnimmelseförmåga börjar svikta, när vi förnimmer uppåt på "ljusstegen", förnims materien som "vit". Där våra sinnen börjar svikta, när vi ser nedåt på samma stege, förnims materien som "svart". Mellan dessa två slag av upplevelse har jagets upplevelseförmåga sin domän. Här är sinnesreaktionerna starkare, och väsendena upplever tingen mer detaljerat. Denna starkare sinnesförnimmelse gör att "ljusstegens" grader inom denna domän inte framträder som "ljus" eller "mörker", som "vitt" eller "svart", utan som en upplevelse av de övriga existerande färgerna eller själva färgskalan. Denna skala utgör således endast det avsnitt av "ljusskalans" eller "ljusstegens" grader som vi med vår sinnesförmåga är i stånd att förnimma detaljerat. Riktar vi vårt sinne uppåt i stegen, uppfattar vi den första materien ovanför den "svarta" som identisk med färgskalans första färg, den så kallade "röda färgen". Därnäst kommer samma skalas andra färger i den tidigare nämnda ordningsföljden: "orange", "gul", "grön" osv., för att till sist sluta med den "violetta". Efter den "violetta" färgen kommer den "vita". Till denna färg hör också utseendet hos de ting som ingen färg har, till exempel ofärgat glas och andra genomskinliga ting. I färgskalan blir detta utseende en nyans i "ljuszonen" och därmed en nyans i den "vita" färgen.